Sökresultat:
1961 Uppsatser om Rutiner för samordning - Sida 61 av 131
IntÀktsredovisning & kassaregister i restaurangbranschen : - vad Àr god revisionssed?
Studiens syfte Àr dels att faststÀlla vilken granskning respondenterna anser nödvÀndig för att god revisionssed ska beaktas vid granskningen av restaurangbolags intÀktsredovisning, med fokus pÄ kassaregistret, och dels att stÀlla samman ett granskningsprogram för hur kvalificerade revisorer bör granska bolag med restaurangverksamhet för att uppfylla kravet pÄ god revisionssed. Studien har dÀrmed bÄde ett explorativt och ett normativt syfte. För att besvara syftet har en kvalitativ, induktiv studie genomförts dÀr personligt kunskapande samtal med fem kvalificerade revisorer, en skatterevisor och deltagandet pÄ ett seminarium, utgjort kÀrnan. VÀsentlig information frÄn respondenterna och frÄn seminariet har sedan presenterats och legat till grund för analys och för det utarbetade granskningsprogrammet. Resultatet visade att en omfattande granskning bör göras.
??man kan inte prata med sin mamma om allt?? ? En intervjustudie om unga kvinnors upplevelser av stödjande samtal i samband med en abort
TonÄrsaborter har ökat i Sverige under de senaste Ären. Enligt forskning bÀr de unga kvinnorna med sig mÄnga kÀnslor efter ingreppet, men det Àr inte lÀngre lagstadgat med stödsamtal i samband med en abort. Eftersom tonÄrsaborter numera Àr sÄ vanliga Àr det viktigt att lÀgga fokus pÄ de unga kvinnornas upplevelser i kontakten med vÄrdpersonalen. Studiens syfte var att undersöka unga kvinnors upplevelser av stödjande samtal med vÄrdpersonal i samband med en abort. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ empirisk studie, fyra intervjuer gjordes och granskades.
Levande likabehandlingsplan
Uppsatsens syfte var att undersöka hur en skola arbetar för att stoppa och förebygga mobbning samt fÄ en inblick i hur de som arbetar med mobbningsfrÄgor pÄ skolan resonerar kring mobbning. För att undersöka det anvÀndes intervjuer som datainsamlingsmetod. Informanterna har arbetat med att formulera och/eller arbetar pÄ nÄgot sÀtt med att upprÀtthÄlla den plan som finns pÄ skolan för att förbygga och förhindra mobbning. Resultatet visar att informanterna berÀttar att arbetet vÀxt fram genom skapandet av en likabehandlingsplan och att enkÀter om trivsel ligger till grund för utformaningen av arbetet. I vardagen arbetar informanterna som verkar inom skolan med förebyggande arbete och akuta ÄtgÀrder.
Organiserad vetenskaplig elektronisk [publicering] vid universitet och högskolor i Sverige
Institutional repositories are now being created to manage, preserve, and maintain the digital assets and intellectual output of a university. The incentives to change the process of scholarly communication have also begun serving as a strong motivator. There are problems to consider and questions to be solved when dealing with electronic publishing and the implementation of institutional repositories. At present time no summary exists regarding the activities of scholarly electronic publishing at Swedish universities and university colleges.This Master's thesis aims to describe the current situation regarding electronic publishing and the development of institutional repositories at Swedish universities and university colleges. To investigate the situation, a questionnaire was sent out to 38 academic libraries since they are normally responsible for the electronic publishing within institutions of higher education.
Skolans krishantering : Om elevers plötsliga bortgÄng
Detta examensarbete behandlar krishantering i skolan med inriktning pÄ elevers bortgÄng och hur pedagoger hanterar detta. Examensarbetet tÀcker Àven beredskapsplaner och hur sorgearbete gÄr till i skolan. Examensarbetets fokus Àr pÄ Ärskurserna förskoleklass till och med sjÀtteklass.Metoden som anvÀnds Àr semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som grund. Fyra pedagoger blev intervjuade och intervjuerna blev sedan transkriberade. Tre olika beredskapsplaner samlades in och resultatet av intervjuerna samt planerna stÀlldes mot den litteratur som bearbetats.Beredskapsplanerna visade att det endast fanns mindre skillnader mellan tvÄ av de olika skolorna medan den tredje skolans plan var av en helt annan struktur.
