I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett Rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd Rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.

Gaturummet utgör några av städernas viktigaste delar. Det är offentliga platser som ska vara öppna och välkomnande för alla. Trots detta ekar våra gaturum i stadskärnorna ofta tomma. Många av dem är inget annat än tråkiga transportsträckor. Denna studie undersöker och utvärderar hur ett gaturum i en stadskärna fungerar och upplevs.

Det upplevda rummet är ett examensarbete i informationsdesign med inriktningmot Rumslig gestaltning. Syftet med detta arbete är att studera vilka Rumsligaformelement som kan understödja orienterbarheten och skapa ett bra flöde i ettrum. Arbetet utgår ifrån entréhallen på Tekniska museet i Stockholm därsvårigheter i orienteringen leder till stopp i flödet. Arbetet strävar mot att ta framett designförslag som minskar dessa stopp, samt öka framkomligheten ochorienterbarheten. Målet är att skapa en positiv och trygg upplevelse vidmuseibesöket.Under inhämtningen av empirin ifrån notationer av rörelsemönster, observationer,rumsanalyser och intervjuer har det visat sig att rummet skapar stora folksamlingarpå grund av svår orienterbarheten.

Syftet med studien är att undersöka hur en skola för alla framställs i 2011-års skollag jämfört med 1985-års skollag samt i 2011-års läroplan, Lgr11, jämfört med 1994-års läroplan, Lpo94. Empirin har begränsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av särskilt stöd, i de båda skollagarna och läroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrån två av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (Rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundläggande demokrativärden.

Syftet med studien är att undersöka hur en skola för alla framställs i 2011-års skollag jämfört med 1985-års skollag samt i 2011-års läroplan, Lgr11, jämfört med 1994-års läroplan, Lpo94. Empirin har begränsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av särskilt stöd, i de båda skollagarna och läroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrån två av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (Rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundläggande demokrativärden.

The study Packning i tid och rum (Crowding in Time and Space) is a Master Thesis in Human Geography within Geography, presented at Södertörn University College.The aim is to investigate the connections between time and space, more particularly, geographical changes over time. This is done by focusing on the Study of Land use as a phenomenon and on-going processes in demarcated areas. Distinct areas are given special interest, i.e. how they are used. The study deals with three different kinds of sites in three levels of scale: a market garden, cemeteries and a residential area.The main focus of the study is on the cemeteries.

Syftet med arbetet är att belysa och diskutera rättviseaspekten i fysisk planering under 2000-talet utifrån ett antal begrepp och kriterier om rättvisa relaterade till kontexten för fysisk planering. Vidare är syftet att tillämpa dessa begrepp och kriterier i en analys av rättviseaspekten i det pågående planeringsprojektet Östra Kvillebäcken i centrala Göteborg. Arbetet inleds med avsnittet Rättvisa i samhällsbyggandet som tar upp rättvisa som begrepp, hur rättvisa kan kopplas till staden samt det svenska systemet och planerarnas roll. Ambitionen med avsnittet är att ge bakgrund och förståelse för begreppet rättvisa och för hur planeringen påverkas av det system som byggts upp i landet samt vilken möjlighet planerare har att styra utvecklingen mot ett mer rättvist utfall. Efter det här följer en forskningsöversikt ifrån vilken de kriterier som används för att analysera Östra Kvillebäcken hämtas. Där på följer arbetets undersökning som består av en fallstudie där platsens kontext analyseras och en innehållsanalys görs. Analysen av platsens kontext syftar till att ge en förståelse för platsen och dess förutsättningar.

Arbetets syfte är att undersöka och diskutera om fysisk utformning kan bidra till eller förebygga segregation, samt att jämföra olika principer för att minska Rumslig uppdelning och ge ökade möjligheter till social interaktion. Fokus är hur stadens struktur och utformning bidrar till, eller försvårar, att människor befinner sig på samma offentliga platser samtidigt, vilket skapar möjlighet att se och blir sedd av andra människor. Att se och bli sedd av andra människor är något som flera forskare lyfter som viktigt för att bli ömsesidigt medvetna om varandras existens, och minska uppdelning i ?vi? och ?dem?. I arbetet undersöks Nedre Norrby i Borås med hjälp av space syntaxverktyg och Gehls kvalitetskriterier.

