Detta examensarbete fokuserar pÄ planering i en stad dÀr tillvÀxt inte Àr det mest troliga scenariot. Staden i frÄga Àr Söderhamn i HÀlsingland som under de senaste 40 Ären har genomgÄtt en oavbruten befolkningsminskning. Orsakerna till detta Àr mÄnga och i dagslÀget Àr det framför allt ungdomar som lÀmnar orten för möjligheter till arbete och utbildning i större stÀder dÀr en hel del vÀljer att stanna kvar. Den lÄngtgÄende stagnationen har satt sina spÄr i invÄnarnas attityd till Söderhamn och mÄnga av ortens unga upplever att det inte finns nÄgot dÀr som tilltalar dem. Vid tiden för detta examensarbete arbetade Söderhamns kommun med att ta fram ett program för att utveckla stadens centrum.

Vi har i vÄr uppsats undersökt de interna intressenternas betydelse vid varumÀrkning av en stad. För att utreda vÄrt syfte har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i form av en fallstudie dÀr vi studerat Kristianstads profilering. Vi har dragit slutsatserna att de interna intressenterna Àr avgörande för att en lyckad varumÀrkning ska kunna Àga rum. Vi har identifierat tvÄ kristiska faktorer för att fÄ de interna intressenternas stöd, dessa Àr delaktighet och förankringsarbete..

Den ekonomiska och fysiska tillgÀngligheten av narkotika Àr idag historiskt hög, vilket bidrar till att narkotikan numera ses som en normalitet i samhÀllet. Denna kvalitativa intervjustudie skildrar hur sex personer, alla med nÄgon form av narkotikabakgrund, upplevt att narkotikan pÄ ett eller annat sÀtt varit en del i deras liv. Deltagarna ger en bild av mÀnniskors olika anledningar till att börja, fortsÀtta och sluta ett narkotikabruk samt beskriver hur attityden hos narkotikabrukare ofta förÀndras över tid. Resultatet visade att det sociala nöjet samt upplevelsen att bli fri sin inre oro var komponenter som medförde en positiv attityd, medan destruktiva konsekvenser i form av sjÀlvförstörelse, kontrollförlust och sociala problem var komponenter som resulterade i en negativ attityd. DÄ den mÀnskliga attityden Àr en följd av vÄra tankar, kÀnslor och handlingsinriktningar kom dessa aspekter att utgöra fokus för studien.

Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om idrottslÀrares arbetssÀtt med fokus pÄ delaktighet för inkluderade grundsÀrskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har anvÀnds med ett systematiskt urval av informanter baserat pÄ grundsÀrskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hÀlsa, enligt lÀrarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsÀrskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. IdrottslÀrarnas arbetssÀtt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestÄ av nivÄanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att vÀlja bland, fokus pÄ struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser Àr att förutsÀttningarna till delaktighet för grundsÀrskolelever i högstadiets idrottsundervisning Àr begrÀnsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lÀrarna, avgöra om rÀtt förutsÀttningar kan ges till enskilda grundsÀrskoleelever och till de aktiva idrottslÀrarna. I och med detta lÀggs ett stort ansvar pÄ idrottslÀrarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

Syftet i detta uppsatts har varit att belysa omrÄdet psykning inom barnidrotten, med fokus pÄ bÄgskytte, samt att ta reda pÄ om det aktivt förekommer pÄ bÄgskyttetÀvlingar. Teoretiskt utgÄr arbetet ifrÄn tre teorier; tillhörighetsmotivationsteorin av Weiss, Smith och Theebloom (1996), Sutherlands (1955) differentiella associationsteori samt Engström och Redelius (2002) teori om inlÀrt beteende. Metodologiskt vilar uppsatsen pÄ semi-strukturerade intervjuer, som genomförts pÄ barn, vilka tÀvlar i bÄgskytte.Resultatet pÄvisar att barn anvÀnder sig av psykningar, men inte alltid dÀr vi förvÀntar oss. Det Àr dessutom mycket troligt att en stor del av de psykningar som sker inom barnidrotten Àr omedvetna handlingar eller uppvisande av inlÀrt beteende. Det framkommer i arbetet att det Àr mottagaren som sÀtter grÀnsen vart jargong övergÄr till psykning.Min slutsats Àr dÀrför att psyka Àr en form av mobbing förutsatt att mottagaren uppfattat det som mobbing och att ?mobbaren? Àr medveten om att dess agerande Àr stötande.

