Uppsatsen handlar om konsumenter som producerar produkter som sprids och konsumeras av andra konsumenter. Fenomenet kallas i denna uppsats för konsumentproduktion och jag har inte hittat bra litteratur om Àmnet. Dagens allmÀnt citerade marknadsföringslitteratur som studerats i denna undersökning nÀmner inte konsumentproduktion som sprids till andra konsumenter. Den litteratur om Open Source som studerats nÀmner konsumentproduktion, men terminologin för konsumentproduktion Àr oklar och fokus sÀtts aldrig pÄ Àmnet. Litteraturen i motsats till denna uppsats nÀmner dessutom bara en mycket speciell och extremare variant av konsumentproduktion som produceras av högt kompetenta programmerare; istÀllet för att som i denna uppsats ge bilden av att Àven andra konsumenter med andra eller ingen kompetens alls utför konsumentproduktion.

VÄr uppsats har som syfte att undersöka om mellanstadiebarn uttrycker behov av organiserad fritidsverksamhet. Uppsatsen tar upp vilka behov mellanstadiebarn har i denna Älder. Genom litteratur kommer vi att pÄvisa barns starka behov av vuxenstöd under hela dagen. Mellanstadiebarn har fÄtt svara pÄ frÄgor i en enkÀtundersökning pÄ hur det Àr att vara ensam hemma och vilka kÀnslor de har för detta. Vi har anvÀnt oss av kvantitativ metod i vÄr empiriska del.

Syftet med vÄr undersökning Àr att studera instÀllningen hos elever i Ärskurs 9 nÀr det gÀller lÀsningen av skönlitteratur och framförallt klassisk litteratur och hur deras lÀsning pÄverkas av presentationen av den litterÀra kontexten i ett klassiskt verk. Analysen genomfördes i tvÄ steg eftersom presentationen av litteraturen som eleverna skulle lÀsa lÄg pÄ tvÄ olika nivÄer. Vi ville ta reda pÄ hur skillnaden av lÀsupplevelsen var nÀr en klass fick omfattande information om författaren och verket. Den andra klassen fick enbart ta del av texten och först efter genomförandet av enkÀterna och intervjuerna fick de en presentation av författaren, verket och tiden dÄ det skrevs. Vi genomförde en kvalitativ och kvantitativ undersökning baserade pÄ enkÀter och intervjuer.

I detta arbete behandlar vi frĂ„gor rörande matematiklĂ€rare och tysta elever i deras klassrum. Undersökningen har fokus i grundskolans tidigare Ă„r. VĂ„r studie Ă€r en empirisk undersökning dĂ€r vi söker svar pĂ„ vilka attityder och strategier lĂ€rarna har i arbetet med de tysta eleverna. Vi har anvĂ€nt en del Ă€ldre litteratur om tysta elever eftersom forskningsomrĂ„det som sammanfattat behandlar bĂ„de matematik och tysta barn inte Ă€r vĂ€l utforskat. Övrig didaktisk litteratur har vi sedan kopplat till lĂ€rarens arbete med de tysta eleverna. UtifrĂ„n vĂ„r undersökning, samt tidigare forskning och litteratur, kommer vi att ta upp flera aspekter som pĂ„verkar tysta elevers lĂ€randesituation inom matematiken.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka kommunikationskanaler som lÀmpar sig för att nÄ ungdomar som kan tÀnka sig att delta i poesievenemang. Detta uppdrag har jag fÄtt av Culturen, som vill starta ett evenemang inom poesi. Vid sidan av detta vill jag ta reda pÄ ungdomars kultur- och medievanor. Min metod Àr kvalitativa intervjuer med sex ungdomar med syftet att undersöka deras vanor och attityder kring litteratur och poesi, kulturevenemang i allmÀnhet och Culturens framtida poesievenemang. Dessutom behandlas medievanor och kommunikationskanaler.     Bland mina informanter Àr intresset för litteratur, poesi och annan kultur stort och de Àr alla positiva till Culturens framtida kultursatsning inom poesi.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrare funderar kring och arbetar med genus samt se hur detta Äterspeglas i den litteratur de erbjuder eleverna. Vi intervjuade sju förskollÀrare och som komplement gjordes en inventering av avdelningarnas barnböcker. Vi kom fram till att det, i likhet med vad tidigare forskning sÀger, varierar stort mellan lÀrarnas engagemang i frÄgan och att det inte finns nÄgon tydlig koppling mellan deras tankar kring genus och deras val av böcker. Bara i ett fall syntes en tydlig koppling mellan en medveten genuspedaogik och bokbestÄndet..

