Dagens dynamiska affÀrsmiljö krÀver stÀndig effektivisering för fortsatt lönsamhet pÄ marknaden. Logistik och distribution Àr omrÄden som av denna anledning hamnat i fokus för förÀndring eftersom de kan skapa konkurrenskraft. Genom effektiva mÀtsystem i distributionsverksamheten kan företag styra och utveckla sina distributionssystem efter de krav som stÀlls och dÀrmed öka sin konkurrenskraft. MÀtningar Àr verktyg för att skapa kunskap och kunskap Àr en förutsÀttning för förbÀttring. Det Àr mot ovanstÄende bakgrund som syftet med detta arbete tagit form.

Ökad medvetenhet om hĂ„llbarhetsfrĂ„gor har medfört ett behov i mĂ„nga kommuner och regioner att verka för ett mer hĂ„llbart resande, dĂ€r minskad bilanvĂ€ndning ofta Ă€r en uttalad mĂ„lsĂ€ttning. Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva och analysera planeringen för att uppnĂ„ ett mer hĂ„llbart resande. Analyser av planeringen sker utifrĂ„n en modell om fĂ€rdmedelsvalet med fokus pĂ„ vanebilisten och kollektivtrafiken. Detta görs i form av en fallstudie baserad pĂ„ intervjuer i Sveriges fjĂ€rde storstadsregion (Linköpings och Norrköpings kommuner). Att Ă„stadkomma ett mer hĂ„llbart resande krĂ€ver en omstĂ€llning av kollektivtrafiken, vilket dock Ă€r svĂ„rt inom en verksamhet som kan antas vara sĂ€rskilt stigberoende sĂ„som kollektivtrafiken Ă€r.

Denna rapport har titeln Lek i grönt!:ett förslag om att skapa ett woodland med goda förutsÀttningar för lek i Vikenparken, HöganÀs. Den undersöker vilka kvalitéer ett woodland bör ha för ett kvarter eller en stadsdel för att kunna ge förutsÀttningar till en sÄ bra lekmiljö som möjligt. En följdfrÄga behandlas Àven; hur bör man med utgÄngspunkt frÄn dessa kvalitéer designa en park som just Vikenparken i HöganÀs kommun? Rapporten Àr indelad i fyra delar: en första inledande del dÀr bakgrunden till arbetet beskrivs. Del tvÄ redovisar min syntes.

Bakgrund: Den intensiva mediebevakningen av revisionsbranschen i Sverige har resulterat i att denna, kanske mer Àn nÄgonsin förut, Àr i fokus. I debatten framkommer stÀndigt en rad Äsikter och de senaste Ären tyder dessa pÄ att meningarna om revisorns situation och ansvarsfördelning skiljer sig Ät i stor omfattning. Revisionen har dock under lÄng tid varit mer eller mindre reglerad i lagar, vilket betyder att Äsikterna om de rÀttigheter och skyldigheter som föreligger för revisorn borde överensstÀmma.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att förklara hur synen pÄ revisorerna, som har kommit till uttryck i media, har förÀndrats över tiden.Genomförande: Studien baseras pÄ artiklar frÄn fem olika tidskrifter. Med hjÀlp av dessa har en historia vÀxt fram, som berÀttar om de fall som intrÀffat och den debatt som kommit till uttryck under ett tjugoÄrigt perspektiv. Dessutom presenteras statistik gÀllande antal artiklar och antal anmÀlda revisorer under dessa Är.Slutsatser: Olika fall intrÀffade under den undersökta perioden, vilka torde ha rubbat revisorns oberoende och Àven minskat revisionens kvalitet och förtroendet för revisorn.

Enligt tillgÀnglig statistik besöker mÀn bibliotek i lÀgre grad Àn kvinnor, de lÄnar och lÀser fÀrre böcker Àn kvinnor och köper fÀrre böcker Àn kvinnor. Syftet med detta examensarbete Àr att belysa varför mÀn inte nyttjar bibliotek i samma utstrÀckning som kvinnor med hjÀlp av psykologiska förklaringsmodeller och utifrÄn resultatet ge underlag för ÄtgÀrder för att öka mÀns besök och nyttjande av bibliotek. Om inte bakomliggande orsaker till varför mÀn inte nyttjar kommunens bibliotek klarlÀggs, finns risk för att mÀns fortbildning och samhÀllsengagemang avtar med den pÄföljden att demokratiprocessen och jÀmstÀlldhetsstrÀvandena fÄr stÄ tillbaka. Examensarbetet har gjorts i form av en litteraturstudie med begrÀnsningen att inget empiriskt underlag fanns att tillgÄ för att undersöka problemomrÄdet. Arbetets bidrag ligger i att belysa hur könsidentiteten, dvs.