Vi följer den pÄgÄende mediala skoldebatt som förs i Sverige och stÀller oss frÄgande till vad som sker inom svenska grundskolan idag. Skolan verkar ses allt mer som en verksamhet som fastnat i en negativ spiral dÀr fokus pÄ kunskap kommit i skymundan. Den rÄdande skolsituationen fÄr oss att undra vad kunskapsspridning mellan lÀrare har för betydelse i arbetet mot att Äterinta fokus pÄ kunskap och kvalitet i svenska grundskolan. Uppsatsen genomsyras av tre grundlÀggande resonemang; Nonakas (1994) unika tolkning av kunskapsspridning, organisatoriskt lÀrande samt Knowledge Management som alla behandlar spridning av kunskap samt hur tyst kunskap kan transformeras till artikulerad. Professionella verksamheters komplexitet beaktas och sÀtts i relation till kunskapsspridningsprocessen.

Syftet med denna undersökning var att beskriva hur grundskollÀrare arbetar med vÀrdegrunden pÄ en skola som arbetar utifrÄn en sÀrskild vÀrdegrundsmodell. Skolan har en viktig roll nÀr det gÀller att förmedla vÀrderingar till eleverna för att de skall kunna fungera i samspelet i samhÀllet. DÀrmed blir det viktigt hur lÀrare arbetar med vÀrdegrunden. Forskning visar att det finns en del svÄrigheter med vÀrdegrundsarbete.För att uppnÄ syftet med studien genomfördes intervjuer med sex grundskollÀrare pÄ en skola i Mellansverige dÀr vÀrdegrundsarbetet Àr i fokus i form av att de arbetar utifrÄn en sÀrskild vÀrdegrundsmodell. Under intervjuerna anvÀndes en intervjuguide med övergripande rubriker och till dessa stÀlldes följdfrÄgor för att de intervjuade skulle fÄ möjlighet att vidareutveckla sina svar.Resultatet visade att det finns en vÀrdegrundsmodell som pÄvisas genom vÀrdegrundstavlor som hÀnger i klassrummen, men Àven pÄ andra stÀllen i skolan.

Syftet med rapporten Àr att förbÀttra och effektivisera Kultur SkÄnes kommuni-kation med sina externa mÄlgrupper. Som ett led i processen har en mÄlgruppsanalys gjorts, dÀr resultatet blev en ny mÄlgruppsuppdelning, som presenteras i en matris. Med hjÀlp av en mÄlhierarkimodell och kvalitativa undersökningar i form av enkÀtutskick och djupintervjuer med mÄlgrupperna, har resultat kunnat presenteras. Kultur SkÄnes kanal hemsidan Àr i fokus i undersökningarna, dÄ den ansÄgs ha stor potential..

VÄr produktion bestÄr av en speltidning, i bÄde digital och tryckt form, som kretsar runt ett community av skribenter och forumiter. MÄlet var att skapa en oberoende tidning med fokus pÄ Äsikter och upplevelser, dÀr majoriteten av det redaktionella materialet var skrivet av lÀsare. VÄrt arbete gick ut pÄ att formge, illustrera och distribuera denna tidning, men Àven att söka annonser, utforma en webblösning för kommunikation mellan anvÀndarna samt bedriva övrig företagsverksamhet (sÄ som externa bestÀllningsjobb inom media) för att ro i land projektet..

VÀrlden Àr förÀnderlig, de ringdansande kannibalerna har flytt frÄn sin öde ö i indiska oceanen till godishyllan i din lokala affÀr. Författarna till denna studie har analyserat linjeutvidgning inom snabbrörliga konsumentvaror med fokus pÄ den svenska chokladkonfektyrbranschen, dÀr ?kannibalisering? Àr ett vanligt förekommande fenomen. I butiken Àr det en stÀndig kamp för att vi konsumenter ska vÀlja varumÀrket med stort ?V?.

