Interpret, concretize and set grades - Is it that simple? A study of similarities and differences in local grading criteria in music. The purpose of this study is to examine similarities and differences in local grading criteria in music at schools in a larger municipality in the south of Sweden. The research question is: How have schools interpreted national grading criteria locally and how do music teachers look upon the grading procedure? This study is based on an analysis of the grading criteria at ten schools.

Likvärdigheten i den svenska skolan ska ge alla elever förutsättningar att nå skolans mål, men frågan är om elever ges möjlighet att testas i samma eller likvärdiga kunskaper. Syftet med studien är att undersöka likvärdigheten i skolan, utifrån vilken kunskap som testas i ämnet samhällskunskap. Kunskapen i denna studie avser fakta- respektive färdighetskunskaper. För att undersöka likvärdigheten analyseras dels lärarnas skriftliga prov och dels det nationella provet i samhällskunskap gällande läsår 2012/2013. För att uppfylla syftet ställs forskningsfrågorna:Testas främst fakta- eller färdighetskunskaper i det nationella provet i samhällskunskap?Testas främst fakta- eller färdighetskunskaper i lärarnas skriftliga prov i samhällskunskap?Hur ser förhållandet ut mellan den kunskap som testas i det nationella provet respektive de skriftliga proven?För att undersöka förhållandet mellan fakta- och färdighetskunskaperna har den ämnesspecifika begreppsapparaten första och andra ordningens kunskaper använts, där faktakunskaperna återfinns i första ordningens kunskaper och färdighetskunskaperna återfinns i andra ordningens kunskaper.

Detta examensarbete presenterar en textanalys av berättande texter skrivna av elever i årskurs tre. Vårt material är insamlat under våren 2011, och de fem elever vi studerar har vardera skrivit två texter, en inom det nationella provet och en likvärdig textuppgift skriven i en klassrumssituation. Syftet med studien är att undersöka dessa berättande texter i relation till varandra och vårt fokus ligger på textstruktur samt på textens målande språk. Dessa två områden undersöks i separata delstudier och kompareras därefter med varandra. Vid denna analys framkom att klassrumstexterna höll en jämnare nivå än provtexterna.

Hur och varför man upplever en viss fråga eller ett land som ett hot förändras över tid. Syftet med denna uppsats är att undersöka om man utifrån svenskt officiellt håll kan spåra en diskursändring vad gäller hotbilden från Ryssland. Ytterligare frågor som ställs i uppsatsen är hur diskursen har ändrats och hur man kan förklara dessa förändringar. Utifrån ett säkerhetiserings- och gestaltningteoretiskt perspektiv studeras sex riksdagspartiers gestaltning av ?hotbild Ryssland? under perioderna 1996-1999 och 2008-2011.

Bakgrund: Ett och ett halvt år efter öppnandet av Öresundsbron märks det fortfarande inte mycket av varken samarbete eller pendling mellan Danmark och Sverige. En stor skuld till detta har de ännu ej fungerande skattereglerna men även mer mjuka faktorer, såsom våra olika nationella kulturskillnader spelar in. Trots att Sverige och Danmark ligger så nära varandra är vi mer olika än vad man från början kan tro och detta kan i sin tur leda till problem och missförstånd vid samarbete. Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats är att belysa de nationella skillnaderna angående de olika företagskulturerna som präglar Danmark och Sverige. Avgränsningar: Uppsatsen kommer endast att behandla de nationella skillnader som uppstår i affärssammanhang och således utelämna social interaktion utanför affärslivet.

Uppsatsen undersöker genom diskursanalys kravprogressionen i muntliga nationella prov i svenska från årskurs 6 till gymnasiets kurs 3. För att uppnå detta genomförs analys av fyra nationella prov efter en analysmodell konstruerad med hjälp av tidigare etablerade teoretiska modeller för språkutveckling. Även de styrdokument som dikterar provens utformning har innefattats av undersökningen. Analysmodellen behandlar autenticitet och meningsfullhet, språkliga kontextuella faktorer, språklig genre samt språkliga verksamheter och roller. Tillsammans svarar dessa på följande frågor: Vilka förväntningar ställer de nationella proven på hur elevens muntliga färdighet ska utvecklas från årskurs sex till gymnasiets slut? Hur förhåller sig proven till teoretiska beskrivningar av språkutveckling, kontext och autenticitet i muntlig kommunikation? Undersökningen visar att svenska elever förväntas utvecklas från dugliga samtalsdeltagare till respektfulla deltagare i seriösa diskussioner.

Denna uppsats behandlar skillnader mellan skönlitterär käll- och måltext utifrån enegen översättning av Ljudmila Ulickajas ?Pikovaja dama? från ryska till svenska.Målet med översättningen var att skapa en publicerbar översättning som låg så näraoriginalet som möjligt utan att bryta mot för målspråket gällande grammatiska ochsyntaktiska regler. Målet med uppsatsen var att utifrån översättningsvetenskapenförklara vilka skillnader som uppstår vid översättning av rysk skönlitteratur tillsvenska. I uppsatsen försöker jag även undersöka varför dessa skillnader uppstår ochvilken betydelse de har för måltexten. Frågan vad en översättning egentligen är aktualiseras..