Rapporten är ett samhällsvetenskapligt och kulturgeografiskt forskningsresultat från studier i det multikulturella Varanasi i Indien. Det kulturgeografiska inslaget berör hur rummet skapar interrelationer mellan muslimer/hinduer på en gata i staden genom en social och ekonomisk aktivitet, sidenbranschen. Den uråldriga staden har varit ett centralt produktionsläge av siden, där muslimerna dominerar fabrikationen medan hinduerna är ledande köpmän. Denna affärsrelation frambringar även ett ömsesidigt beroende som resulterar i en social samexistens, men där den inhemska politiken hotar denna relation. En hypotes kring relationernas betydelse för att motverka dessa hot har formulerats.

I Sveriges storstadsregioner har behovet av mer strategiskt utformade planer växt fram under senare år. I korthet beror detta på kommunens begränsande möjligheter att påverka bebyggelseutvecklingen. Samtidigt har kommunerna fortfarande ett ansvar för att bebyggelseutvecklingen leds mot en social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Behovet av att koncentrera de kommunala insatserna har då ökat. Kommunens roll blir att tillhandahålla hållbara Rumsliga ramar där förändringar på kvartersnivå sker i privat regi.

SCA Skog är en av Sveriges stora privata markägare och har en företagsstruktur som inkluderar flertalet egna bruk och sågverk. För att upprätthålla ett gott flöde, skog och industri mellan, tillämpas en planeringshierarki byggd i tre steg; strategisk, taktisk och operativ. Tillsammans ska de fungera som en länk mellan verksamhetens olika stadier. Indikationer har uppkommit om att planeringsunderlaget i den strategiska nivån inte är tillräckligt kompatibel med underlaget i den taktiska. Detta gäller främst de gallringsvisa volymerna där fältpersonal på distriktet upplever svårigheter med att återfinna dessa i fält. Syftet med detta arbete var att med hjälp av Heureka PlanVis analysera och jämföra underlagen för de två första planeringsstegen; den strategiska och den taktiska. Jämförelsen avsåg både initialtillstånd liksom en prognos för de två närmast förestående femårsperioderna. Analyserna är främst inriktade på skogar föreslagna till gallring och utfallet därav.

Segregering har att göra med befolkningssammansättningen i en stad vilken kan gälla en demografisk, en socioekonomisk eller en etnisk aspekt. Denna studie fokuserar en Rumslig fördelning av invånarna i Stockholm utifrån den etniska aspekten, samt hur denna fördelning reproduceras mellan generationer. Inom olika boendeområden existerar olika sociala förhållanden, vilka skapar skilda möjligheter för dess invånare. En del av dagens sociala reproduktion gäller alltså utsatthet på bostadsmarknaden och för att komma åt denna utsatthet är det viktigt att få en förståelse för den bakomliggande processen genom vilken individer väljer boendeområde. I denna studie undersöks förhållandet mellan andelen utlandsfödda i uppväxtområdet och andelen utlandsfödda i boendeområdet i vuxen ålder.

Segregering har att göra med befolkningssammansättningen i en stad vilken kan gälla en demografisk, en socioekonomisk eller en etnisk aspekt. Denna studie fokuserar en Rumslig fördelning av invånarna i Stockholm utifrån den etniska aspekten, samt hur denna fördelning reproduceras mellan generationer. Inom olika boendeområden existerar olika sociala förhållanden, vilka skapar skilda möjligheter för dess invånare. En del av dagens sociala reproduktion gäller alltså utsatthet på bostadsmarknaden och för att komma åt denna utsatthet är det viktigt att få en förståelse för den bakomliggande processen genom vilken individer väljer boendeområde. I denna studie undersöks förhållandet mellan andelen utlandsfödda i uppväxtområdet och andelen utlandsfödda i boendeområdet i vuxen ålder.

This bachelor thesis is written as a part of the geography program at Stockholm University, Sweden, and the study was conducted from April to June 2012.Tuberculosis (TB) is an airborne disease and one of the most widespread infectious diseases in the world with more than nine million new cases each year (SMI 2012, digital source). The disease is a major source of death and suffering in many places and the number of deaths remains high despite the availability of highly efficacious treatment. To control and prevent further spread of TB, the mapping of the disease spatial distribution is of essential importance.In this study, maps were produced that shows the spatial distribution of TB between the years 2002 to 2011 in the municipality of Stockholm. These maps allow an analysis of the spatial distribution at a local scale over time.The aim of this paper is to study how the spatial distribution of TB has looked like in the municipality of Stockholm the last 10 years and to analyze why the spatial distribution of the disease looked like it did. This study is based on the hypothesis ?drift?.

The purpose of this study was to examine how the design of the wards, at Björnkulla nursing home, affects the residents? wayfinding ability and autonomy. Thus, the aim has been to make a design proposal that, trough color and design can increase the residents? chance to independent mobility. Since the study aimed to examine how the environment affect and can support people with dementia, qualitative methods were used.