denna uppsats belyser jag hur man med hjÀlp av skönlitteratur kan förmedla de demokratiska vÀrderingar som skola och samhÀlle vilar pÄ. Jag försöker förankra mitt uppslag om hur man kan förebygga mobbning i grundskolans senare del i redan vÀl befÀsta metoder som Farsta och Stiftelsen friends, samt i förhÄllande till de normalitetsförestÀllningar som finns i skolan och i samhÀllet. Det Àr en teoretiskt uppbyggd uppsats och jag utgÄr frÄn litteratur som Louise M. Rosenblatts Literature as Exploration (1938), Gunilla Molloys Att lÀsa skönlitteratur med tonÄringar (2003), Eva Hultins Skolans litteraturundervisning som demokratisk mötesplats (2002) och Lpo94. I behandlad litteratur tas bland annat transaktionsbegreppet, efferent och estetisk lÀsning, subjektiv förankring i skönlitteratur och autentiska frÄgor upp.

BAKGRUND: Ungef?r 40 miljoner m?nniskor lever med HIV idag. Personer som drabbats av HIV kr?ver livsl?ng behandling f?r att viruset inte ska utvecklas till AIDS. Stigmatisering och diskriminering mot HIV-positiva personer ?r frekvent ute i samh?llet, men ?ven inom sjukv?rden.

The topic of homosexuality was until recently a taboo in Russian public discussion, but has during the last years become a hotly debated issue. Analyzing what I call the new homophobic narrative I isolate and examine two ways of ?othering? homosexuals, constructing them as strangers, when sexual minorities are discussed in todayÂŽs Russia. Sexual deviants are portrayed as threats to the nation and are connected to the West and its influence. Using analytical tools from queer theory, security studies and postcolonial approaches I discuss different ways of configuring the relation between nation and sexuality, identities that are interwoven in the homophobic narrative.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vuxna andrasprÄksstuderandes attityder till svenska sprÄket, deras upplevelse av den kommunikativa förmÄgan pÄ svenska samt deras bedömning av modersmÄlets inverkan pÄ svenskinlÀrningen. I studien medverkar sex informanter som alla har skilda modersmÄl: arabiska, bosniska, engelska, ryska, spanska och tyska. Metoden som har anvÀnts Àr samtalsintervju med var och en av informanterna. Samtalen har spelats in och sedan transkriberats ortografiskt. Resultaten visar att samtliga informanter har en positiv attityd till svenska sprÄket och sprÄkinlÀrningen.

Undersökningens syfte har varit att utifrÄn relevant litteratur granska vem som frÀmjas bÀst av ett utvecklingssamtal, Àr det eleven, vÄrdnadshavaren eller lÀraren. En frÄgestÀllning var att undersöka vem som fÄr mest ut av att ha ett utvecklingssamtal. Vidare var att utifrÄn syftet granska de nationella styrdokument som finns för att se hur utvecklingssamtalet förhÄller sig till de riktlinjer som finns uppsatta. För att undersöka frÄgan har som metod anvÀnts en litteraturstudie dÀr ett antal artiklar baserade pÄ avhandlingar fungerat som bas. Studien har Àven inkluderat annan relevant litteratur i form at textböcker och avhandlingar samt tidningsartiklar.

Detta examensarbete har som syfte att besvara frÄgan hur synen pÄ barnet inom Freinetpedagogiken ser ut nÀr det gÀller lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi börjar med att belysa den litteratur som finns skriven om Freinetpedagogiken men Àven den litteratur vi fÄtt tillgÄ genom vÄr utbildning gÀllande svenskÀmnet. DÄ vi genom litteraturen om Freinetpedagogiken inte fann svar pÄ vÄra frÄgor genomförde vi en kvalitativ undersökning med pedagoger ute pÄ Freinetskolor i landet, genom intervju samt enkÀt. Underlaget i undersökningen blev tyvÀrr litet och undersökningen kan dÀrför inte rÀknas som tillförlitlig. Huvudresultatet vi fÄr Àr att det inom Freinetpedagogiken existerar barn med lÀs- och skrivproblem.