Syfte: Undersöka lärares erfarenheter av de nationella proven och målen i matematik för åk 3 i ett inkluderande perspektiv. Undersöka vilka konsekvenser införandet av proven och målen fått på lärares undervisningsstrategi, syn på lärande, lärares resonemang kring elever i behov av särskilt stöd och åtgärdsprogram. Teori: Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt, kommunikativt relationsinriktat perspektiv knutet till Vygotskijs utvecklingsteori där kommunikation, delaktighet och samspel är grundläggande faktorer för barns lärande.Metod: kvalitativ intervjustudie och kvantitativ enkätstudie av lärare. Som analytiska verktyg har Vygotskijs utvecklingsteori, det sociokulturella perspektivet, det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, och till viss del olika specialpedagogiska perspektiv använts. Resultat: De nationella proven och målen i matematik för åk 3 har delvis medfört att lärare förändrat sin undervisningsstrategi mot ett mera målfokuserat arbete där proven/målen fungerat som goda arbets- och avstämningsverktyg.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka påverkansfaktorer som blir synliga i lärares resonemang kring bedömning av läsförståelse i engelska. De påverkansfaktorer som ligger i fokus i studien är de tankestilar som förs ut till lärare via läroplan och nationella prov, men även andra påverkansfaktorer kommer att studeras. Studien syftar även till att undersöka hur lärarna förhåller sig till de tankekollektiv som finns kring de olika tankestilar som urskiljs i deras resonemang. Den teoretiska utgångspunkten är att det inom institutioner finns tankestilar som styr människors sätt att handla. De som styrs av samma tankestil ingår i ett tankekollektiv.

The aim of this text is to compare the semantic profile of the Russian prefix B?- with that of the Swedish particle "ut". It follows Janda's categorization of Russian B?-verbs into semantic groups and compares Swedish phrasal verbs with the particle "ut" to the semantics of the Russian prefix B?-. The material consists of Russian B?-verbs and their Swedish translations retrieved from Norstedts ryska ordbok.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare på gymnasiesärskolans nationella program arbetar med bedömning av elevernas kunskapsutveckling samt hur dessa lärare arbetar för att eleverna ska kunna synliggöra sina kunskaper. Studien baseras på sju halvstrukturerade intervjuer med lärare som undervisar i svenska på gymnasiesärskolan.  Resultatet visar att lärarna använder sig av många olika metoder för att skaffa underlag för  kunskapsbedömning. Samtal, observationer och dokumentation är några exempel. Lärarna arbetar tätt ihop med eleverna och ger konkret, tät återkoppling för att synliggöra kunskapsutvecklingen både för eleven och sig själva. Eleverna behöver mycket stöttning och repetition för att utveckla kunskaper och självständighet i arbetet.

Abstrakt Hållö, Johanna (2010). Sex - och samlevnadsundervisning i grundsärskolans åk 6-10 och gymnasiesärskolans nationella program (Sex education in special school grades 6-10 and upper secondary school) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie är att uppmärksamma och undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs i grundsärskolan åk 6-10 samt gymnasiesärskolans nationella program, där eleverna har intellektuella funktionsnedsättningar. Jag har valt en kvalitativ ansats där jag använt intervju som metod för att därigenom erhållit kunskap om frågeställningen. Resultatet visar att det är specialpedagogerna som har ansvaret för utformningen av sex och samlevnadsundervisningen och att de använder sig av både praktiska och teoretiska övningar i undervisningen. Innehållet i undervisningen är relativt lika på de olika skolorna i undersökningen men undervisningstiden skiljer sig beroende på skola Undervisningen kan både frambringa svårigheter samt möjligheter vilket får konsekvenser för eleverna.

Partikelverb är semantiskt och syntaktiskt komplexa och är något andraspråksinlärare lärsig behärska sent i andraspråksutvecklingen. Syftet med studien är att undersöka hur oftaelever som läser svenska som andraspråk på gymnasiet använder partikelverb i skrivenproduktion i jämförelse med elever som läser svenska. Analysmetoden bygger på ett antal kriterier som utarbetats med stöd från tidigare forskning. Materialet för studien utgörs av 12 elevtexter som hämtats ur det nationella provet från 2012 i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 på gymnasiet. Resultatet visade inga stora skillnader mellan informantgrupperna, vilket inte överensstämmer med tidigare forskning.

IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är.Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer.Vår referensram bygger på politiska dokument och nationella måldokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar.

Syftet med uppsatsen är att skapa djupare förståelse för vilka skillnader som finns mellan finsk och svensk organisationskultur. Den avser att belysa utmaningar för en gemensam organisationskultur. Ytterligare ett syfte är att ge en teoretisk grund för vår magisteruppsats. Den kommer att utgöra en studie av organisationskulturen på ett finsk-svenskt företag med utgångspunkt i de nationella skillnaderna.  För att undersöka finsk och svensk kultur har vi utgått från tvärkulturellisten Geert Hofstedes (1980) modell om hur det med hjälp av fem dimensioner går att skilja nationella kulturer åt. Vi har likaså använt generella teorier om organisationskultur, samt litteratur om Finlands respektive Sveriges kultur.