Flexibilitet har blivit allt viktigare på den svenska arbetsmarknaden vilket är något organisationer anpassat sig till. Detta har lett till att bemanningsbranschen har växt och att arbeta som uthyrd personal blir en allt vanligare arbetsform. Denna utveckling beror på att organisationer vill vara flexibla och anpassa sin arbetsstyrka efter rådande behov. Syftet med denna undersökning är att lyfta fram hur de anställda upplever sin anställning på ett bemanningsföretag. Genom att ha studerat tidigare forskning samt bilden som målats upp genom media angående bemanningsbranschen anser vi att det finns en problematik med denna sorts anställning.

Miljöarbetet inom svenskt näringsliv har under det senaste decenniet kommit att handla om miljöledningssystem och främst då om den internationella standarden ISO 14001. Syftet med miljöledningssystem är att ge ett strukturerat arbetssätt som leder till ständig förbättring och ökar företags potential att nå miljöförbättringar. Den centrala delen inom ISO 14001 är identifiering och värdering av miljöaspekter. Genom att värdera miljöaspekterna fastställs vilka aspekter som är betydande miljöaspekter och vilka företag bör arbeta med i sitt miljöprogram. SSAB Oxelösund AB certifierades enligt ISO 14001 år 2004.

Höftfrakturer utgör ett stort och ökande globalt hälsoproblem. I Sverige ses årligen 19 000 höftfrakturer de flesta på grund av en fallolycka. Hälften av dessa frakturer är brott på lårbenshalsen (cervikala frakturer). En del av dessa är dislocerade och opereras direkt med en halv/helplastik för att undvika en reoperation. Syftet: med studien var att beskriva upplevd funktionsförmåga och rehabiliteringsperiod hos de som blivit opererade med halv/helplastik efter en höftfraktur på Sunderby sjukhus.

Människors transportvanor skapar idag tillsammans med andra faktorer ohållbara transportsystem. Jordens befolkning använder färdmedel som förbrukar icke förnybar energi i allt större utsträckning, vilket skapar transportsystem som inte är hållbara. Dessa faktorer medför en stor miljöpåverkan på vår jord och om vi fortsätter på samma sätt som de senaste 60 åren belastas jordens kretslopp allt mer, för att slutligen upphöra att fungera.Infrastrukturen idag motsvarar de behov och krav människor har på sin transportmiljö och dessa vanor bygger till stor del på vår historiska tradition av transport. Denna historiska tradition motsvarar inte ett långsiktigt tänkande. De beteenden och levnadsvanor vi har idag påverkar kommande generationers livsmiljö, vilken kommer att äventyras om vi fortsätter på samma sätt.

Dagens snabbföränderliga organisationer eftersträvar ofta att hålla sig konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden, vilket tenderar att ställa allt högre krav på effektiv kunskapsspridning. I många fall väljer organisationer att använda projektformen för att färdigställa uppgifter. Projektformens temporära karaktär innebär ytterligare hantering av erfarenheter och lärdomar, i synnerhet då det finns en risk att erfarenheterna går till spillo i samband med projektavslutet. Av denna anledning finns det många metoder och teorier som förklarar hur organisationen ska fånga upp lärdomarna och sprida dessa mellan projekten. En metod består av att Rutinmässigt och strukturerat upprätta så kallade slutdokument, där bland annat erfarenheterna skall kunna fångas upp, lagras och arkiveras.Studiens syfte är att peka på tendenser kring hanteringen av slutdokument samt vilka möjligheter det finns att sprida och ta del av erfarenheter och lärdomar på Karlstads universitet.Två forskningsfrågor har formulerats för att kunna besvara studiens syfte:Hur ser hanteringen av slutdokument ut på Karlstads universitet?Hur upplevs möjligheten till att sprida och ta del av lärdomar mellan projekt på Karlstads universitet?En kvalitativ metod har tillämpats där vi utförde fem stycken intervjuer med projektledare på Karlstads universitet.

SammanfattningArbete med kemikalier innebär risk för att människor eller miljö utsätts för skadliga ämnen. Arbetsgivare har ansvar för att arbetstagare inte exponeras för farliga kemikalier i sådan nivå att hälsoproblem uppstår. För att uppnå detta krävs att arbetsplatser arbetar aktivt med förebyggande arbetsmiljöarbete. Denna magisteruppsats syftar till att se vilka hinder och möjligheter som kan finnas vid arbete med kemiska arbetsmiljörisker vid universitetslaboratorium.Analyser gjordes som bygger på material insamlat genom intervjuer och besök både på Rutin- och forskningslaboratorier vid två sektioner inom samma institution vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).Resultaten av intervjuerna och studiebesöken visar att sektionerna har ett kemikaliesäkerhetsarbete som ger en arbetsplats som är förhållandevis säker att arbeta på. Engagerade medarbetare och chef bidrog till att Rutiner fanns för säkert arbetet på de flesta av de undersökta laboratorierna.

Mycket pekar på att det finns en brist hos många svenska unga kvinnor vad gäller kunskap om fertilitet och reproduktion. Det finns ett behov av att formulera ett evidensbaserat redskap för barnmorskor att använda sig av i samtal om en Reproduktiv Livsplan och för att ge hälsoförebyggande information inför en eventuell graviditet.Syfte: Studiens syfte var att genomföra en pilotstudie beträffande implementering av en Reproduktiv Livsplan i svensk vårdkontext. Ett andra syfte var att testa ett instrument och proceduren inför kommande forskningsprojekt samt att utvärdera dess effekt. Metod: Föreliggande studie hade en kvantitativ ansats och hade designats som en randomiserad kontrollerad interventionsstudie. Totalt deltog 75 unga kvinnor i tre grupper; interventionsgruppen (IG), kontrollgrupp 1 (CG1) och kontrollgrupp 2 (CG2).