I denna studie har vi genom observationer undersökt tvÄ pedagogers val av metoder gÀllande lÀsning av litteratur i undervisningen i svenska. Vi valde att observera klasslÀrare i Ärskurs tre för att pÄ sÄ sÀtt kunna fokusera pÄ de mÄl som finns i kursplanen i svenska för just Ärskurs tre. Syftet med undersökningen var sÄledes att se hur dessa lÀrare arbetade med litteratur i undervisningen. Samtidigt fokuserade vi pÄ hur samtal och samspel anvÀndes i undervisningen. Vi antog dÄ ett sociokulturellt perspektiv dÀr vi anser att eleverna lÀr sig bÀst i samspel med varandra.UtifrÄn de frÄgestÀllningar vi hade, dÀr vi frÄgat oss vad för lÀsmaterial som anvÀnds, hur litteraturen anvÀnds i undervisningen samt huruvida elever och lÀrare samtalar kring det lÀsta, fann vi att det sÄg olika ut frÄn lektion till lektion.

Trots att konflikter Àr ett negativt laddat ord finns det forskning som visar att arbetsplatskonflikter kan vara fördelaktiga företeelser i en organisation. För att chefer och HR-personal ska vÄga handskas med arbetsplatskonflikter kan begreppet följaktligen behöva avdramatiseras. Studiens syfte Àr att inventera och kategorisera organisationskonsulters erfarenhetsbaserade perspektiv pÄ vilka positiva konsekvenser som arbetsplatskonflikter inom en arbetsgrupp kan generera samt vilka förutsÀttningar som enligt organisationskonsulters erfarenheter gynnar uppkomsten av sÄdana positiva konsekvenser. Vidare syftar studien till att identifiera likheter och skillnader mellan organisationskonsulternas uppfattning i frÄgan och vad som framhÄlls i tidigare forskning och litteratur. Jag har dÀrmed gjort en inventering av vilka aspekter som finns beskrivna i tidigare forskning och litteratur om arbetsplatskonflikters positiva konsekvenser samt om gynnsamma förutsÀttningar för sÄdana.Studien har genomförts med en kvalitativ metod.

 Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svensklÀrarstudenter stÀller sig till en faststÀlld nationell kanon, vilken litteratur de vill förmedla till sina framtida elever samt vilka faktorer som pÄverkar vid texturval.Undersökningen utgörs av en kvalitativ studie dÀr den halvstrukturerade forskningsintervjun anvÀnts som metod. Fyra svensklÀrarstudenter, tvÄ manliga och tvÄ kvinnliga, har intervjuats enskilt och spelats in. Det lÄga antalet informanter förhindrar att en generalisering görs.De teoretiska ingÄngarna innefattar debatten om kanon i media, dÀr olika sidor lyfts fram, samt hur kanon tog sig uttryck i skolan förr och hur den gör det i dagens skola. Till sist belyses problematiken kring kanon, och frÄgan lyfts om vem som egentligen ska bestÀmma den.Undersökningen visar att svensklÀrarstudenterna inte stÀller sig positiva till en litteraturlista pÄ nationell nivÄ, utan att de vill förmedla blandad litteratur som eleverna kan relatera till. I undersökningen nÀmnde svensklÀrarstudenterna att man som blivande lÀrare mÄste ha ett klart syfte med sin litteraturundervisning, och att det kan legitimera i stort sett all litteratur.

Syftet med uppsatsen Den manliga hjÀlten och de döda kvinnorna Àr att frÄn ett genusmedvetet och feministiskt perspektiv undersöka genusroller och patriarkala tankestrukturer i Richard Mathesons roman I am legend och de tre filmatiseringar som gjorts av denna. Jag ska se hur mÀn och kvinnor skildras, omverken vidmakthÄller de stereotypa könsroller som det vÀsterlÀndska samhÀllet traditionellt bygger pÄ, eller om de bryter av mot dessa normer. I uppsatsen anvÀnder jag mig av Pierre Bourdieus teori om den manliga dominansen, och Àven av Gilbert och Gubars resonemang om kvinnan i litteratur som Àngel och monster. Om mannens roll Àr att vara hjÀlte, vilken roll fÄr dÄ kvinnan?.

