Sökresultat:
3283 Uppsatser om Rumslig utformning - Sida 15 av 219
Det psykoterapeutiska rummet : Psykoterapeuters tankar om betydelsen av arbetsrummets funktion och utformning
Inledning: Arbetsrummet är något som psykodynamiskt skolade psykoterapeuter medvetet förhåller sig till och använder sig av på olika sätt i professionen. Syftet med den här studien var att belysa några psykoterapeuters tankar om betydelsen av arbetsrummets funktion och utformning.Frågeställningarna utgår ifrån vad utformningen på arbetsrummet har för betydelse för den enskilde terapeuten och den psykoterapeutiska processen. Metod: I studien användes en kvalitativ metod och fem legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning intervjuades.Resultatet visar att de intervjuade psykoterapeuterna har mycket kunskap kring betydelsen av det terapeutiska rummet och dess utformning. De anpassar sig efter rummets arkitektur och försöker få till inredningen på bästa sätt för sig och patienten. De är måna om att patienten har det bra.Möblerna och framförallt fåtöljerna är viktiga i arbetet.
Tillgängliga allmänna platser : regler och rekommendationer för utformning
Otillgänglig utemiljö är ett problem, både globalt och i Sverige, som drabbar personer med funktionsnedsättningar. Landskapsarkitekten kan genom att komma in i ett tidigt
skede bidra till att skapa platser som är tillgängliga för så många som möjligt. För att kunna göra det krävs kunskaper om olika funktionsnedsättningar och de behov som
medföljer. Boverket har tagit fram föreskrifter för hur tillgänglighet ska uppnås i nyanläggning. Med föreskrifterna följer även allmänna råd som innehåller
rekommendationer och konkreta exempel på lösningar.
Bland hårdhandskar och silkesvantar. ? en etnografisk studie om väntrumsmiljöer på socialkontor i Göteborg
Denna studie syftar till att undersöka mottagningsmiljön i några av socialkontorens väntrum inom Göteborgs Stad och hur utformningen av miljön påverkar mötet mellan klient och det myndighetssystem som socialtjänsten utgör. Studien granskar väntrummens utformning och interiör samt interaktioner mellan besökare och myndighetsutövare genom deltagande observation. Analysen sker med hjälp av ett reflexivt förhållningssätt till kunskapsframställning där empiri och slutsatser tolkas genom en abduktiv ansats. Fältstudierna baseras på en mikroetnografisk metod som genomfördes under åtta dagar, varav sex dagar ägnades åt djupstudier på tre utvalda socialkontor. Analys och resultat tolkas genom teorier om makt, skam och stigma.
Ta en stol och sätt dig i soffan i ett hörn mitt på golvet! : Om den fysiska miljön i skolan med fokus på IKT
Användningen av datorer ökar allt mer i samhället. Allt fler verksamhetsområden använder datorer och kräver att många i yrkeslivet behärskar tekniken. Detta ställer nya krav på skolan i att ge elever en bra grund och baskunskap i datoranvändning. Det ökade behovet av datorutbildning medför att skolorna måste kunna erbjuda en god och inspirerande fysisk arbetsmiljö med god ergonomi där eleverna lär sig om ergonomins betydelse för hälsan. Syftet med detta arbete var att genom kvalitativa intervjuer med rektorer och lärare på tre grundskolor ta reda på deras uppfattning och tankar kring den fysiska miljön i skolan, både vad gäller den fysiska klassrumsmiljön samt den fysiska miljön kring datorarbetsplatser.
Utöver det mätbara : Ett formgivningsförslag i syfte att skapa en mer funktionell, säker och välkomnande vårdcentralsentré.
Detta examensarbete består av ett gestaltningsförslag till Vårdcentralen Citys entré vid Kungsgatan 39 i Eskilstuna. Hela fastigheten tillhör Landstinget Sörmland och förvaltas av landstingets Facility Management-enhet. Själva entrén tillhör landstingets så kallade ?övriga ytor?. Entrén är även entré till några övriga verksamheter, vissa helt eller delvis kopplade till landstinget, andra helt fristående.
Framtida förekomst och rumslig fördelning av gammal skog : en fallstudie på ett landskap i Bräcke arbetsområde, SCA
Vid så gott som alla skogsbolag, däribland SCA, utförs sk ekologisk landskapsplanering i
syfte att väga samman målsättningar för virkesproduktion och bevarande av biologisk
mångfald. Frågor kring framtida mängd gammal skog, särskilt dess rumsliga fördelning, har
hittills i liten omfattning behandlats i denna planering.
I föreliggande arbete studerades hur förekomsten av äldre skog, i termer av areal och dess
rumsliga fördelning, förändras över en 60-års period inom ett specifikt landskap. Landskapet,
omfattande ca 18 000 ha produktiv skogsmark, kallas Gimåprojektet och är beläget inom
Bräcke arbetsområde (AO).
slutavverkningstidpunkter för avdelningarna inom landskapet beräknades på basis av en
strategisk plan för Bräcke AO.
Fastighetsägarnas strategier för köpcentrum - En komparativ studie av två köpcentrum
I Sverige sker det ständig en ökning av antal köpcentrum, vilket medför att konkurrensen om kunderna ökar. För att möta en ökande konkurrens och kunders krav har olika köpcentrumägare i allt större utsträckning börjat differentiera köpcentrumen.
Syftet med vår uppsats är att undersöka hur val av inriktning påverkar utformning och strukturering av två olika köpcentrum, Triangelns Köpcentrum och Gallerian Storgatan, i Malmö. Vi ska dessutom undersöka hur differentiering och profilering påverkas beroende av deras inriktning.