Den hĂ€r uppsatsen analyserar resultatet frĂ„n en enkĂ€tundersökning bland ledare och medarbetareanstĂ€llda inom Karlstad Kommun, ur ett genusperspektiv. Syftet Ă€r att se om det verkar finnas nĂ„grakönsbundna mönster i de anstĂ€lldas upplevelser av att arbeta inom den kommunala organisationen.Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n andrahandsmaterial i form av resultatet frĂ„n nĂ€mnda enkĂ€tundersökning samtregisterdata och rapporter gĂ€llande den aktuella organisationen. FrĂ€mst Ă€r det tre av kommunensförvaltningar som stĂ„r i fokus, tvĂ„ kvinnodominerade och en mansdominerad. Detta för att se omoch i sĂ„ fall pĂ„ vilka sĂ€tt förvaltningarnas genusmĂ€rkning kan spela in för de anstĂ€lldas upplevelser.Även genomgĂ„ende skillnader i upplevelse inom de olika förvaltningarna undersöks, utifrĂ„n dengjorda enkĂ€tundersökningens resultat. Registerdata och rapportmaterial som finns gĂ€llandekommunen anvĂ€nds för att fĂ„ en djupare förstĂ„else kring den omgivning som de anstĂ€llda sombesvarat enkĂ€ten Ă„terfinns i.

Den hĂ€r rapporten beskriver utvecklingen av en prototyp till ett system, Hummingbird, som lĂ„ter anvĂ€ndaren uppdatera en trĂ„dlös dörrskylt varifrĂ„n som helst, via mikrobloggtjĂ€nsten Twitter. Systemet har utvecklats som ett kandidatarbete vid Data- och IT-institutionen vid Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg. Projektgruppen har bestĂ„tt av sex teknikstuderande frĂ„nChalmers och Göteborgs Universitet.Resultatet Ă€r ett fungerande system bestĂ„ende av tvĂ„ delar: en dörrskylt meddisplay samt en basstation som hĂ€mtar meddelanden frĂ„n Twitter. Skyltenoch basstationen kommunicerar via en radiolĂ€nk.Projektets huvudsakliga fokus ligger pĂ„ energieffektivitet hos skylten. ÄvenanvĂ€ndarvĂ€nlighet och robusta kommunikationsprotokoll har prioriterats.Som en del i projektets fokus pĂ„ energieffektivitet har tekniker för strömsnĂ„ladisplayer, radiokommunikationsmoduler och microcontrollerplattformar undersöktsoch anvĂ€nts.

Studiens syfte Àr att undersöka hur svenska och turkiska lÀrare undervisar i matematik och vilka de centrala skillnaderna Àr mellan svenska respektive turkiska lÀrares matematikundervisning, med fokus pÄ den kulturella och skolspecifika nivÄn. Den svenska nya lÀroplanen betonar innebörden med att eleverna ges möjlighet till att utveckla förmÄgan att lösa problem, anvÀnda logiska resonemang och kommunicera matematik, medan den turkiska lÀroplanen betonar innebörden av eleverna motivation till Àmnet och att fokus har Àndrats frÄn enbart skriftlig huvudrÀkning till rimlighetsbedömning och problemlösning. För att analysera empirin anvÀnds ramfaktorteorin som beskriver olika faktorer som pÄverkar undervisningens möjligheter och begrÀnsningar. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer och observationer i Ärskurs 2 och 3 bÄde i Sverige och i Turkiet, dÀr observationerna filmades. I resultaten framkom det att svenska och turkiska lÀrares matematikundervisning skiljer sig genom att det var större fokus pÄ gemensam genomgÄng vid introduktion av ett nytt omrÄde i Turkiet medan den gemensamma genomgÄngen i den svenska undervisningen var kortare.

Syftet med undersökningen Àr att skapa större kunskap om hur musiksamlingar kan se ut pÄ förskolor i SkÄne samt vilken uppfattning det finns om musik hos förskollÀrarna. Med syftet som bakgrund söks det svar pÄ följande problempreciseringar:? Hur ser musiksamlingarna ut pÄ förskolorna?? Vilken uppfattning har lÀrare om musiken i förskolan och vilka mÄl har de?Datainsamlingen skedde genom intervjuer med tre förskollÀrare och en barnskötare samt observationer av lÀrarnas barngrupper i Äldern 3-6 Är.Resultatet visar pÄ tre olika typer av musiksamlingar: a/ fokus pÄ sÄng, b/ fokus pÄ rörelse och c/ musiksamling med varierat innehÄll. Resultatet visar ocksÄ att förskollÀrarna och barnskötaren betonar musikens instrumentala vÀrden,(utomkonstnÀrliga vinster) som exempelvis personlig utveckling, sprÄkstimulering, motorisk utveckling framför intrisikala vÀrden, (musikens egenvÀrden) som exempelvis att ha kunskap om konstartens historia samt förstÄelse för dess stilar och tekniker..