Undersökningens syfte Àr att visa vad Föreningen Svensk Form/Svenska Slöjdföreningen i sin publicerade litteratur skrivit om vad svensk form Àr och vilket ursprung den har. Den undersökta perioden Àr 1950-tal till 1990-tal. Uppsatsen tar ocksÄ upp vilka samtida debatter och samhÀllsangelÀgenheter man etablerat den svenska formen i och hur man anvÀnt dessa för att visa upp föreningen som aktiv samhÀllsmedborgare. Diskussionerna rör sig kring berÀttelsers etablerande, och maktpositioner i det offentliga samtalet. Resultatet av studien visar bland annat att Föreningen Svensk Form/Svenska Slöjdföreningen under den undersökta perioden fört fram en oförÀndrad bild av den svenska formen och dess ursprung.

Scania Àr en globalt ledande tillverkare av tunga lastbilar, bussar samt industri- och marinmotorer. Bussverksamheten utgörs av bussar för turist-, linje- och stadstrafik och stÄr för 10 procent av Scanias totala försÀljningsintÀkter. I dagslÀget utvecklas och tillverkas endast busschassier pÄ Scania men för att erbjuda kunden kompletta fordon samarbetar Scania med utvalda karosstillverkande företag. Scania strÀvar efter att utveckla bussar med fokus pÄ ergonomi, anvÀndarvÀnlighet och kvalitet. För att utveckla en förarplats med anvÀndarvÀnlig inredning krÀvs ett gediget underlag som grundas pÄ ergonomiska och kognitiva riktlinjer samt chaufförers behov och önskemÄl.

Specialarbete 7,5 hpSvenska spraket, FortsÀttningskurs SV1203 VT 2013Handledare: Filippa Lindahl.

UtifrÄn syftet att belysa historiekulturens betydelse för individens kÀnsla för delaktighet i det svenska klassrummet har arbetet tagit form. Med fokus pÄ eleven har en kvalitativ studie gjorts genom att elever och lÀrare frÄn en högstadieskola i vÀstra SkÄne intervjuats. Intervjuerna Àmnade ge ett resultat som kunde svara pÄ den övergripande forskningsfrÄgan: Hur stÀller sig historien som berÀttas i skolan mot elevernas egna upplevda tillhörigheter? Tillsammans med en teoretisk dykning ner i identitet, upplevda tillhörigheter, interkulturell pedagogik och hur det stÄr i förhÄllande till den svenska historiekulturen kunde den besvaras. Studien visade att mÄnga elever, oberoende av hÀrkomst, upplevde att den egna historien inte berördes tillrÀckligt i undervisningen. Utefter de teorier som presenteras om identitet, dÀr den egna bakgrunden Àr en del, sÄ stÀller sig detta resultat dÄligt gentemot historieundervisningen. Vad som ses som en naturlig progression frÄn denna undersökning Àr hur den svenska historieundervisningens traditionella innehÄll kan utmanas och förÀndras.

Resultaten frÄn de nationella proven i matematik frÄn vÄrterminen 2012 visar att elever som har ett annat sprÄk Àn svenska som modersmÄl har svÄrare att nÄ de krav som stÀlls för att eleverna ska uppnÄ betyget godkÀnt i matematik Àn de elever som har svenska som modersmÄl. Bland elever med utlÀndsk bakgrund finns en högre procentuell andel ? oavsett kön ? som inte uppnÄtt kraven. Det gÀller alla fyra delproven i matematik (Skolverket, 2012b).Studiens övergripande syfte Àr att se om och hur matematiklÀrare anpassar sin undervisning med fokus pÄ nyanlÀnda elever. Undersökningen ser Àven till vilka metoder matematiklÀraren anvÀnder i sin undervisning för att förstÀrka förstÄelsen i Àmnet, och hur lÀrarna planerar sin undervisning med fokus pÄ nyanlÀnda elever.