Sök:

Sökresultat:

1961 Uppsatser om Rutiner för samordning - Sida 43 av 131

Prevention- ett sÀtt att förhindra uppkomsten av trycksÄr

Trots att stor kunskap finns vad det gÀller riskfaktorer, prevention, bedömning och vÄrd fortsÀtter prevalensen av trycksÄr att stiga orovÀckande. TrycksÄr fortsÀtter att förbli ett betydande hÀlsoproblem och en signifikant ekonomisk belastning för sjukvÄrden runt om i vÀrlden. Syftet med litteraturstudien var att ur ett omvÄrdnadsperspektiv belysa hur uppkomsten av trycksÄr kan förebyggas. I studien framkom att ett av de viktigaste aspekterna av trycksÄrsprevention Àr att en korrekt riskbedömning av trycksÄr görs sÄ att förebyggande ÄtgÀrder kan sÀttas in tidigt till de patienter som Àr i behov av det. Det finns en rad olika bedömningsinstrument, men de flesta av dem har inte fÄtt sin validitet beprövad i nÄgon undersökning, och utav de som har prövats visar ingen pÄ en tillrÀckligt hög tillförlitlighet.

Krigföringens grundprinciper i nutida marina insatser

Uppsatsen tar sitt avstamp i Àmnet krigsvetenskap och den förÀndring av försvarsmaktens verksamhet som de kombinerade uppgifterna, insatsförsvar och fredsbevarande insatser har skapat. Den del av krigsvetenskapen som uppsatsen riktas mot Àr krigföringens grundprinciper och tillÀmpningen av densamma inom de nya ramar som försvarsmakten agerar inom.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida en skillnad mellan teori och praktik har uppstÄtt gÀllande krigföringens grundprinciper. Genom att avgrÀnsa omrÄdet till taktisk och operativ nivÄ, de grundprinciper som finns i den svenska marina doktrinen och det svenska ytstridsvapnet, görs en problemformulering och uppsatsens frÄgestÀllning definieras till: Vilka skillnader kan utrönas mellan den teoretiska innebörden av krigföringens grundprinciper och den tolkning av dessa som görs inom dagens svenska ytstridsvapen?En kvalitativ metod, dÀr litteraturstudier och intervjuer anvÀnds som forskningstekniker, faststÀlls som lÀmplig metod för uppsatsen. DÀrefter diskuteras validitet och generaliserbarhet samt kÀllorna ur en kritisk synvinkel.

Dags att öppna ögonen? : NulĂ€gesanalys av trafikmĂ€tningsuppdraget ÅDT

ÅDT-uppdraget tillhör VĂ€g & Trafik, ett affĂ€rsomrĂ„de inom VĂ€gverket Konsult som i sin tur Ă€gs av myndigheten VĂ€gverket. Uppdraget innebĂ€r trafikmĂ€tning pĂ„ de statliga vĂ€garna, resultatet benĂ€mns ÅrsmedelDygnsTrafik (ÅDT). Kund och bestĂ€llare Ă€r VĂ€gverkets respektive regionkontor.Idag har problem börjat uppmĂ€rksammas som drabbar medarbetarna och verksamheten i ÅDT-uppdraget. Det finns antydningar till missnöje kring hur uppdraget drivs samt oro för framtiden och en eventuell konkurrensutsĂ€ttning. Uppdragets status har sjunkit bĂ„de intern och externt.Syftet med denna studie Ă€r att visa hur ÅDT-uppdragets faktiska organisationsstruktur ser ut och vilka effekter den har pĂ„ medarbetarna och verksamheten.

Internkommunikation vid förÀndringsarbete : En djupstudie av ett enskilt fall

Den problemformulering som denna uppsats har besvarat har varit hur kommunikations-strategin i ett specifikt förÀndringsarbete kan beskrivas, samt vilka jÀmförelser som kan gö-ras mellan kommunikationsstrategin och det teoretiska ramverket. Undersökningen i upp-satsen har baserats pÄ en abduktiv ansats med i huvudsak deduktiv inriktning dÀr kvalitativ och kvantitativ data samlats in frÄn de som varit drivande av förÀndringen, samt de som varit föremÄl för förÀndringen. Datan har analyserats utifrÄn det teoretiska ramverk som varit unikt för undersökningen. De slutsatser som har dragits visar att kommunikationsstra-tegin varit nÄgot reaktiv och anpassats efter de individer som varit föremÄl för förÀndringen. JÀmförelser med det teoretiska ramverket har visat att kommunikation till största del skett genom direkta samtal, i mötesform, att kommunikation anvÀnts som ett sÀtt att förbereda för förÀndring, samt att möten anvÀnts för att kommunicera de rutiner förÀndringen inneburit..