FÀltstudier av produktionstidplan pÄ Kv. SolÀgget
Under drygt tvÄ mÄnader har produktionen vid JM Entreprenads projekt Kv. SolÀgget följts för att med utgÄngspunkt i projektets produktionstidplan, aktuell verklig position, diverse dokument samt i intervjuer avgöra varför fortskridandet eventuellt avviker frÄn det planerade, dÀr frÀmst förseningar var intressanta.Kv. SolÀgget genomförs pÄ generalentreprenad Ät JM AB och följer sÄledes de arbetsmetoder som anvÀnds inom JM AB. En vÀsentlig skillnad mellan JM AB och JM Entreprenad Àr att JM Entreprenad inte Àr lika vÀl inkörda pÄ gÀllande enhetstider och rutiner som JM AB:s hantverkare Àr. Genom att i tidigt skede sÀtta in ytterligare resurser Àn vad som var planerat i kalkylen undvek man att under tiden för min fÀltstudie uppnÄ en avvikelse som motsvarar en försening och snarare lyckades arbeta in ett försprÄng pÄ upp till tvÄ veckor.För att möjliggöra en produktion utan förseningar behandlar rapporten hÄrda, mjuka och yttre faktorer med en betydelsefull utgÄngspunkt i vikten av att Ästadkomma en vÀl utarbetad planering inför produktionsstart och pÄ sÄ sÀtt i ett tidigt skede ta stÀllning till möjliga faktorer som kan komma att pÄverka avstÀmningarna mot produktionstidplanen pÄ ett negativt sÀtt..
Synkronisering av GIS-objekt och tillhörande attributdata mellan en persondator och en handdator för Ätkomst, insamling och förÀndring i fÀlt.
Ett befintligt tekniskt system för parkförvaltare omfattar GIS-objekt i en geodatabas och deras attribut i en separat databas. Syftet med detta arbete har varit att systematisera förflyttningen av data frÄn dessa tvÄ kÀllor pÄ PC:n till en kÀlla pÄ en handdator för Ätkomst, förÀndring och insamling i fÀlt, för att sedan uppdatera de tvÄ skilda datakÀllorna vid Äterkomst till PC:n. För att Ästadkomma paketeringen transformeras GIS-lagret frÄn geodatabas till shapefil format vars tillhörande attributfil utökas med fÀlt och data frÄn attributdatabasen. Ett egendefinierat formulÀr har skapats för attributredigering pÄ handdatorn. Befintliga verktyganvÀnds i fÀlt för att utföra funktioner som nykartering eller förÀndring, vilka kategoriseras med olika koder.
Första tiden i förskolan? Sex pedagogers erfarenheter om inskolningar i förskolan
BAKGRUND: Hur kan en inskolning gÄ till och vad finns det för inskolningsformer ochinskolningsstrukturer? För att barnets första möte med förskolan ska bli sÄ bra som möjligtfinns inskolning att tillgÄ som Àr en introduktionstid in i verksamheten. NÀr ett barn kommersom ny till en förskola, behöver pedagogerna ta hÀnsyn till hans/hennes tidiga anknytning ochutveckling för att pÄ bÀsta sÀtt bemöta barnet.SYFTE: Syfte Àr att undersöka hur inskolningar av de yngsta barnen, 1-3 Är pÄ sex olikaförskolor kan gÄ till, ur sex pedagogers perspektiv.METOD: Vi har anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod med intervju som redskap. Sexpedagoger frÄn förskolans verksamhet intervjuades.RESULTAT: I resultatet framgÄr att pedagogerna betonar vikten av inskolningensbetydelse, för att det nya barnet ska fÄ en trygg start i förskolan. Trygghet Àr nÄgot sompoÀngteras som viktigt under inskolningen.
Screening av nutritionsstatus hos kritiskt sjuka : en systematisk litteraturstudie
Syftet med denna studie var att kartlÀgga screeningsinstrument som mÀter nutritionsstatus hos kritiskt sjuka samt se hur de anvÀnds i vÄrden. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och Medline. Tretton artiklar identifierades, efter kvalitetsgranskning, till studien. I resultatet framkom flera nutritionsscreeningsinstrument och tre utav dessa; SGA, MUST och NRS 2002, var mer anpassade för screening av kritiskt sjuka.
TillÀmpningen av hygienrutiner pÄ Àldreboenden : -En litteraturstudie
Bakgrund. Antalet Ă€ldre som bor pĂ„ Ă€ldreboenden ökar. Ăldre drabbas lĂ€ttare av infektioner vilket leder till ökad sjuklighet och dödlighet. Den vanligaste smittvĂ€gen Ă€r via hĂ€nderna och för att de Ă€ldre inte ska utsĂ€ttas för lidande i onödan, sĂ„ spelar vĂ„rdpersonalens hygienrutiner en betydande roll för att förhindra smittspridning. Handhygien Ă€r en av de effektivaste Ă„tgĂ€rderna.Syfte.
