Syfte:Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor på fyra vårdavdelningar (två ortopediska avdelningar och två kirurgiska avdelningar) upplever preoperativt omvårdnadsarbete och jämföra sjuksköterskornas upplevelser från de två olika verksamhetsområdena med varandra.Metod:Detta är en jämförande, deskriptiv enkätstudie av kvantitativ design. Enkäten innehöll slutna frågor rörande preoperativa förberedelser, faste- och duschrutiner, preoperativ medicinering och antibiotika samt medicinteknisk utrustning, kirurgmarkering och laboratoriesvar. Därtill innehöll enkäten bakgrundsfrågor samt öppna frågor. 69 sjuksköterskor mottog enkäten. Dataanalys genomfördes med icke-parametrisk statistikmetod.Resultat:De ortopediska sjuksköterskorna uttryckte att organisationen kring de preoperativa förberedelserna fungerade sämre i jämförelse med de kirurgiska sjuksköterskorna.

Vid framtagandet av kravspecifikationen i ett IT-projekt är det viktigt att sammanställa verksamhetens krav på ett optimalt sätt. Detta är inte en enkel process då det finns många aspekter som behöver tas upp och utarbetas.I den här rapporten utvärderar vi IRM-bolagens arbetssätt, utifrån två kravspecifikationer framtagna åt två olika verksamheter och två genomförda intervjuer i syfte att skapa en checklista för kartläggning av verksamhetsprocesser i kravspecifikationen. För detta ändamål använder vi oss av RAKPIL konstruktionsmodell (Roller, Ansvarsområde, Kund, Process, Information, Läge)med valda kriterier som:Roller och ansvarsområden, Kundsamarbete, Processdefiniering och modellering, Information, Utgångsläge, Kommunikation, Dokumentation och Komplexitet. Dessa kriterier antas vara vägande och fungerar som byggstenar till materialinsamling. Intervjufrågorna tas fram och kategoriseras i grupper enligt de framtagna kriterierna.

Ett kärnkraftverks kontrollrum är en komplex miljö som ställer stora krav på operatörerna som styr och kontrollerar det. En viktig del för att få systemen att fungera är kommunikationen mellan operatörerna. För att minimera risken för att missförstånd sker så har det införts instruktioner på att trevägskommunikation ska användas av operatörerna i kontrollrummen.Studiens syfte var att undersöka i vilken omfattning trevägskommunikation används i kontrollrum samt att lägga en grund för vidare forskning för att utreda vad det tredje steget i trevägskommunikation ger jämfört med tvåvägskommunikation och om det är nödvändigt att använda sig av trevägskommunikation. För att undersöka detta har fyra observationer och två fokusgruppsintervjuer genomförts med två skiftlag från Ringhals. Observationerna är genomförda under skiftlagens återträningspass i en simulator som är en identisk kopia av ett riktigt kontrollrum.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka intentioner gymnasieungdomar som går teoretiska program i Luleå har för att börja arbeta direkt efter gymnasiet samt vilka faktorer som påverkar deras intentioner. De faktorer som undersöks är attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll som, enligt Icek Ajzen?s (1991) teori om planerat beteende (TPB), påverkar intentionen till beteendet. Undersökningen genomfördes med en enkät utformad efter Ajzen?s (2002) instruktioner, vilken besvarades av 50 elever vid Luleå Gymnasieby.

BakgrundI hälso- och sjukvårdslagen förklaras att vården bör upprätthålla en god kvalitet och en god hygienisk standard för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade sårinfektioner står för ett påtagligt lidande för den enskilda patienten och innebär stora kostnader för samhället. Det finns även en tydlig sammankoppling mellan bristande hygienrutiner och ökat antal vårdrelaterade infektioner. En förebyggande åtgärd för att minska antalet vårdrelaterade sårinfektioner är de väl dokumenterade rutiner för såromläggningar som finns utformade. Grundat på detta är det intressant att undersöka hur såromläggningsrutiner och basala hygienrutiner efterföljs.SyfteSyftet var att studera tillämpning av såromläggningsrutiner och basala hygienrutiner i samband med såromläggning vid en ortopedklinik.MetodSom metod för studien valdes en strukturerad observationsstudie med observationsschema.

