Detta är en kvantitativ studie som syftar till att analysera på vilket sätt markvärden styr markanvändning i Stockholms stad med fokus på bostäder som planeras med upplåtelseformerna hyresrätt och bostadsrätt, samt om den rumsliga fördelningen av markanvisningarna är kopplade till markpriser. Studien vill även till viss del titta på sambandet mellan markpriser, attraktivitet och upplåtelseformer, samt diskutera vilka effekter höga markpriser kan få med hjälp av bland annat markvärdesteori. Huvudfrågan är: På vilket sätt påverkar markvärden i Stockholm planeringen av byggandet av hyresrätter och bostadsrätter? Resultatet visar att det markanvisas ungefär hälften bostadsrätter och hälften hyresrätter, som är tillgängliga för alla. Resultatet varierar, men min sammanfattade bedömning är att hyresrätten inte blir åsidosatt till förmån för bostadsrätten på grund av höga markvärden, även om det i vissa fall går att skönja tendenser till att man föredrar att markanvisa bostadsrätter där markvärdet är högt och marken attraktiv..

AbstractThis study deals with the tours carried out in the manufacturing sector, at Alfa Laval in Eskilstuna. A large number of visitors, from a variety of backgrounds, go there to see how the manufacturing of separators works. With visitors I refer to the company?s customers, suppliers, students, in- house trainee courses, managers and senior citizens groups.The study examines how these tours can be standardized using spatial design. The result shows the importance of working systematically with visualizing the work as well as the environment for optimizing the visitor's understanding.

Den ha?r studien behandlar den massmediala debatten om skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp i hemmet. Den fo?rsta januari 2013 fattade Sveriges Riksdag ett beslut om skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp, ett beslut som innebar en uto?kad mo?jlighet fo?r husha?ll att fa? en skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp i hemmet. I de stora dagstidningarna har en debatt fo?rts mellan fo?respra?kare och kritiker om positiva och negativa konsekvenser av en statligt subventione- rad la?xhja?lp.

Dagens storflygplatser liknar allt mer städer i miniatyr med än mer komplexa fysiska strukturer än tidigare och en mängd olika flöden och funktioner som inte alltid är kopplade till flygresandet i sig, vilket ställer krav på allt mer planering och samordning av flygplatsens olika delar. I detta examensarbete i fysisk planering på mastersnivå vid Blekinge Tekniska Högskola kommer undertecknad att studera tre nordiska storflygplatsers gestaltning, fysiska strukturer och hur dess olika flöden samordnas rumsligt. De flygplatser som har valts ut för studien är Gardemoen norr om Oslo, Arlanda norr om Stockholm samt Kastrup i sydöstra Köpenhamn. Tonvikten i arbetet kommer att läggas på terminalens utformning och gestaltning då denna har en central roll för flygplatsens primära funktion, att hjälpa människan flyga..

Examensarbetet som utförts vid Jönköpings tekniska högskola har syftet att konstruera en audioförstärkare. Målet var att åstadkomma goda prestanda på den valda audioförskartypen. Den utvalda varianten utvärderas med avseende på dess prestanda. Audioförstärkaren bör ha följande egenskaper: En kanal med en uteffekt på minst 40W samt ett frekvensområde på 20Hz till 20KHz, utan att använda sig av integrerade komponenter. Temat för rapporten bygger på analysering av konstruktionskretsen och en detaljerad beskrivning av ingående delar samt jämförelse med andra kopplingar med liknande funktion.

Detta examensarbete består av ett gestaltningsförslag till Vårdcentralen Citys entré vid Kungsgatan 39 i Eskilstuna. Hela fastigheten tillhör Landstinget Sörmland och förvaltas av landstingets Facility Management-enhet. Själva entrén tillhör landstingets så kallade ?övriga ytor?. Entrén är även entré till några övriga verksamheter, vissa helt eller delvis kopplade till landstinget, andra helt fristående.

Vid så gott som alla skogsbolag, däribland SCA, utförs sk ekologisk landskapsplanering i syfte att väga samman målsättningar för virkesproduktion och bevarande av biologisk mångfald. Frågor kring framtida mängd gammal skog, särskilt dess rumsliga fördelning, har hittills i liten omfattning behandlats i denna planering. I föreliggande arbete studerades hur förekomsten av äldre skog, i termer av areal och dess rumsliga fördelning, förändras över en 60-års period inom ett specifikt landskap. Landskapet, omfattande ca 18 000 ha produktiv skogsmark, kallas Gimåprojektet och är beläget inom Bräcke arbetsområde (AO). slutavverkningstidpunkter för avdelningarna inom landskapet beräknades på basis av en strategisk plan för Bräcke AO.

Denna studie ämnar undersöka hur den reella makten över ett områdes fysiska utformning kan konstrueras och ta sig i uttryck genom informella nätverk och förhandlingsplanering. Resultatet diskuteras sedan utifrån ett demokratiskt perspektiv. Undersökningen sker genom att med kvalitativa metoder undersöka den planeringsprocess som skulle leda fram till Annedal, ett pågående nybyggnadsprojekt i Stockholms kommun. Den huvudsakliga källan till empiriskt material har varit genom intervjuer och samtal med personer som varit centrala aktörer inom Annedals planeringsprocess. Undersökningens empiri analyseras genom de teoretiska begreppen governance och rationalitet för att undersöka de nätverk inom vilka makten över kommunens fysiska utformning kan konstrueras, samt hur rationalitet används som ett verktyg för att forma det fysiska rummet.