Systematiskt brandskyddsarbete pÄ lÀgeranlÀggningar: En fallstudie av VÀssarös lÀgeranlÀggning

Alla verksamheter ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete, vilket fastslogs i lagen om skydd mot olyckor som trĂ€dde i kraft Ă„r 2004. Den största förĂ€ndringen med den nya lagen blev att ansvaret för verksamheters brandskydd flyttades frĂ„n kommunen till den enskilda verksamheten. För flertalet verksamhetstyper finns regler och lagar som avgör vilket brandskydd som krĂ€vs inom just den aktuella. För lĂ€geranlĂ€ggningar finns inga reglerande bestĂ€mmelser, utan lagen krĂ€ver endast ett skĂ€ligt brandskydd vilket kan tolkas pĂ„ flera olika sĂ€tt av bĂ„de anlĂ€ggningar och tillsynsenheter.VĂ€ssarö Ă€r en lĂ€geranlĂ€ggning pĂ„ en ö i Östhammars skĂ€rgĂ„rd, som drivs av Stockholms scoutdistrikt. Verksamheten drivs till största del av ideellt arbetande ungdomar och vuxna.

Projektbaserad erfarenhetsÄterföring: en studie vid NCC Hus Region Stockholm

Bakgrunden till examensarbetet ligger i en önskan frÄn NCC Hus Region Stockholm att förbÀttra processen för erfarenhetsÄterföring. NÀr man arbetar med erfarenhetsÄterföring pÄ en lokal nivÄ sÄ Àr det framförallt mötesrutiner, kontakt mellan anstÀllda samt resurser för att arbeta fram material att Äterföra som Àr viktigt för att uppnÄ en fungerande erfarenhetsÄterföringsprocess. Analys och slutsatser visar pÄ brister i kommunikation mellan olika funktioner inom regionen samt mellan projektorganisationerna i olika affÀrschefsgrupper. Det fanns Àven problem med att fÄ projektorganisationerna att skriva erfarenhetsrapporter. Vidare saknades resurser för att utvÀrdera och analysera inskickade rapporter samt ett bra medium att sprida erfarenheter.

Nu Àr det fruktstund, leka fÄr ni göra sedan! - en studie om förskolepedagogers tankar kring lekens utrymme pÄ förskolan

VÄrt examensarbete belyser hur betydelsefull leken Àr för barnet i förskolan och att det krÀvs utrymme för att den ska utvecklas och skapa mening. VÄra huvudfrÄgor Àr följande: Hur tÀnker förskolepedagogen angÄende vilket utrymme leken ska fÄ i förskolan?PÄ vilket sÀtt kan förskolepedagogen inspirera till lek?För att nÄ ett resultat anvÀnde vi oss utav kvalitativa intervjuer, dÀr vi skribenter intervjuade sju stycken förskolepedagoger pÄ olika förskolor i en kommun i Blekinge. De teman som framkom i resultatet var: Lek och lÀrande gÄr hand i hand, Utrymmet pÄverkar leken, Miljön en inspirationskÀlla och Inspirera utan att ta över. I resultatet av den kvalitativa undersökningen synliggjordes det att det krÀvs en aktiv pedagog för barnets lek och att miljön ska vara inspirerande och locka till lek.

Fritidspedagogers sjÀlvstÀndighet och inflytande i sin yrkesroll : En studie om fritidspedagogers yrkesroll under skoltid

Studiens syfte var att undersöka nÄgra förskollÀrares syn pÄ och arbete med bilderböcker i förskolan, med ett sÀrskilt fokus pÄ barns sprÄkutveckling. För att samla in önskad data var studien av kvalitativ karaktÀr dÀr halvstrukturerade intervjuer utfördes med Ätta verksamma förskollÀrare. I resultatet framgick det att bilderboken Àr en central del i förskolans verksamhet och att förskollÀrare försökte ha medvetna intentioner vid höglÀsning och val av bilderböcker. Vid höglÀsning framgick det att text, bild och samtal hade betydelse för barnens sprÄkutveckling, men att samtalet var det som vÀgde tyngst. Vid val av bilderböcker belystes biblioteket som en viktig aspekt och att om pedagogerna vÀljer böcker utgÄr de frÄn barnens intressen och aktuella temaarbeten.

DIAGNOSTISKT HJÄLPMEDEL FOR BEDÖMNING AV FENOTYP HOS BARN OCH VUXNA VID REMITTERING TILL OCH UTREDNING PA KLINISKT GENETISKT CENTRA

Bakgrund: Munnen kan inte ses som separat frÄn resten av kroppen eftersom munhÀlsan pÄverkar den generella hÀlsan. Syfte: Syftet var att belysa betydelsen av anvÀndandet av munbedömningsinstrument för vÄrdpersonalen. Metod: AllmÀn litteraturstudie. Resultat: Genom en innehÄllsanalys framkom de tvÄ subkategorierna; Ger möjlighet att upptÀcka och Tydliggör fortsatt behov av munbedömning. Dessa ledde till kategorin; Munbedömningsinstrumentet ger struktur.

En studie om revisorns roll i familjeföretag

En vÄldtÀkt medför bÄde psykiska och fysiska besvÀrför den som drabbats. HÀlso- och sjukvÄrden har en betydande roll i hurvÄldtÀktsoffren ska omhÀndertas. Studien har genomförts som en litteraturstudiemed syftet att klargöra vÄrdteamets roll i omhÀndertagande av en patient somutsatts för en vÄldtÀkt. 12 artiklar ingÄr i studien. FrÄgestÀllningar vidanalysen av de 12 artiklarna var att belysa specifika rutiner för hur ettvÄldtÀktsoffer ska bli mottaget, vilket förhÄllningssÀtt som vÄrdteamet börupprÀtthÄlla samt sÀrskilda strategier och anpassade behandlingar som finns atttillgÄ.

