Denna studie handlar om vårdnadshavares engagemang i sina barns skolgång utifrån ett lärarperspektiv. Om lärare ska kunna lyckas i sin lärarroll krävs det ett bra föräldrasamarbete (Andersson, 2004; Flising, Fredriksson & Lund, 1996; Ivarson - Jansson, 2001). Läraren är den som har skyldighet att ha kontakt med vårdnadshavare. De är även de som har störst möjlighet att kunna påverka relationen till både barnet och vårdnadshavare (Flising, Fredriksson & Lund, 1996; Ivarson - Jansson 2001). Syftet med studien är att undersöka om lärare i dagsläget uppfattar några hinder för att engagera vårdnadshavare i barnens skolgång samt tydliggöra vad lärare vill att vårdnadshavare ska ha engagemang i gällande sina barns skolgång. Undersökningen genomfördes genom en litteraturstudie samt en enkätundersökning.

Under det senaste decenniet har en förändring skett i formerna för samhällsstyrning, vilket ofta beskrivs som en övergång från government till governance (Hill, 2007: 18-20). De governancebetonade styrprocesserna vilar på andra demokratiideal än det traditionella representativa, nämligen det deliberativa ? vilket i praktiken innebär såväl begränsningar som möjligheter för demokratin. Ett brett deltagande, närhet till medborgarna och effektivitet tycks vara de nya ledorden för statlig styrning (Ostrom, 1994; Carlsson & Berkes, 2005; Píriz, 2005), samtidigt som forskare befarar att andra demokratiska kärnvärden såsom ansvarsutkrävande och politisk jämlikhet riskerar att hamna i skymundan (March & Olsen, 1989: kap 7). Hur övergången till nya styrformer påverkar demokratin, ur en legitimitetsaspekt, är en aktuell fråga i Sverige då governancepräglade styrprocesser såsom samförvaltning blivit ett vanligt inslag i den svenska förvaltningsmodellen.

I skolan är mycket uppbyggt kring att ingå och fungera i en grupp. I 1994 års läroplan, Lpo 94, läggs stor vikt vid att ett av skolans uppdrag är att bidra till förståelse och medmänsklighet mellan elever på skolan. Enligt kursplanen ska ämnet idrott och hälsa ge möjligheter till att stärka gemenskapen mellan barn och ungdomar. I det här examensarbetet analyseras hur idrottsämnet i skolan påverkar gemenskapen. Elever har intervjuats och fått besvara frågor relaterade till gemenskap i skolan och på lektionerna i idrott och hälsa.

År 1994 fastställdes en ny lag som kom att heta Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. I och med denna lag förändrades bland annat yrkesrollen för personal som arbetar på boenden för personer med funktionsnedsättningar. Från att personalen haft en mer vårdande roll blev den nu mer stöttande i individens utveckling mot ett så självständigt liv som möjligt. Den nya lagen innebar också att ett större krav skulle ställas på personalen och dennes kompetens för arbetet. Det blev arbetsgivarens uppgift att se till att personal med rätt kompetens arbetar inom yrket och att de som saknar väsentlig kunskap ska få denna genom utbildning.Även om förändringar har genomförts inom dessa verksamheter, går det att idag se att utvecklingen inte skett så snabbt som den borde ha gjort.

Title: Kvarteret Tvättstugan, an apartment building with massive wood construction. A thesis about acoustic and fire requirements and a comparison of energy and moisture aspects. Earlier restrictions in the Swedish legislation have resulted that only a small percentage of the apartment buildings that have been built are designed with a massive wood construction. It has been allowed to build unrestricted with wood since 1994 as long as the function of requirements are fulfilled. This change in the rules together with the great environmental benefits of wood has led to that more companies choose to build apartment buildings with wood. One of these companies is Folkhem Production AB.

Lagen om offentlig upphandling reglerar sedan 1994 hur upphandlingar i offentliga sammanhang ska genomföras. Syftet med lagen är att konkurrensutsätta marknader och förhindra att skattemedel används på ett otillbörligt sätt. En konsekvens av lagen är att offentligt upphandlande myndigheter tenderar att lägga stor vikt vid priset och kostnader istället för att väga in faktorer som till exempel kvalitet. Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur olika delar i upphandlingsprocessen påverkar kvaliteten på de tjänster som upphandlas. Undersökningen har genomförts som en fallstudie av en kommunal förvaltning i Sverige.

Den svenska byggindustrin är en traditionsbunden sektor där flervåningshus med stomme i trä är en relativt ny företeelse. Sedan 1994 då nya bygg- och konstruktionsregler infördes har tekniken för att bygga hus i trä med fler än två våningar, utvecklats till en väl fungerande industriell process. I samma takt som marknaden för flervåningshus i trä har vuxit har även efterfrågan på kompetens hos de producerande företagen ökat. Konstruktörer är en grupp som spelar en viktig roll i byggprocessen med ansvar för statiska beräkningar i byggen och konstruktion av bärande element. Det har uppmärksammats att konstruktörer har mindre erfarenhet och kunskap om trä än om de två andra dominerande materialen på marknaden, stål och betong.