Denna utvärdering av Umeå universitetsbiblioteks (UB) övergång till RFID-teknik (radio frequency identification) tar upp hur personalen har upplevt konverteringstiden och övergången. Syftet var att undersöka den involverade personalens åsikter och attityder kring omställningen och de eventuella konsekvenser och effekter som RFID-övergången fört med sig.Undersökningen genomfördes med korta uppsökande intervjuer vars frågor utformats i samråd med Umeå universitetsbiblioteks projektledare för RFID-konvertering. Frågorna resulterade i kvantitativa svar men respondenterna gavs möjlighet att utveckla sina svar med egna reflektioner. Av de totalt 17 respondenterna var nio män och åtta kvinnor i åldrarna 32-64 år. Resultaten visar på en till stora delar nöjd respondentgrupp, majoriteten tycker att övergången till RFID har fungerat bra, de flesta känner sig opåverkade i sin yrkesroll efter införandet och endast ett fåtal har lämnat konverteringstiden med några bestående men som drabbat deras arbete eller de själva. Bland respondenterna finns det en generellt positiv inställning till RFID-teknikens framtid på arbetsplatsen och ett flertal hoppas på en vidareutveckling och utbyggnad av tekniken..

Titel: Penningtvättslagen- Revisorers praktiska inställning till lagen Från den 15 mars 2009, gäller en ny penningtvättslag i Sverige. Lagen grundar sig på EU:s tredje penningtvättsdirektiv som gäller i alla EU-länder. Liksom tidigare skall kunderna identifieras och misstänkta transaktioner anmälas till Finanspolisen. Affärsförbindelserna skall nu dessutom följas upp, och jämföras med vad som är känt om syftet med denna förbindelse. Vi ville inrikta oss på något aktuellt och förändringarna i Penningtvättslagen kändes därför intressanta.

Uppsatsen berör den uppmärksammade trenden showrooming, att informationssöka produkter i fysisk butik men sedan genomföra köpet via en konkurrent online ? en typ av friåkande från offline- till onlinekanalen. Syftet är att förklara hur showroomingsker vid köp av produkter som potentiellt lämpar sig för detta, bl.a. genom att identifiera vilka faktorer som driver fenomenet. Produkter som särskilt påverkas av detta fenomen är upplevelsevaror som inhandlas med låg frekvens till hög kostnad.

Technical products are becoming more and more complex, this means that the drivers, mechanics and service personnel?s need for assistance such as the service literature is increasing. In this degree project the focus is on the technical manuals of Scania?s Workshop Manual. Today, the information in the Workshop Manual consists of collaboration between text and illustrations.

Den här undersökningen av en grupp andraspråkselever i gymnasieskolan försöker lyfta fram, skapa förståelse för och beskriva villkor för framgång i skolan hos andraspråkselever. De centrala frågorna kretsar kring språkliga förutsättningar för lärande, behovet av stöd i språk- och kunskapsutveckling, självständighet, inflytande och ansvar. Denna kvalitativa undersökning bygger dels på en enkätundersökning och dels på öppna, halvstrukturerade intervjuer i samtalsform. Inledningsvis deltog 21 andraspråkselever i enkätundersökningen. Frågeställningarna handlade om möjligheter och hinder för lärande, eget ansvar för studier, stödet hos läraren och samverkan mellan lärare.