Team: Effektiva och vÀlkoordinerade - tillfÀlliga som stabila?

PÄverkas sammanhÄllning, koordination, kommunikation, och effektivitet i tillfÀlliga team, som inte Àr trÀnade tillsammans eller inte kÀnner varandra sedan tidigare? Hur skiljer sig tillfÀlliga team frÄn stabila team, som bland annat har möjlighet till gemensamt teambyggande?Team Àr ett populÀrt arbetsverktyg som blir allt vanligare inom företag och organisationer. Somliga team Àr stabila över tid och skapar dÀrmed familjaritet, vi-kÀnsla, normer, rutiner och tydliga roller och de har ofta hjÀlp av teambyggande. Andra team Àr tillfÀlliga och karakteriseras som innovativa, anpassningsbara, med fÄ konflikter och bÀttre pÄ kommunikation. Genom en litteraturstudie studeras tidigare forskning i vilken diskuteras hur prestationen pÄverkas av team beroende pÄ om de Àr tillfÀlliga eller stabila.

Ett svÄrt arbete. Andlig omvÄrdnad som en del av sjuksköterskans ansvarsomrÄde

En holistisk mÀnniskosyn omfattar Àven att den andliga dimensionen inom omvÄrdnadbeaktas. I sjuksköterskans kompetensomrÄde ingÄr sÄledes att utöva andlig omvÄrdnad.Med syftet att undersöka sjuksköterskans attityder till en andlig aspekt av omvÄrdnad,vilka hinder som finns för att utöva detta och vilka vÄrdhandlingar som kan tÀnkas ingÄinom detta fÀlt har en litteraturstudie genomförts. Litteraturstudien omfattade 13vetenskapliga artiklar. Data analyserades genom att anvÀnda en metod inspirerad avGraneheim & Lundmans innehÄllsanalys. Resultatet presenterades uppdelat under treomrÄden: attityder, hinder samt vÄrdhandlingar.

Att vara lÄngtidssjukskriven - ur ett livsformsteoretiskt perspektiv

LÄngtidssjukskrivningar har blivit allt mer av ett gissel för samhÀllet. Det gÄr inte en dag utan att lÄngtidssjukskrivning diskuteras i media eller av politiker. Det har dÀrför blivit ett allt mer intressant omrÄde för forskningen att bita i. Denna uppsats vill bidra till att ytterligare analysera fenomenet lÄngtidssjukskrivning. Eftersom en större del av de lÄngtidssjukskrivna Àr medelÄlders kvinnor inom offentlig sektor har det fallit sig naturligt att fokusera pÄ deras situation i denna studie.Syftet med denna uppsats Àr att analysera kvinnors lÄngtidssjukskrivning.

"Dom passar inte in hÀr..." - En intervjustudie om sjuksköterskans upplevelse av att vÄrda demenssjuka pÄ somatisk avdelning.

Andelen demenssjuka ökar i takt med den Äldrande befolkningen. Detta medför att andelen demenssjuka Àven ökar i den somatiska vÄrden. Tidigare forskning har visat pÄ svÄrigheter med att behandla patienter med demenssjukdom i sjukhusmiljö. Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att pÄ somatisk avdelning vÄrda somatiskt sjuka patienter med demenssjukdom. Datainsamlingen skedde i form av intervjuer och materialet analyserades med en fenomenografisk ansats.

Strandskydd och samrÄdsrutiner med byggnadsnÀmnden vid fastighetsbildning

Strandskyddslagstiftningen styr till stor del fastighetsbildningen inom strandskyddsomrÄden. LantmÀterimyndigheten ska bland annat bedöma om strandskyddssyftena motverkas vid en fastighetsbildning inom strandskydd. I denna bedömning kan de samrÄda med kommunen.Denna studies syfte Àr att beskriva strandskyddslagarna och fastighetsbildning inom strandskyddsomrÄden. Den ska Àven undersöka lantmÀterimyndigheters samrÄdsrutiner gÀllande detta omrÄde för att komma fram till vilka rutiner som verkar lÀmpligast.Litteraturstudien inriktade sig först pÄ vetenskapliga artiklar om allemansrÀtt och dÀrefter pÄ lagtexter, propositioner och andra vÀgledande texter om strandskydd. För att ta reda pÄ hur olika lantmÀterikontor samrÄder med kommunerna tillfrÄgades kontor om deras rutiner genom intervjuer per telefon samt via e-post.Litteraturstudien visade att strandskyddslagarna bland annat anger var strandskydd gÀller, förbjudna ÄtgÀrder inom strandskyddsomrÄden med vissa undantag, att skyddet ibland kan upphÀvas samt att lÀnsstyrelsen fÄr ge dispens frÄn strandskyddet i vissa fall och kommunen i de övriga.

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->