Inom intensivvårdssjuksköterskans profession ingår omvårdnad av patienter i olika åldrar med skiftande karaktär på sjukdom och diagnos. Barn, som behövde vård på intensivvårdsavdelning för alla åldrar, utgjorde cirka 7 procent av totala registrerade vårdtillfällen i Sverige år 2008. Att vårda barn ställer höga krav på intensivvårdssjuksköterskans kunskap och erfarenhet. Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att vårda svårt sjuka barn. Data insamlades med fokusgruppintervjuer.

SammanfattningForskning kring styrning av små företag har länge varit ett förbisett område inom det företagsekonomiska fältet. Den senaste tiden har utvecklingen gått mot en allt mer tjänstedominerande marknad. Ett område inom tjänsteföretag, är kunskapsintensiva företag där någon form av utbildning är ett krav för de anställda. En kvalificerad utbildning skulle kunna försvåra styrningen av denna typ av medarbetare. Detta gör att det skulle vara intressant att undersöka styrningen av denna typ av företag.

Bakgrund: Trikompartmentell knäartroplastik (TKA) är en vanlig behandlingsmetod vid artros. Vid bildtagning finns rekommendationer författade av Svensk Ortopedisk Förening. Dessa täcker inte knäledsrotation på en frontalbild. Syftet var att ta reda på skillnader mellan röntgensjuksköterskors och radiologers Rutiner att godkänna/underkänna knäfrontalbilder med TKA ifall knät projicerats roterat.Metod: Genom en enkät bestående av två till fyra frågor om fem frontalbilder på knän med TKA som elva röntgensjuksköterskor och nio radiologer fick svara på samlades materialet in. Bilderna visade fem olika knän som i denna studie respektive bedömdes som rak, lite utåtroterad, mycketutåtroterad, lite inåtroterad samt mycket inåtroterad.

Bakgrund: Hjärtstopp drabbar ca 10 000 svenskar per år, överlevnaden är fortfarande låg med bara några procent som skrivs ut från sjukhus levande. En relativt ny behandlingsform är att kyla ner patienterna till 32-34 °C i 24 timmar, för att minimera de neurologiska skador som uppstår vid syrebrist i hjärnan. Syfte: Det främsta syftet var att beskriva vilka fysiologiska förändringar som sker i kroppen under inducerad hypotermibehandling och hur intensivvårdssjuksköterskan bör ställa sig till dem. Det sekundära syftet var att undersöka om de områden som framkommer i litteratur granskningen finns beskrivna i de behandlingsriktlinjer som används på Centralintensiven på ett universitetssjukhus i Sverige. Metod: Metoden var en litteraturstudie där 28 vetenskapliga primärpublikationer granskades.

SAMMANFATTNINGSjuksköterskan tillämpar omvårdnadsprocessen genom att observera, värdera, prioritera, dokumentera och vid behov åtgärda och hantera förändringar i allmäntillståndet, samt motverka komplikationer i samband med sjukdom, vård och behandling. Andningsfrekvens (AF) är den vitalparameter som först förändras och signalerar en förändring i allmäntillståndet. Vid de flesta hjärtstopp på sjukhus finns tecken till försämring hos patienten redan några timmar eller upp till ett dygn före. Syftet var att undersöka sjuksköterskans inställning och följsamhet till att mäta och bedöma AF hos akuta sjuka patienter, för att tidigt upptäcka en försämring i patientens hälsotillstånd. Genom en litteraturstudie framkom fyra teman. Rutiners betydelse, sjuksköterskans inställning till AF och varför den inte mättes, värdet av förändringsarbete samt möjliga arbetssätt för att undvika vårdskador.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans Rutiner i samband med insättande och omvårdnad av perifera venkatetrar samt att beskriva observationer och åtgärder som sjuksköterskan gör för att undvika komplikationer. Artikelsökningen har skett i databaserna: Elin@Dalarna, Blackwell Synergy, EBSCO-host och Elsevier. De sökord som använts i olika kombinationer var: peripheral, intravenous, catheter/line/cannula, handhygiene, nurse, infections, phlebitis, routine och technique. Artiklarna skulle vara vetenskapligt skrivna på engelska och fick inte vara publicerade före år 1996. Sammanlagt inkluderades 20 artiklar i litteraturstudien varav 16 kvantitativa, 2 kvalitativa och 2 där båda designerna fanns representerade.

Urinretention, att inte kunna tömma urinblåsan trots att den är full, är en vanlig postoperativ komplikation. Om tillståndet uppmärksammas i tid och patienten får hjälp att tömma urinblåsan kan permanenta skador av den övertänjda urinblåsan undvikas. De Rutiner som idag finns för att motverka stora postoperativa blåsvolymer följs inte alltid. Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av urinretention hos nyopererade patienter utan kvarliggande kateter (KAD) i postoperativ vård. Studien avsåg även undersöka om något samband kunde påvisas till tidigare påvisade riskfaktorer såsom ålder, kön, tidigare miktionsproblem, fyllnadskänsla, operationstid och operationstyp.

Den svenska regeringen har bestämt sig för att avskaffa revisionsplikten. Revisionsplikten innebär att alla aktiebolag idag måste anlita en revisor som mer eller mindre godkänner företagets årsbokslut. I dagsläget är det bara Sverige och Malta som fortfarande har kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag av alla EU:s medlemsländer. År 1983 infördes revisionsplikten i Sverige för att skapa ordning och reda bland räkenskaperna i de svenska aktiebolagen och nu föreslås från regeringens håll att den återigen avskaffas och detta skulle i så fall gälla företag upp till gränsvärden för antal anställda på 50 personer, balansomslutning på 41,5 miljoner kronor och nettoomsättning på 83 miljoner kronor. Avskaffandet föreslås börja gälla från den första juli år 2010.