Aspirationspneumoni Àr en vanligt förekommande komplikation hos personer med stroke och dysfagi. OmvÄrdnadsÄtgÀrder som bedömning av patientens svÀljningsfunktion bör utföras tidigt och kan genomföras pÄ olika sÀtt. Syftet med denna litteraturstudie Àr att granska vetenskaplig litteratur för att beskriva omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan förebygga aspirationspneumoni hos patienter med stroke och dysfagi. Goodmans modell anvÀndes som inspirerande modell för att strukturerat sammanstÀlla tillgÀnglig litteratur. Efter granskning enligt protokoll ansÄgs elva artiklar innehÄlla sÄdan kvalitet att de kunde ingÄ i sammanstÀllningen.

Skolslöjden Àr ett skolÀmne som infördes för mer Àn 50 Är sedan i det svenska skolsystemet. Idag Àr samhÀllet annorlunda Àn hur det var nÀr slöjden infördes, och syftet med den har förÀndrats sedan dess. Denna litteratur- och dokumentstudie undersöker vilka kunskaper och förmÄgor elever utvecklar genom skolslöjden idag samt hur vÀl dessa överensstÀmmer med de krav som politiker stÀller i de aktuella kursplanerna. Detta görs genom att analysera utvald litteratur och jÀmföra resultatet med en analys av den inledande delen av de tre senaste kursplanerna för skolslöjd i grundskolan. Analyserna gjordes genom tolkning med hjÀlp av den hermeneutiska analysmetoden.Resultatet visar att elever genom skolslöjden utvecklar olika förmÄgor och kunskaper som kan vara dem till hjÀlp i dagens samhÀlle.

LÀrarens attityd till, och syn pÄ matematik har den största betydelse ocksÄ för hur eleverna kommer att introduceras i Àmnets olika bestÄndsdelar, sÀrskilt om man vill bygga upp en inre motivation hos eleverna för att studera matematik. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om lÀrares attityder till matematik kan pÄverka elevers instÀllning till det Àmnet. Inför undersökningen har vi studerat litteratur som behandlar just lÀrarnas attityder till matematikÀmnet. Vi har sedan valt djupintervjuer som metod för att fÄ veta hur ett antal lÀrare ser pÄ Àmnet matematik. Dessa har fÄtt ta del av ett antal frÄgor som tÀcker den frÄgestÀllning vi valt.

Syftet: Syftet med denna uppsats Àr att se till de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Ryssland. UtifrÄn Hofstedes fem dimensioner, kompletterat med Trompenaars studie, vill vi se om en förÀndring har skett i Rysslands kultur och hur etablerade företag pÄ den ryska marknaden uppfattar Ryssland. Metod: Studien Àr kvalitativ och utifrÄn en deduktiv ansats. PrimÀrdatainsamling har gjorts med hjÀlp av tre respondenter samt har en sekundÀrdataanalys gjorts för att insamla empirin som sedan har analyserats utifrÄn det teoretiska perspektivet. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr utifrÄn Hofstedes fem dimensionsmodeller av nationell kultur samt av Fons Trompenaars sex dimensioner som ett komplement till Hofstedes undersökning. Resultat: Resultatet av vÄr primÀrdata och sekundÀrdataanalys visar pÄ att de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Ryssland i stor utstrÀckning beror pÄ historiens utformning av mÀnniskors vÀrderingar. Historian influerar mycket pÄ hur ett lands kultur gestaltas. VÀrderingar tar tid att förÀndra och pÄ grund av det Äterfinns mycket av kommunismens tankesÀtt i dagens Ryssland. .

BAKGRUND:Det finns en stor mÀngd litteratur kring problemlösning. Den litteratur vi tagit upp anser vivara den mest relevanta för vÄr undersökning. Vi har med tre artiklar som belyser detaktuella forskningslÀget.SYFTE:Syftet med studien Àr att undersöka elevers sÀtt att lösa och tolka en problemformuleradmatematisk text i Är 3.METOD:Eleverna i undersökningen har löst ett öppet matematiskt problem, dÀrefter har vi genomfört17 barnintervjuer i Är 3.RESULTAT:UtifrÄn vÄr analys fann vi tre strategier i elevernas lösningsmetoder. Vi har kallat dem försymbolstrategi, bildstrategi samt text- och sifferstrategi. Vi har ocksÄ funnit att eleverna haranvÀnt olika rÀknemetoder i sina lösningar, dessa Àr addition, multiplikation och i ett falldivision..