Bakgrund: I samband med Söderskolans 10-Ă„rsjubileum kĂ€nde skolledning och personal attutvecklingen gĂ„tt lite i stĂ„ och att vi behövde en nystart. Jag föreslog att jagkunde göra en kulturanalys med hjĂ€lp av brevmetoden som ett led i minmagisterutbildning.Syfte: Jag vill bidra till skolans utveckling genom att kartlĂ€gga och sammanstĂ€lla olikaförslag och idĂ©er i breven för att hitta lĂ€mpliga utvecklingsomrĂ„den. FrĂ„n minsynvinkel fanns ytterligare ett syfte och det Ă€r att fĂ„ prova pĂ„ att sjĂ€lv göra enstudie med hjĂ€lp av brevmetoden för att se hur den fungerar i praktiken och attkunna jĂ€mföra med aktuell litteratur och min tidigare erfarenhet av skolutveckling.Teori: Den teoretiska basen för detta arbete har jag till stora delar hĂ€mtat frĂ„n professorGunnar Bergs förlĂ€sningar och hans tvĂ„ böcker Skolkultur ? nyckeln till skolansutveckling och Att förstĂ„ skolan. Även litteratur av Andy Hargreaves har varittill stor nytta och försett mig med tankar och teoretiska modeller, som t ex denrörliga mosaiken, en flexibel organisationsstruktur som kan svara upp motframtidens krav.Metod: Jag anvĂ€nde mig av en modifierad variant av kulturanalys genom brevmetoden,som förklaras utförligt i ovanstĂ„ende böcker av professor G Berg.

Bakgrund: Palliativ v?rd handlar om att lindra lidande och fr?mja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom, samtidigt som n?rst?ende f?r st?d under hela sjukdomsf?rloppet. V?rden bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt d?r patientens individuella behov, v?rderingar och ?nskem?l styr v?rdens inneh?ll. Sjuksk?terskor har en nyckelroll i att etablera f?rtroendefulla relationer, skapa trygghet, s?kerst?lla tydlig kommunikation och inkludera n?rst?ende som en integrerad del av v?rdprocessen.

Undersökningen syftar till att utreda huruvida historiemedvetandet hos elever med ett dubbelt kulturarv frÄn Sverige och ett arabisktalande land kan inkluderas i historiegymnasiekursen 1a1. Med hjÀlp av relevant litteratur och utifrÄn problemformuleringen: ?Hur kan pedagogen lÀra kÀnna elevens historiemedvetande?? har jag utarbetat intervjufrÄgor som avser till ett ta fram exempel pÄ dessa elevers historiemedvetande. Undersökningens urval var sex elever som gÄtt pÄ yrkesförberedande gymnasium och har lÀst eller lÀser historiekursen 1a1. Intervjuerna Àr utarbetade med hjÀlp av litteratur kring historiemedvetandet frÀmst utifrÄn perspektiven kultur, identitet och intresse.

Bakgrund: Idag drabbas cirka 300 000 barn i v?rlden av cancer varje ?r. Barncancer kr?ver l?nga behandlingar vilket leder till att barnet spenderar mycket tid i h?lso- och sjukv?rden. F?r?ldrars delaktighet i barnets v?rd ?r central och ?r n?dv?ndig f?r barnets v?lm?ende, d?rmed kr?vs deras n?rvaro n?r barnet behandlas p? sjukhus. Att vara f?r?lder till ett barn med cancersjukdom leder till stora f?r?ndringar och utmaningar.

Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att unders?ka och sammanst?lla det vetenskapliga underlaget kring huruvida en ketogen kost minskar antal migr?nattacker och antal dagar med migr?n hos personer med migr?n. Metod: F?r att besvara syftet valdes en systematisk litteratur?versikt. S?kning gjordes i PubMed och Scopus med hj?lp av fyra s?kblock. Utfallsm?tten var antal dagar med migr?n samt antal migr?nattacker.