Beroende av inriktning är ett köpcentrum riktat till olika kundsegment. För att nå och tilltala denna kategori försöker köpcentrumets förvaltare stärka varumärket och profilera sig med hjälp av marknadsföring och utformning.
Bioteknikkursen i NV3 Innehåll och metoder
Utformning och innehåll i kursen bioteknik BI1209 i NV3 undersöks genom en enkät besvarad av 26 gymnasier. Arbetsformer, läromedel, laborationer, utvärdering kartläggs..
Den kreativa arbetsplatsen : - att skapa en rumsindelning som främjar företags kreativa arbetsuppgifter
Detta arbete är en studie i hur kreativitet på arbetsplatsen kan understödjas med hjälp av planlösningen. Genom kvalitativ och kvantitativ insamling av empiri samt litteraturstudier har ett gestaltningsförslag skapats för att lösa detta problem. Delarna jag tittat på visar att det är viktigt att möjliggöra möten, både planerade och spontana. Ett annat sätt är att tillåta inkubation på olika sätt, det kan vara genom umgänge eller genom att få göra något annat vid sidan av sitt idéarbete. En annan faktor kan vara att arbeta med ljusinsläpp och utsikt. Genom att tillåta rummen ha olika funktioner ger man flexibilitet till arbetsplatsen, något som också kan främja kreativitet.
Inkluderad eller exkluderad? : Synen på matematikundervisning ur SUM- elevers perspektiv.
I denna studie undersöks vilka uppfattningar SUM-elever, elever med särskilda utbildningsbehov i matematik, har av matematikundervisning när de i klassrummet får specialpedagogiskt stöd i ämnet och hur de känner sig när de följer med specialläraren ut från klassrummet. Det övergripande syftet med studien är att belysa inkludering och exkludering ur ett elevperspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med åtta SUM-elever från åk 4 och 5. Till grund för analysen används Asp-Onsjös (2006) tre olika aspekter på inkludering; rumslig, social och didaktisk. Resultatet visar att den inkludering som eleverna anser vara viktigast när de lär sig matematik är den didaktiska inkluderingen, inte den rumsliga eller sociala. Alla elever i studien kände sig socialt inkluderade och vad gäller den rumsliga inkluderingen spelade den inte någon större roll för dessa SUM-elever.
Timplanen kontra lärandet: Hur timplanens utformning påverkar elevers möjligheter att lära om och i musik
Detta arbete handlar om timplanen och dess inverkan pa? elevers la?rande och vilken roll elevinflytande pa?verkar la?rarens sa?tt att fo?rha?lla sig till uppsatta ma?l utifra?n timplanens utformning. Va?r studie a?r en mindre underso?kning och vi vill inte pa?skina att va?r studie pa? na?got sa?tt a?r va?gledande men vi ser ga?rna mera forskning i a?mnet. Studien har hja?lpt oss som framtida musikpedagoger att sja?lv fa? en inblick i na?gra musikla?rares vardag och fa? olika syn pa? la?randet i stort.Vi fann i va?r underso?kning att det ra?der missfo?rsta?nd eller okunskap na?r det ga?ller timplanens roll i en la?rares vardag, respondenterna hade sva?rt att definiera vad begreppet timplan inneba?r.
Skred i Köpings kommun : Tidigare skred, riskområden och förebyggande åtgärder
Skred är en sluttningsprocess som orsakar stora materiella skador och som dödar många människor, runt om i världen. Med de svenska markförhållanden förekommer skred främst i lera, lågväxt vegetation och i sluttningar som överstiger 5.71 graders lutning. Syftet med denna studie är att ge en övergripande bild över skredproblematiken i Köpings kommun. Metoder som har använts är litteraturstudier, rumslig analys med geografiska informationssystem (GIS) och intervju med Köpings kommuns gatu- och parkchef.I Köpings kommun har det tidigare förekommit små skred som gett upphov till mindre omfattande konsekvenser. Det är sannolikt att skred kommer att inträffa vid slänter mot vattendrag i Köping och Kolsva.
Konceptuell utformning av bärande system i höghus
Social housing in Northern Europe and the importance of social and political consideration in planning. Focus of the essay lies on the "burning suburbs" of France, based on literature studies combined with a study visit to Les Minguettes outside of Lyon..
Vilka variabler påverkar företagens personalredovisning? : En studie av fem svenska företags årsredovisningar under de senaste tio åren
Syftet med uppsatsen var att försöka hitta förklaringar till personalredovisningens utformning. Detta testades utifrån några valda variabler med hjälp av hypoteser. Vi har arbetat fram hypoteserna med utgångspunkt från resultat av tidigare forskning inom ämnet. Förutom att redogöra för tidigare forskning har vi även presenterat lagreglerad information och grundläggande begrepp för att ge läsaren mer information om ämnet. De företag vi har valt att studera har varit Ericsson, NCC, Skandia, Swedbank och Telia.
Designkriterier för produktiva våtmarker: hur bör framtidens biogasproducerande våtmarker se ut?
Denna litteraturstudie syftade till att identifiera olika design- och skötselkriterier för anlagda våtmarker vars huvudsyfte är att producera biomassa till biogastillverkning. Syftet var även att utveckla en planeringsmodell för att säkra att alla aspekter som är viktiga beaktas i processen. Dessa aspekter inkluderar placering, utformning, val av växtlighet, reglering av vattennivåer och utformning av våtmarkens skörde- och skötselregim. Rapporten behandlar också kriterier för att sådana våtmarker även ska kunna leverera ekosystemtjänster, såsom kväve- och fosforavskiljning, biologisk mångfald och fiske. Resultatet visar att det går att kombinera en del av dessa med skörd med hjälp av mindre förändringar i designen.