Sverige har senaste året drabbats av två händelser som delvis omformat den politiska diskursen kring politiskt motiverat våld. Olika aktörer har använt sig av olika metoder för att ta kontroll över meningstillskrivningen kopplad till dessa händelser. Det som är intressant och som går igenom alla dessa metoder är språkets roll och funktion att göra sådana fält meningsfulla, det vill säga representera det sociala, politiska, kulturella och ekonomiska. Genom en diskursteoretisk metod har den nuvarande studien försökt besvara frågor om hur social och politisk identitet formuleras i en diskursiv ram i det virtuella rummet. Viktiga analytiska frågor har bland annat varit hur det virtuella rummet konstitueras genom diskursiva praktiker och vilka diskursiva strategier som används för att producera kollektiv identitet.

EU och Ryssland har förhandlat för att kunna enas om ett nytt partner- och samarbetsavtal (PSA) sedan år 2008. Trots tiden som löpt sedan dess har de hittills inte lyckats enas om ett nytt avtal. Parternas förra PSA löpte ut år 2007 men förnyas årligen till dess att en av parterna säger upp avtalet eller tills parterna sluter ett nytt avtal. EU och Ryssland vill sluta ett nytt PSA för att få ett rättsligt ramverk som är bättre anpassat till den betydande ökning av handel, samarbete och andra utbyten som har etablerats mellan parterna sedan det förra avtalet slöts 1994. En omständighet som kan ha försvårat avtalsförhandlingarna är Rysslands potentiella kränkningar av internationell humanitär rätt (IHR) under kriget i Georgien år 2008.Mellan den 7 och 15 augusti 2008 krigade Ryssland i Georgien.

SAMMANFATTNINGUppsatsen har behandlat asylrätten, och har fokuserat på förföljelse på grund av kön och sexuell läggning, såsom grund för beviljande av flyktingstatus. Uppsatsens syfte har varit att fastställa gällande svensk asylrätt och sedan analysera hur könsrelaterad förföljelse och flyktingskap bedöms av Migrationsöverdomstolen.Flyktingstatus erhålls av denne som uppfyller vissa angivna rekvisit. Enligt Förenta Nationernas flyktingkonvention är en flykting en person som inte kan eller inte vill använda det skydd för liv och frihet som staten måste medge medborgare och övriga invånare. Asylgrunden förföljelse på grund av kön och sexuell läggning, återfinns i flyktingbestämmelsen, utlänningslagen (SFS 2005:716) 4:1 §. Könstillhörighet och sexuell läggning är en del av tillhörighet till en viss samhällsgrupp, vilket innebär att dessa typer av förföljelse utgör asylskäl.

Ideella föreningar är enligt svensk nuvarande lagstiftning, under vissa förutsättningar, befriade från skattskyldighet för såväl inkomstskatt som mervärdesskatt. I den nuvarande regleringen gäller samma bedömningsgrunder för vad som är skattebefriat i de båda skatteslagen. Detta framgår av den hänvisning som finns i 4 kap. 8 § mervärdesskattelagen (1994:200, ML) till 7 kap. 7 § första och andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229, IL), Denna koppling kommer att utvecklas längre ned i denna framställning.Medan inkomstskatt är en nationell angelägenhet är mervärdesskatt ett av de rättsområden som omfattas av EU:s normgivningsmakt.

Uddebo avloppsreningsverk är det största i Luleå kommun, med ungefär 61 000 anslutna personer i Luleå tätort och omkringliggande byar. Man har haft vissa problem i reningsverket de senaste åren ? misstankar finns att det kommer in miljöfarliga ämnen som stör bl.a. de biologiska reningsprocesserna i verket. Dessutom har slammet emellanåt uppvisat för höga halter av tungmetaller för att det ska få spridas på jordbruksmark.

SÖDRA beslutade 1995 att starta ett projekt för att förse föreningens medlemmar med naturvårdsanpassade skogsbruksplaner. Projekt "Gröna skogsbruksplaner" har som mål att fram till år 2002 täcka halva medlemsarealen med gröna planer, och har för att nå detta givits en budget på 50 miljoner kronor. Konceptet med grön plan är ursprungligen skapat av skogsvårdsorganisationen, men SÖDRA är först med att producera gröna planer i stor skala. De gröna planerna skall enligt projektets syfte "ge SÖDRAs medlemmar ett verkningsfullt redskap for virkesproduktion med hänsyn till de miljömål som finns formulerade i SÖDRAs miljöpolicy". Detta är ett led i det miljöengagemang som på senare år ökat i Sverige.

Lagen om offentlig upphandling trädde i kraft 1994 och den ger upphandlande enheter möjlighet att själv bestämma vilka kriterier som leverantören måste uppfylla för att anlitas till ett projekt. Sedan 1997 har Luleå Kommuns Tekniska Förvaltning (TF) värderat entreprenader vid upphandlingen. Dagens värderingssystem består avfyra kriterier som viktas via ett poängsystem på följande vis: • Priset som entreprenören har angivet till 60 procent av värdet. • Vilken organisation som projektet kommer att bestå av till 20 procent av värdet. • Om entreprenören är miljöcertifierat till 10 procent av värdet.

Malmkroppen i Kiruna kan liknas vid en brant stående skiva med en tjocklek i medeltal på 80 meter. Längden på malmkroppen är fyra kilometer och den har ett indikerat djup på två kilometer. LKAB i Kiruna använder brytningsmetoden skivrasbrytning, för att utvinna malmen. Metoden medför att berggrunden ovanför och framför malmkroppen, hängväggen, spricker upp och sakta rasar in allteftersom malmen lastas ut. I och med detta kan man säga att det sker en naturlig återfyllning av gruvan.