Försäkringskassan (FK) har fått i uppdrag av regeringen att vidareutveckla bedömningsförfarandet för sjukskrivna i Sverige. Som en del i detta har bland annat ett nytt bedömningsinstrument tagits fram för att användas vid arbetsterapeutisk kompletterande bedömning av medicinska förutsättningar för arbete. Instrumentet bygger på det redan befintliga bedömningsinstrumentet Assessment of Work Performance (AWP), med tre utvalda arbetsuppgifter och kallas för AWP-FK. Syftet med den här studien var att göra en initial prövning av AWP-FK med fokus på innehållsvaliditet och användbarhet. Som metod användes kvalitativa telefonintervjuer med nio arbetsterapeuter som ingick i Försäkringskassans pilotstudie.

I början av juni 1999 uppmärksammades spår av björn i skogsområde på Bergnäset i Luleå. Det berörda skogsområdet ligger i direkt anslutning till ett tätbebyggt bostadsområde. Skogsområdet innefattar motionsslingor och promenadstigar som möjliggör ett utbrett och innehållsrikt utnyttjande av området för diverse friluftsaktiviteter. Denna uppsats har med underlag av en enkätundersökning för avsikt att undersöka om, och i sådant fall hur, denna situation med björnförekomst påverkat de närboendes rutiner för friluftsaktivitet i det berörda skogsområdet, samt undersöka och analysera de närboendes attityder till björn. Resultat av enkätundersökningen påvisar att den uppmärksammade björnförekomsten inte har inneburit några dramatiska förändringar i närbefolkningens rutiner för friluftsaktivitet.

Uppsatsens syfte är att undersöka elevers tankar och ambitioner kring den egna prestationen och betydelsen av betyg ur ett elevperspektiv. Vårt syfte är också att verifiera tänkbara skillnader mellan de båda skolorna som ingår i undersökningen.Materialet består av en enkätundersökning genomförd av 100 elever i år nio från den aktuella undersökningsgruppen i Mellansverige. Resultatet visar att eleverna tycker att betygen är centrala och anser framför allt att det är viktigt vilka betyg de får för att kunna söka till ett visst gymnasieprogram. Majoriteten tycker att de presterar bra men skulle kunna prestera mer om de orkade/var motiverade. Många skulle anstränga sig mer för att få högre betyg om läraren gav tydliga instruktioner.

BAKGRUND: I alla barngrupper på förskolan finns det alltid något eller några barn som är tystare än de andra. Dessa barn ska få samma möjligheter till kommunikation som de andra barnen. När barnet i vardagen hör de vuxna prata och använda ett rikt språk med många variationer kan det ta till sig språket som en helhet. Det är inte meningen att pedagogerna på förskolan skall prata enbart till barnen, t.ex. ge instruktioner, utan de skall prata med barnen.SYFTE: Syftet är att undersöka olika aspekter i muntliga yttranden mellan barnet och pedagogerna samt yttranden från det enskilda barnet till en pedagog eller omvänt.METOD: Den här undersökningen är kvalitativ med kvantitativa inslag.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagogerna definierar barn i koncentrationssvårigheter och i vilka situationer eller sammanhang dessa utmärker sig samt hur pedagogerna möjliggör en god lärandemiljö. Efter att ha presenterat olika aspekter om koncentrationssvårigheter har jag valt att utgå ifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori, för att få en förförståelse för hur olika aspekter och sammanhang kan upprätthålla och samverka kring barn i koncentrationssvårigheter.I resultatet har jag valt att lyfta fram pedagogernas olika tankar och erfarenheter. En del i urvalsgruppen definierar barn i koncentrationssvårigheter, när ett barn har svårigheter med att fokusera och följa instruktioner eller när barnet inte är tillräckligt intresserad av en aktivitet, som blir mer framträdande vid; övergångarna, när det är stora barngrupper och när det fattas personal på avdelningen. Pedagogerna delar in barnen i mindre grupper under dagen och de lyfter även vikten med en god lärande miljö. Detta bidrar till att alla barnen inte alltid är på samma plats hela dagarna och barnen blir lugnare och kan koncentrera sig bättre..