INFORMATION OCH FĂRBEREDELSER I MATNINGSSITUATION PĂ VĂ RDAVDELNING AV SOMATISK KARAKTĂR
Studien visade hur patienter med funktionsnedsÀttningar förbereds inför en matningssituation pÄ en somatisk vÄrdavdelning, som Àven omfattar vÄrd-personalens bemötande gentemot patienterna samt om informationen gavs. Att tydliggöra och lyfta fram patientens upplevelse av matningen, Àr viktigt dÄ det har stor inverkan pÄ mÄltidssituationen. Resultatet visade att de patienter som blivit informerade och fÄtt tillrÀckligt med tid för att förbereda sig verkade konsumera mer av sina portioner, Àn de som inte fick nÄgon information. Brister fanns fram-förallt i informationsgivningen samt den tid patienten fick till att förbereda sig inför matningen. VÄrdpersonalen pÄ avdelningen dÀr observationerna genom-fördes tog i stort sÀtt hÀnsyn till de grundlÀggande vÀrderingarna som Äterges i hÀlso- och sjukvÄrdslagen (1982:763), ICN:s etiska kod (2000) samt kompetensbeskrivning för sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005).
Upplevelserna av mentala svackor hos idrottare, samt idrottspsykologers upplevelser av arbetet med svackor
NÀr idrottare hamnar i en svacka kan de vÀnda sig till en idrottspsykolog och det Àr den processen studien utgÄr ifrÄn. Studien avser att undersöka upplevelserna som sker vid mentala idrottssvackor hos bÄde idrottare och idrottspsykologer, och dÀrigenom sker en jÀmförande studie. Urvalet har bestÄtt av fyra idrottspsykologer och tre idrottare. Materialet har samlats in via intervjuer som sedan kategoriserats i gemensamma kategorierna: mentala svackor, livshÀndelser, prestation, rÄdgivning, bakomliggande faktorer, generella övningar, mental trÀning, spÀnningsnivÄ, koncentration, visualisering, mÄl, sjÀlvförtroende och sjÀlvbild, rutiner och planering samt framtiden. Resultatet visar pÄ att arbetet som sker vid mentala svackor Àr en individuellprocess med utgÄngspunkt frÄn varje idrottares egen tolkning och arbetet med mÄl Àr centralt för bÄde idrottspsykologer och idrottare.
OmvÄrdnadsinterventioner som kan underlÀtta en livsstilsförÀndring för patienter med typ 2-diabetes
Mellan tre och fyra procent av Sveriges befolkning har diabetes och antalet ökar stadigt. Av dessa har ca 80 % diagnosen typ 2-diabetes vilket kan leda till allvarliga följdsjukdomar och död om inte adekvat behandling och livsstilsförÀndring vidtas. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att identifiera omvÄrdnadsinterventioner som kan underlÀtta livsstilsförÀndringar för patienter med typ 2-diabetes. Studien baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar som analyserats med inspiration av kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tvÄ huvudrubriker; stöd och utbildning samt fyra underrubriker; kÀnslomÀssigt stöd, praktiskt stöd, utformning av utbildning samt innehÄll i utbildning.
à tgÀrdsprogram inom idrott och hÀlsa : En kvalitativ studie om hur lÀrare i idrott och hÀlsa arbetar med ÄtgÀrdsprogram
Syftet med vÄrt examensarbete var att belysa lÀrarens arbete med ÄtgÀrdsprogram i Àmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs f-6. Vi ville ta reda pÄ hur processer och rutiner sÄg ut nÀr lÀrare i idrott och hÀlsa utformade ÄtgÀrdsprogram, vilken roll elev och vÄrdnadshavare hade, vilka ÄtgÀrder de tog till, hur det skedde konkret i praktiken samt hur uppföljningen sÄg ut. För att uppnÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer. Det visade sig svÄrt att fÄ intervjupersoner att stÀlla upp dÄ mÄnga som vi kontaktade inte hade erfarenheter av att skriva och medverka i ÄtgÀrdsprogram. Vi fick svar frÄn 24 stycken varav 4 hade erfarenhet av ÄtgÀrdsprogram inom idrott och hÀlsa. Avsikten Àr att lyfta fram de lÀrare i idrott och hÀlsa som skrivit ÄtgÀrdsprogram och hur de gör det.
Hur skiljer sig presentationen av biverkningar mellan Produktresumé och de övriga kÀllorna Bipacksedel, FASS och Patient FASS för ATC kod C07
Bakgrund: Det finns fyra olika informationskÀllor tillgÀngliga som ska upplysa lÀkemedelsanvÀndaren om preparatens biverkningar och dess frekvens. Dessa stÀmmer dock inte alltid överens utan ger olika upplysningar, vilket kan skapa förvirring och misstÀnksamhet mot informationen som ges. Detta kan leda till att man kanske inte vÄgar ta sin ordinerade medicin. Syfte: Att jÀmföra om presentationen av biverkningar i Produktresumén för Betablockerare i ATC kod C07, överensstÀmmer med övriga informationskÀllor sÄ som Bipacksedel, FASS och Patient FASS. Metod: PÄ fass.se hÀmtades information om biverkningar för ATC kod C07, Betablockerare.