Fr.o.m. år 2010 kommer all nybyggnation och samtliga större ombyggnationer av Sveriges järnväg att omfattas av Europeiska byggregler, TSD. Detta kommer att innebära att projekten kommer att synas av oberoende revisorer för att säkerställa att järnvägen blir driftskompatibel med det europeiska järnvägsnätet. Det kommer att ställas högre krav på dokumentation, det ska vara ordning och reda administrativt, planeringsmässigt, ekonomiskt och inte minst ute i projekten. För att uppnå kraven krävs det att förfrågningsunderlaget i anbudsskedet håller mycket hög kvalitet.

Syfte:Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor på fyra vårdavdelningar (två ortopediska avdelningar och två kirurgiska avdelningar) upplever preoperativt omvårdnadsarbete och jämföra sjuksköterskornas upplevelser från de två olika verksamhetsområdena med varandra.Metod:Detta är en jämförande, deskriptiv enkätstudie av kvantitativ design. Enkäten innehöll slutna frågor rörande preoperativa förberedelser, faste- och duschRutiner, preoperativ medicinering och antibiotika samt medicinteknisk utrustning, kirurgmarkering och laboratoriesvar. Därtill innehöll enkäten bakgrundsfrågor samt öppna frågor. 69 sjuksköterskor mottog enkäten. Dataanalys genomfördes med icke-parametrisk statistikmetod.Resultat:De ortopediska sjuksköterskorna uttryckte att organisationen kring de preoperativa förberedelserna fungerade sämre i jämförelse med de kirurgiska sjuksköterskorna.

Vid framtagandet av kravspecifikationen i ett IT-projekt är det viktigt att sammanställa verksamhetens krav på ett optimalt sätt. Detta är inte en enkel process då det finns många aspekter som behöver tas upp och utarbetas.I den här rapporten utvärderar vi IRM-bolagens arbetssätt, utifrån två kravspecifikationer framtagna åt två olika verksamheter och två genomförda intervjuer i syfte att skapa en checklista för kartläggning av verksamhetsprocesser i kravspecifikationen. För detta ändamål använder vi oss av RAKPIL konstruktionsmodell (Roller, Ansvarsområde, Kund, Process, Information, Läge)med valda kriterier som:Roller och ansvarsområden, Kundsamarbete, Processdefiniering och modellering, Information, Utgångsläge, Kommunikation, Dokumentation och Komplexitet. Dessa kriterier antas vara vägande och fungerar som byggstenar till materialinsamling. Intervjufrågorna tas fram och kategoriseras i grupper enligt de framtagna kriterierna.

BakgrundI hälso- och sjukvårdslagen förklaras att vården bör upprätthålla en god kvalitet och en god hygienisk standard för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade sårinfektioner står för ett påtagligt lidande för den enskilda patienten och innebär stora kostnader för samhället. Det finns även en tydlig sammankoppling mellan bristande hygienRutiner och ökat antal vårdrelaterade infektioner. En förebyggande åtgärd för att minska antalet vårdrelaterade sårinfektioner är de väl dokumenterade Rutiner för såromläggningar som finns utformade. Grundat på detta är det intressant att undersöka hur såromläggningsRutiner och basala hygienRutiner efterföljs.SyfteSyftet var att studera tillämpning av såromläggningsRutiner och basala hygienRutiner i samband med såromläggning vid en ortopedklinik.MetodSom metod för studien valdes en strukturerad observationsstudie med observationsschema.

Titel: Penningtvättslagen- Revisorers praktiska inställning till lagen Från den 15 mars 2009, gäller en ny penningtvättslag i Sverige. Lagen grundar sig på EU:s tredje penningtvättsdirektiv som gäller i alla EU-länder. Liksom tidigare skall kunderna identifieras och misstänkta transaktioner anmälas till Finanspolisen. Affärsförbindelserna skall nu dessutom följas upp, och jämföras med vad som är känt om syftet med denna förbindelse. Vi ville inrikta oss på något aktuellt och förändringarna i Penningtvättslagen kändes därför intressanta.

Uppsatsen berör den uppmärksammade trenden showrooming, att informationssöka produkter i fysisk butik men sedan genomföra köpet via en konkurrent online ? en typ av friåkande från offline- till onlinekanalen. Syftet är att förklara hur showroomingsker vid köp av produkter som potentiellt lämpar sig för detta, bl.a. genom att identifiera vilka faktorer som driver fenomenet. Produkter som särskilt påverkas av detta fenomen är upplevelsevaror som inhandlas med låg frekvens till hög kostnad.

I början av juni 1999 uppmärksammades spår av björn i skogsområde på Bergnäset i Luleå. Det berörda skogsområdet ligger i direkt anslutning till ett tätbebyggt bostadsområde. Skogsområdet innefattar motionsslingor och promenadstigar som möjliggör ett utbrett och innehållsrikt utnyttjande av området för diverse friluftsaktiviteter. Denna uppsats har med underlag av en enkätundersökning för avsikt att undersöka om, och i sådant fall hur, denna situation med björnförekomst påverkat de närboendes Rutiner för friluftsaktivitet i det berörda skogsområdet, samt undersöka och analysera de närboendes attityder till björn. Resultat av enkätundersökningen påvisar att den uppmärksammade björnförekomsten inte har inneburit några dramatiska förändringar i närbefolkningens Rutiner för friluftsaktivitet.