Den ryska friheten
En studie av förändringen i massmedial frihet från 1985 till 2008
Uppsatsens syfte är att göra en komparativ studie av hur den ryska friheten för media har förändrats under tre olika politiska perioder mellan åren 1985 och 2008 tillsammans med de olika presidenter som personifierade dessa perioder. Arbetet utgår ifrån ramarna av yttrande- och pressfrihet mot bakgrunden av FN:s och EU:s konventioner om mänskliga rättigheter och Dahls demokratikriterier. Fri media spelar en avgörande roll för demokratin. Politiker står genom media till svars för sina handlingar och medborgarna får viktig information och för detta krävs det yttrande- och pressfrihet. Utan rätten till dessa försvinner snabbt den vanliga medborgarens förmåga att delta i, och positivt påverka politiken. Medborgarnas insyn kommer primärt från mediekällor så som TV, tidningar, radio och dylikt. Den massmediala friheten i Östeuropa genomgick stora förändringar med början under 1985 då Mikhail Gorbatjov tog över makten över vad som då var Sovjetunionen. Hans politiska förändringar kom att reformera det massmediala landskapet och en ny era journalism tog sin början. När Ryssland sedermera kom att återuppstå som en egen stat och Boris Jeltsin efterträdde som president skulle ytterligare förändringar ske. Trots försök från den nya regeringen till att återuppbygga landet var ekonomin en stor del av problemet och den nya journalismen kom att växa i dess skugga. När Vladimir Putin efterträdde Jeltsin som president år 2000 kom den pånyttfödda journalismen att sättar på prov.