Under de senaste åren har uppmärksamheten kring djurens psykiska samt fysiska välmående ökat i de verksamheter som hyser djur. Ett vanligt sätt att försöka möta de behov som djuren som lever i våra djurparker har är genom att förse dem med olika typer av miljöberikning. Miljöberikning definieras av Shepherdson (1998) som ?en djurhållnings Rutin som syftar till att öka kvaliteten på djurhållningen kring djur i fångenskap, genom att förse djuren med miljöstimuli som optimerar deras fysiska och psykiska välmående?. Enligt vår svenska djurskyddslagstiftning och andra regler måste djurparker idag förse djuren med berikning som är anpassade efter varje art.

De verksamhetsområden som togs fram på 1980-talet inom Luleå kommun var benämnda verk-samhetsområde för vatten och avlopp. I begreppet avlopp omfattades såväl dag- som spillvatten. I samband med revideringen av verksamhetsområden under år 2008 valde dåvarande arbetsgrupp att ta fram verksamhetsområden för vatten respektive verksamhetsområde för spillvatten. Således saknas det för närvarande verksamhetsområden för dagvatten i Luleå kommun i och med denna revidering.Det övergripande målet med denna rapport var att ta fram ett förslag på arbetsmetodik som kan användas vid upprättande av verksamhetsområde för dagvatten i Luleå kommun. En riskanalys skulle genomföras på föreslagen arbetsmetodik.

Transportkostnaderna ökar mer än övriga kostnader i skogsbruket och det är angeläget att sänka dem. För att kunna optimera transporterna krävs god kännedom om virkesvolymerna på respektive avlägg. SDC:s (Skogsbrukets DataCentral) Rutin för beräkning av väglagrets virkesvolymsaldo har varit att subtrahera av VMF (VirkesMätnings Föreningen) inmätt volym från skotarrapporterad volym. Men eventuella fel kan ackumuleras p.g.a. utebliven eller felaktig skotarrapportering, sortimentsförskjutning eller försenad inmätning.

Många organisationer väljer att arbeta med miljöfrågor genom ett miljöledningssystem. Den miljöledningsstandard som idag dominerar marknaden är serien ISO 14000. ISO 14001 är en av de organisationsorienterade standarderna i serien och behandlar miljöledningssystem. ISO 14001 bygger på ett antal kravelement som måste uppfyllas för att en organisation ska vara certifierbar. Ett av kraven i standarden (4.5.2 i ISO 14001:2004) anger att ?organisationen skall upprätta, införa och underhålla en dokumenterad Rutin för att regelbundet utvärdera att tillämplig miljölagstiftning och föreskrifter följs?.

Höftfrakturer utgör ett stort och ökande globalt hälsoproblem. I Sverige ses årligen 19 000 höftfrakturer de flesta på grund av en fallolycka. Hälften av dessa frakturer är brott på lårbenshalsen (cervikala frakturer). En del av dessa är dislocerade och opereras direkt med en halv/helplastik för att undvika en reoperation. Syftet: med studien var att beskriva upplevd funktionsförmåga och rehabiliteringsperiod hos de som blivit opererade med halv/helplastik efter en höftfraktur på Sunderby sjukhus.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Avesta Jernverk, ett företag i Outokumpukoncernen. Företaget tillverkar rostfritt stål i ett antal olika stålsorter, med skrot som huvudsaklig råvara. Bakgrunden till studien är att Avesta Jernverk, som en del i sitt förbättringsarbete, vill se över Rutinen för bedömning av miljökritiska leverantörer. Med miljökritisk leverantör menas att varan eller tjänsten som tillhandahålls, kan kopplas till Avesta Jernverks betydande miljöaspekter. Syftet med examensarbetet blir då att utvärdera hur Rutinen tillämpas och efterlevs i praktiken, det vill säga om företaget lever som de lär.

Vi konsumerar allt mer i en allt högre hastighet och barnfamiljerna är en målgrupp som marknadens aktörer gärna vill knyta till sina produkter. Funderar vi över hur vi handlar, är det hedonistiska eller moraliska faktorer som avgör eller sker det helt enkelt på Rutin och i invanda mönster? Är förstagångsmamman mer intresserad av estetiskt tilltalande produkter eller anser hon att etiska frågor som miljö och arbetsförhållanden är viktigare när det gäller produkter till barn?Syftet är att inhämta information från förstagångsmammor avseende deras konsumtionsmönster när det gäller barnprodukter som kläder, leksaker och blöjor. Tanken är att få insikt i hur de väljer sina varor, om det är etiska eller estetiska faktorer som är avgörande eller kanske en kombination av de två.Undersökningen görs med teoretisk utgångspunkt i Pierre Bourdieus teorier om kapital med grund i respondenternas socioekonomiska grupptillhörighet. Efter litteraturgenomgång i syfte att hitta relevant material har undersökningen sedan genomförts med semistrukturerade intervjuer.

Stora mängder livsmedel kastas i onödan och det sker i flera led i distributionsked-jan. Från primärproduktion till slutkonsument slängs mat av olika anledningar. Det är i hemmet mest mat kastats men även i tidigare led kastas betydliga mängder. I den här studien undersöktes om det finns lagliga hinder som gör att mat kastas i butik eller om det är livsmedelsbranschens riktlinjer och Rutiner som orsakar svinn. Studien bestod av litteraturstudier samt intervjuer med två livsmedelsinspektörer och miljöansvarig respektive färskvaruchef från två olika butiker i Uppsala.