NÀr museipersonalen talar om de funktioner som ska finnas i den nya tillbyggnaden ser de dessa som centrala för Nationalmuseum. För att lÄta byggnaden stÄ i fokus istÀllet för att kvÀvas i skuggan av det monumentala muséet har jag dÀrför valt att i mitt kandidatprojekt röra mig utanför muséeparken och istÀllet placera tillbyggnaden pÄ vattnet mot Skeppsholmen. Grundtanken i projektet Àr att den flexibilitet som efterfrÄgas i programbeskrivningen Àven ska speglas pÄ byggnadens utsida. Byggnaden ska nÀr den nyttjas kunna transformeras frÄn en vÀldigt sluten och enkel form till en mer komplicerad och öppen. Kommunikationen med Nationalmuseum sker av sÀkerhetsskÀl endast under vissa tidpunkter under dygnet.

Syftet med den hÀr processorienterade studien var att undersöka hur texttypen pÄverkar översÀttningsprocessen, och nÀrmare bestÀmt om olika texttyper aktualiserar olika fokus i de kognitiva processerna. Fyra deltagare fick dÀrför översÀtta tvÄ olika kÀlltexter, en operativ och en informativ. Materialet samlades in med hjÀlp av Think-Aloud (TA). Studien visar att de bÄda texterna huvudsakligen gav upphov till liknande fokus. Texttypen verkar sÄledes inte ha haft nÄgon mÀrkbar pÄverkan pÄ översÀttningsprocessen i det aktuella fallet.

De flesta politiska riktlinjer har idag en hÄllbar samhÀllsutveckling som övergripande och gemensam nationell ambition. Det innebÀr att uppsatta mÄl för ekologisk, ekonomisk och social hÄllbarhet ska nÄs i samverkan mellan aktörer frÄn olika sektorer och pÄ olika beslutsnivÄer. Att förstÄ vad det innebÀr pÄ lokal och regional nivÄ, och hur man kan nÄ de mÄlen, Àr inte sÄ enkelt. Syftet med denna studie Àr att skapa ett underlag som kan anvÀndas i arbetet med hÄllbar landsbygdsutveckling, inom den informella regionen Bergslagen i Sverige. Hinder och möjligheter för hÄllbar landsbygdsutveckling har analyserats genom att arrangera fokusgruppdiskussioner med olika intressegrupper i samhÀllet.

Studien har gjorts mot bakgrund av den pÄgÄende diskussionen gÀllande införandet av sprutbytesverksamhet i Jönköpings lÀn och vill till den diskussionen tillföra de skilda erfarenheterna som finns i fyra olika existerande sprutbytesprogrammen i Sverige, att jÀmföra likheter och skillnader i praxis och att relatera dessa erfarenheter till deras mÄl och resurser. Trots att lagen om sprutbyte trÀdde i kraft Är 2006 Àr sprutbyte fortfarande ett kontroversiellt Àmne i Sverige. I denna omtvistade form av preventiv verksamhet finns det dock en viktig del som gör Àmnet mer relevant och det Àr de goda, sociala bieffekter som programmen medför. Dessa omnÀmns i studien som paramedicinsk vÄrd. Metoden som ligger till grund för studien Àr kvalitativa, semistrukturerade intervjuer.

Syftet med studien Àr att synliggöra barns uppfattningar av förskolegÄrden med utgÄngspunkt i forskningsfrÄgorna: Finns det omrÄden pÄ förskolegÄrden som barnen anser vara mer eller mindre attraktiva att vara pÄ? Samt Om sÄ Àr fallet, vad kan detta bero pÄ? En kvalitativ intervjustudie genomfördes i form av samtalspromenader pÄ en förskola dÀr barn i fyra till fem Ärs Älder intervjuades i par. Materialet har efter intervjuerna sammanstÀllts utifrÄn de olika uppfattningarna barnen framförde. Vi har i arbetet valt att utgÄ ifrÄn begreppen barnperspektiv och barns perspektiv som en teoretisk utgÄngspunkt och anvÀnda en fenomenografisk inspirerad forskningsansats vid analysen av studiens resultat, dÄ fokus har varit variationen av barns uppfattningar. Resultatet visade en stor variation i barnens uppfattningar av förskolegÄrden vilket sammanstÀlldes med hjÀlp av att kategorisera barnens uppfattningar i tre rubriker; Attraktiva omrÄden pÄ förskolegÄrden, Mindre attraktiva omrÄden pÄ förskolegÄrden samt Avskilda platser pÄ förskolegÄrden.

Introduktion: MÀnniskan fÄr idag inte motion i vardagen i samma utstrÀckning som förr och behöver dÀrför söka denna pÄ konstgjord vÀg. Musik pÄverkar mÀnniskor i samband med fysisk aktivitet och kan fungera som en motivationsfaktor som hjÀlper utövaren att kÀnna meningsfullhet med denna ?tillgjorda? trÀning. SÀrskilt vid submaximala arbeten, men Àven till viss del vid maximala, kan musik distrahera utövaren genom att ta bort fokus frÄn kroppens utmattningssignaler. Musik kan Àven bidra till högre arbetsintensitet, samt till utförande av fysisk aktivitet under en lÀngre tid.