Rambeslutet om en europeisk arresteringsorder var ett av de f?rsta r?ttsliga EU-instrumenten p? det straffr?ttsliga omr?det som bygger p? principen om ?msesidigt erk?nnande, vilken bygger p? principen om ?msesidigt f?rtroende mellan medlemsstaterna. Principerna syftar till att uppr?tth?lla fri r?rlighet av domar och beslut och motiveras av behovet av effektivitet i samarbetet. Rambeslutet antogs ?r 2002 i syfte att utg?ra ett f?renklat system f?r ?verl?mnande av efters?kta personer mellan medlemsstater.

Bakgrund: Sverige ?r ett land uppbyggt utifr?n ett v?lf?rdssamh?lle, vilket inneb?r att inv?narna som ?r i en arbetsf?r ?lder p? n?got vis bidrar till inkomsten i landet. ?r 2022 framst?lldes en statistisk unders?kning av utrikes f?dda kvinnor med arbetsrelaterade s?v?l utbildningsrelaterade syssels?ttningar. Detta framh?ver den l?ga syssels?ttningsgraden som utrikes f?dda kvinnor har i vardagen.

Detta arbete är en studie i hur kreativitet på arbetsplatsen kan understödjas med hjälp av planlösningen. Genom kvalitativ och kvantitativ insamling av empiri samt litteraturstudier har ett gestaltningsförslag skapats för att lösa detta problem. Delarna jag tittat på visar att det är viktigt att möjliggöra möten, både planerade och spontana. Ett annat sätt är att tillåta inkubation på olika sätt, det kan vara genom umgänge eller genom att få göra något annat vid sidan av sitt idéarbete. En annan faktor kan vara att arbeta med ljusinsläpp och utsikt. Genom att tillåta rummen ha olika funktioner ger man flexibilitet till arbetsplatsen, något som också kan främja kreativitet.

I denna studie undersöks vilka uppfattningar SUM-elever, elever med särskilda utbildningsbehov i matematik, har av matematikundervisning när de i klassrummet får specialpedagogiskt stöd i ämnet och hur de känner sig när de följer med specialläraren ut från klassrummet. Det övergripande syftet med studien är att belysa inkludering och exkludering ur ett elevperspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med åtta SUM-elever från åk 4 och 5. Till grund för analysen används Asp-Onsjös (2006) tre olika aspekter på inkludering; rumslig, social och didaktisk. Resultatet visar att den inkludering som eleverna anser vara viktigast när de lär sig matematik är den didaktiska inkluderingen, inte den rumsliga eller sociala. Alla elever i studien kände sig socialt inkluderade och vad gäller den rumsliga inkluderingen spelade den inte någon större roll för dessa SUM-elever.

Skred är en sluttningsprocess som orsakar stora materiella skador och som dödar många människor, runt om i världen. Med de svenska markförhållanden förekommer skred främst i lera, lågväxt vegetation och i sluttningar som överstiger 5.71 graders lutning. Syftet med denna studie är att ge en övergripande bild över skredproblematiken i Köpings kommun. Metoder som har använts är litteraturstudier, rumslig analys med geografiska informationssystem (GIS) och intervju med Köpings kommuns gatu- och parkchef.I Köpings kommun har det tidigare förekommit små skred som gett upphov till mindre omfattande konsekvenser. Det är sannolikt att skred kommer att inträffa vid slänter mot vattendrag i Köping och Kolsva.

Uppsalas befintliga konstmuseum i Uppsala Slott har små och opraktiska lokaler. Uppsala Konstmuseis Vänner har därför lobbyat mot kommunen för att bygga ett nytt museum. Föreliggande förslag är utformat med utgångspunkt i följande principer och målsättningar:- Att i möjligaste mån använda naturlig indirekt belysning.- En rumslig ?dramaturgi? som gör rörelsen genom muséet oförutsägbar samtidigt som blickfång och siktlinjer skapar orienterbarhet.- Bruk av nivåskillnader för att göra arkitekturen intressantare och för att skapa flera vinklar att betrakta konsten ifrån, samtidigt som alla utställningssalar är åtkomliga för rullstol och barnvagnar.- Ett växelspel mellan symmetri och assymmetri.- En ?tektonisk? utformning av fasaden: grov platsgjuten betongfasad, tjocka väggar med infällda fönster i linje. Samtidigt stora fönster som ger rikligt med ljus men lite direkt solljus.- Patina i fasaden: texturerade gjutformar för fasadgjutning, inga hängrännor, mineraler (?klumpvis?) i betongblandningen som röda alger lever av.- Uppdelning mellan samtida (bottenvåning) och klassisk konst (plan 4-5).- Rumssekvenser som tillåter olika öppettider för museets olika verksamheter.- En arkitektonisk utformning som avspeglar museets inriktning mot både förmodern och modern konst..

Ett fungerande straffr?ttsligt samarbete mellan EU:s medlemsstater ?r v?sentligt f?r att EU ska kunna erbjuda sina medborgare ett omr?de med frihet, s?kerhet och r?ttvisa. I takt med att den organiserade brottsligheten ?kar blir detta allt viktigare. Ett av de verktyg som EU implementerat f?r att fr?mja en effektiv hantering av den gr?ns?verskridande brottsligheten ?r direktiv 2014/41/EU om en europeisk utredningsorder p? det straffr?ttsliga omr?det.