Bakgrund: Anv?ndandet av digitala verktyg inom h?lso- och sjukv?rden ?kar, s?rskilt inom omv?rdnaden av personer med kroniska sjukdomar s?som diabetes. Forskning visar att digitala l?sningar kan fr?mja patienters delaktighet, sj?lvst?ndighet och kontinuitet i v?rden, samtidigt som de m?jligg?r f?rb?ttrad egenv?rd och h?lsomonitorering. Samtidigt identifieras utmaningar s?som bristande anv?ndarv?nlighet, oj?mlik digital kompetens samt v?rdpersonalens attityder till tekniska hj?lpmedel.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur fantasy kan anvÀndas för att öka elevers lÀsförstÄelse. Min uppsats Àr teoretisk pÄ sÄ sÀtt att jag inte har gjort nÄgon empirisk undersökning. Jag har istÀllet anvÀnt mig av lÀsförstÄelseundersökningar, litteratur om lÀsning samt genomfört en litteraturanalys av Tolkiens HÀrskarringen. De undersökningar jag anvÀnt mig av, PISA-undersökningen frÄn 2009 och IEA:s undersökning om lÀsförstÄelse, visar att pojkar generellt har sÀmre lÀsförstÄelse, framförallt pÄ de berÀttande texterna, och dÀrför har jag valt att fokusera pÄ fantasy, som Àr en genre som Olin-Scheller (2006) i sin undersökning kommit fram till att pojkar föredrar. Pojkars sÀmre lÀsförstÄelse kan förstÄs som vilken lÀsarroll de intar vid lÀsningen, ett uttryck frÄn Appleyard som Olin-Scheller anvÀnder sig av för att förklara elevers lÀsning. DÄ högre lÀsförstÄelse krÀver att lÀsaren intar rollen som tolkare, har jag i min analys av Tolkiens HÀrskarringen gÄtt in i den rollen och visat pÄ de delar i verken som en lÀrare skulle kunna lyfta fram för eleverna. Eftersom pojkar inte lika ofta nÄr upp till rollen som tolkare och dÀrför avvisar texter som krÀver den rollen vill jag visa hur de kan stanna i den genre de trivs med (hÀr kommer motivationsaspekten in) och ÀndÄ utveckla sina lÀsarroller.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur skÄdespelarens scenkonstnÀrliga uttryck pÄverkas av att gÄ frÄn tal till sÄng, och vad som Àr orsaken till skÄdespelarens eventuella osÀkerhet inför anvÀndningen av sin sÄngröst. Tanken att skriva en uppsats om skÄdespelaren och sÄngrösten, kommer av att författaren till uppsatsen observerat sÄngundervisning pÄ en av Sveriges högre utbildningar för skÄdespelare. Författaren har ocksÄ funnit inspiration till uppsatsen frÄn litteratur som riktar sig till skÄdespelare och artister som önskar utveckla sÄngen i sitt yrke. För att kunna jobba praktiskt med sÄng integrerat i skÄdespeleriet, önskade författaren fÄ veta vad skÄdespelare och skÄdespelarelever sjÀlva har för förhÄllande till sina egna sÄngröster och hur pass stor betydelse de anser att sÄngen har för deras skÄdespelarkarriÀr. Arbetets upplÀggning bygger pÄ litteratur inom omrÄdet teater, sÄng, och psykologi med fokus pÄ sjÀlvförtroende och tillit till egen förmÄga.

Denna uppsats handlar om andrasprÄkselevers svÄrigheter i matematik och hur dessa kan jÀmföras med svenska elevers svÄrigheter. Mitt syfte med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om andrasprÄkselever har svÄrare med matematiken bara för at de inte förstÄr sprÄket samt visa, om sÄ Àr fallet, hur undervisningen kan anpassas till dessa elever. Jag har en problemformulering som har besvarats med en litteraturstudie och empirisk studie. Min problemformulering har varit: ? Hur ser andrasprÄkselevers prestationer ut i matematik jÀmfört med elever som undervisas pÄ sitt första sprÄk?? Vilken betydelse har sprÄket i andrasprÄkselevers matematikundervisning?? Hur kan man som lÀrare arbeta med andrasprÄkselevers inlÀrning i matematik? Den första formuleringen har besvarats med hjÀlp av litteratur och de tvÄ andra besvarade jag genom litteratur och den empiriska studien.