Abstract Idag Àr litteratur som pÄstÄs beskriva sanna hÀndelser mycket populÀr, framför allt bland yngre lÀsare. Ofta skildrar denna litteratur ett extraordinÀrt mÀnniskoöde som kryddas med inslag av vÄld, sex och olika övergrepp. Det Àr en persons subjektiva sanning som berÀttas, ofta av en journalist. Ett begrepp som ofta anvÀnds för att beskriva sÄdan litteratur dÀr fakta och fiktion blandas Àr faktion eller faktionslitteratur.   LÀsning av faktion har naturligtvis blivit allt vanligare Àven i skolan dÀr mÄnga lÀrare nöjer sig med att eleverna intresserat lÀser denna litteratur. Problemet Àr dock att mÄnga av dessa yngre och oerfarna lÀsare helt okritiskt hÄller allt det de lÀser för sant.

Uppsatsen handlar om konsumenter som producerar produkter som sprids och konsumeras av andra konsumenter. Fenomenet kallas i denna uppsats för konsumentproduktion och jag har inte hittat bra litteratur om Àmnet. Dagens allmÀnt citerade marknadsföringslitteratur som studerats i denna undersökning nÀmner inte konsumentproduktion som sprids till andra konsumenter. Den litteratur om Open Source som studerats nÀmner konsumentproduktion, men terminologin för konsumentproduktion Àr oklar och fokus sÀtts aldrig pÄ Àmnet. Litteraturen i motsats till denna uppsats nÀmner dessutom bara en mycket speciell och extremare variant av konsumentproduktion som produceras av högt kompetenta programmerare; istÀllet för att som i denna uppsats ge bilden av att Àven andra konsumenter med andra eller ingen kompetens alls utför konsumentproduktion.

Denna uppsats byggerpÄ en kvalitativ undersökning dÀr resultatetbaseras pÄ intervjuer som genomförts medsex eleveri gymnasieskolans andra Är. Den syftar till att ge en fördjupad förstÄelse för gymnasieungdomars attityder till lÀsningsom i sin tur kan vÀcka tankar hoslÀrare och blivande lÀrare om hur kunskapen om lÀsvanor kan appliceras i undervisningen. Studien visar att en tidig kontakt med lÀsning i ett hem dÀr lÀsning Àr ett naturligt inslag banar vÀg för en positiv lÀskarriÀr i framtiden. Den visar Àven att ungdomar som kommer frÄn ett lÀsfattigt hem tenderar att vara mer negativt instÀllda till lÀsning. För att lÀsning i skolan ska bli mer tilltalande efterlyser eleverna att de sjÀlva fÄr vara med och pÄverka valet av litteratur samt att skolan erbjuder litteratur som behandlar sÄdana Àmnen som faller inom deras intresseomrÄden.Skolan stÄr inför en tuff utmaning nÀr det gÀller ungdomars lÀsintresseoch det gÀller att odla en positiv instÀllning till lÀsning redan tidigt i grundskolan för att alla ska ha samma chans att vara med pÄ tÄget..

   Jag har i mitt examensarbete arbetat för sko- och lifestyleföretaget  Sneakersnstuff somhar sina butiker i Stockholm och Malmö. Arbetet har inneburit att formge enkonceptbutik i en liten husvagn med hjÀlp av informationsdesign.Rapporten beskriver hur jag gÄtt till vÀga, vilka teorier och metoder jag anvÀnt migav för att sedan kunna fÄ fram en formgivning som uppfyller syftet, vilket Àr att medinformationsdesignens verktyg formge en husvagn som förmedlar  SneakersnstuffŽskoncept.För att komma fram till mina resultat har jag anvÀnt mig av litteratur som forskat iinformationsdesign samt litteratur om koncept, och hur man skapar rÀtt atmosfÀr i enbutik med layout, fÀrg och ljus.  .

Syftet med denna kvantitativa studie var att kartlÀgga förÀldrars medvetenhet om genusöverskridande barnlitteratur och om de anser att lÀsning av sÄdan litteratur frÀmjar barns identitetsskapande. Studien bygger pÄ en enkÀtundersökning med 57 svarande frÄn en Facebook-grupp för förÀldrar. EnkÀten riktade sig till förÀldrar som har/har haft barn i förskolan de senaste 10 Ären. I resultatet kan vi se att det finns samband mellan förÀldrarnas utbildningsgrad och lÀsandet av bÄde barnlitteratur i allmÀnhet och genusöverskridande barnlitteratur i synnerhet, samt hur de uppfattar förskolans genusarbete. PÄ vÄr vÀg mot slutsatsen i denna studie har vi kunnat se i resultatet att det finns stora skillnader mellan hur ofta barnen till de förÀldrar som deltagit i vÄr studie fÄr möta genusöverskridande barnlitteratur i hemmet och vi ser att det kan finnas en risk att vissa barn aldrig fÄr möta en sÄdan litteratur.

Avsikten med uppsatsen har varit att ur ett arbetskraftsinvandringsperspektiv nÄ enfördjupad kunskap och förstÄelse kring arbetskraftsinvandringen till Sverige medsÀrskilt fokus pÄ rekryteringen av utlÀndsk arbetskraft till Svenska Gummifabrik ABÄren 1962-1973, samt att utröna vilka effekter denna arbetskraftsinvandring har haftpÄ samhÀllet Gislaved.Jag har genomfört fyra öppna intervjuer med jugoslaviska arbetskraftsinvandrare frÄndenna period och sedan jÀmfört de tankar jag tagit del av med relevanta kÀllor samtlitteratur om arbetskraftsinvandringens betydelse. Det gav mig förutsÀttningar att sehur den rekryterade arbetskraftsinvandrarens berÀttelser förhÄller sig till allmÀntaccepterad litteratur i Àmnet. Jag kan dÀrigenom se om förhÄllandet skiljer sig pÄlokal och nationell nivÄ.Studien har resulterat i en ökad kunskap om hur arbetskraftsinvandringen har gÄtt tilloch motiverats av Gummifabriken nÀr arbetskraftsbehovet var som störst. Detta harjag genomfört med hjÀlp av bevarat arkivmaterial, litteraturstudier samt dedjupintervjuer som genomförts. Undersökningens resultat visar att de invandradestankar vÀl stÀmmer överens med de kÀllor samt litteratur jag presenterar ochundersökningen ger en förstÀrkt bild av redan skriven litteratur i Àmnet.

Syftet med denna studie Àr att jÀmföra litteraturens, skönlitteraturens och lÀsningens utrymme i svenskÀmnets kursplaner i Lpf 94 och Gy11. Studien belyser Àven hur fyra ÀmneslÀrare i svenska förhÄller sig till de nya kursplanerna och om deras arbetssÀtt har förÀndrats angÄende litteratur och lÀsning i och med de nya kursplanerna. I studien har tre metodstrategier anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna; tvÄ typer av textanalyser, en kvantitativ och en komparativ, samt en kvalitativ intervjustudie. Resultaten av textanalyserna uppvisar bÄde skillnader och likheter mellan kursplanerna. Detta resultat stöds av lÀrarintervjuerna..

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Under det nyligen avslutade kriget i Irak, 2003, har kriget inom den fjÀrde arenan,informationsoperationer, blivit pÄtaglig. Vilken kapacitet har Ryssland inom denna arena?Syftet med uppsatsen Àr att lÀgga en grund till fördjupad kunskap om ryskainformationsoperationer, dels vad doktrinerna uttrycker men Àven praktiskt genomförande.Uppsatsen inleds med en analys av det första Tjetjenienkriget 1994 ? 1996 och dÀreftermilitÀra doktrinen samt doktrinen om informationssÀkerhet, bÄda undertecknade Är 2000.Genom en analys av det andra Tjetjenienkriget, 1999 ? , redovisas vilken ?Lessons Learned?som har skett mellan de tvÄ krigen via doktrinerna. I min pÄföljande diskussion och syntesredovisas vilken kurs Ryssland har lagt ut för informationsoperationer.I arbetet utnyttjar jag en deskriptiv metod med induktiv slutledning. Beskriven teori,manöverteorin, samt analysverktyg, OODA-loopen, och de dÀr dragna slutsatser kommer attutnyttjas i en diskussion om det resultat som min kvalitativa textanalys ger.