Uppsatsen undersöker pÄ vilket sÀtt konstnÀrerna Caspar David Friedrich och Marcus Larsons konst influerats av epoken romantiken samt om deras bildkonst kan ha kopplingar till den gotiska litteraturens tematik..

Ordet attraktiv stad anvĂ€nds dagligen, men sjĂ€lva begreppet Ă€r komplex och svĂ„rdefinierat. Å ena sidan den Ă€r stark kopplad till individens egen uppfattning och Ă„t andra sidan rymmer den mĂ„nga olika faktorer. UtifrĂ„n litteratur som studerades sĂ„ framkom det att ett fysiskt rum i detta fall en attraktiv stad Ă€r svĂ„r att planera om inte begreppet faststĂ€lls. Det finns mĂ„nga teoretiker som har försökt förklara begreppet och rymma in alla faktorer under en och samma definition. Trots detta allomfattande forskningen finns det idag ingen faststĂ€lld teori eller konkret definition pĂ„ vad som utgör en attraktiv stad, varken i den nyare eller Ă€ldre litteratur.I examensarbetet undersöks begreppet attraktiv stad/ attraktiv smĂ„stad.

This work is an attempt to study how the ambivalent demands of normativity in the Swedish curriculum is implemented in schoolbooks used for education in the course SamhÀllskunskap A. For this purpose, different normative theories are applied in conjunction with a qualitative text analysis method comprising the sections which describe the European Union in three different schoolbooks. The results indicate that not one of the selected books uphold all of the demands of normativitity as described by the Swedish curriculum..

Sammanfattning Uppsatsen synliggör processen frÄn misstanke till anmÀlan och det etiska problemet att anmÀla eller inte. Det övergripande syftet i uppsatsen Àr att synliggöra hur en del verksamma pedagoger hanterar och bör hantera barn som far illa utifrÄn olika yrkeskategoriers perspektiv. Vi belyser Àven olika yrkesgrupper som Àr delaktiga i processen och hur samverkan mellan pedagogisk verksamhet och socialtjÀnst fungerar utifrÄn vÄra informanters svar. Litteratur kring Àmnet berör vi utifrÄn ett brett perspektiv och den pÄvisar att pedagoger har ett stort ansvar i och med anmÀlningsplikten, men att ansvaret skall fördelas inom pedagogiska verksamheter. VÄrt resultat bygger pÄ kvalitativa intervjuer och enkÀter utifrÄn kategorierna pedagoger, socialsekreterare, rektorer/enhetschefer, kuratorer/psykologer och vuxna som sjÀlva farit illa som barn.VÄr undersökning pÄvisar att mÄnga barn far illa men att anmÀlningsbenÀgenheten har ökat.

Syftet Àr att göra en inventering av mÄlgruppens resekriterier. Uppsatsen bygger pÄ empiri som samlades in genom reseberÀttelser under tvÄ veckors fÀltstudier. Vi har anvÀnt oss av en induktiv ansats för att samla kvalitativa data. UtifrÄn reseberÀttelserna drar vi slutsatsen att de resekriterier amerikanska WHOPs efterfrÄgar Àr: kultur, autenticitet, natur, gÀstfrihet, rekreation, bekvÀmlighet, litteratur, mat och vin, shopping och Àventyr..

En kvalitativ studie har genomförts dÀr syftet var att undersöka personalchefers kÀnsla och Äsikter kringsubjektivitet och objektivitet under rekryterings-och bedömningsprocesser. Telefonintervjuer har gjortsmed fem personalchefer inom kommunal verksamhet,bÄde i stora och smÄ kommuner. Teorier som lyfts fram i litteratur har behandlats och jÀmförts med intervjuers resultat. UtgÄngspunkten för resultatet ligger i det empiriskt insamlade materialet som visade att bÄde subjektivitet och objetivitet i rekryterings-och bedömningsprocesser har en betydande rol.