IT verktyg har blivit en allt mer central del för företag och genomsyrar idag nÀstan alla former av arbete. För företag som planerar att verksamhetsanpassa sina IT-applikationer kan detta innebÀra stora investeringar. Det innebÀr Àven man mÄste bli medveten om vilka IT-applikationer som stödjer verksamheten, hur dessa pÄverkar det dagliga arbetet samt vilka kvalitetskrav (icke-funktionella krav) som stÀlls pÄ dessa. Denna uppsats syftar till att identifiera och systematisera de kvalitetskrav samt prioriteringar som stÀlls frÄn verksamheten pÄ IT-applikationer med fokus pÄ ett affÀrssystem. SÀrskilt gÀller det de som kan ha en signifikant pÄverkan ur ett ekonomiskt, fysiskt och organisatoriskt perspektiv, sÄ kallade verksamhetskritiska IT-applikationer.

Bakgrund: Hypertoni Àr en medicinsk sjukdom som ökar risken att drabbas av andra allvarliga följdsjukdomar och behandlas i Sverige med farmakologiska lÀkemedel och rÄd om livsstilsförÀndringar. Syfte: att belysa olika livsstilsinterventioner som kan stödja mÀnniskor med hypertoni att kontrollera sitt blodtryck. Metod: Designen som anvÀnts Àr en litteraturöversikt dÀr vi sammanstÀllt 14 kvantitativa publicerade forskningsrapporter med fokus pÄ livsstilsförÀndringar. Som analysmetod anvÀndes ett induktivt förhÄllningssÀtt dÀr huvudkategorierna "Specifika aktiveter" och "Multikomponentsinterventioner" föddes fram. Resultat: LivsstilsförÀndringar i form av ökad fysisk aktivitet, avslappning, diet och viktminskning kan ha blodtryckssÀnkande effekt hos personer med hypertoni.

Syftet med studien var att se hur lÀrande har upplevts av deltagarna i ett projekt samt deras syn pÄ lÀrande, som hör samman med att projektets resultat anvÀnds i de ordinarie verksamheterna. Studiens fokus lÄg pÄ respondenternas upplevelser och deras egen syn pÄ det intrÀffade. Projektet som undersöktes var LÀrande vÀntrum som genomförts inom Landstinget i Kalmar lÀn och finansierats av Samverkansdelegationen. Genomförandet av studien gjordes i form av intervjusamtal med sju projektdeltagare och sju som inte deltagit i projektet. Av resultatet framkom upplevd tidsbrist som ett hinder för arbetsuppgifter utanför de ordinarie (t.ex.

Syftet med examensarbetet var att pröva ett planeringsredskap i form av ett formulÀr med Àmnesdidaktiska frÄgor, dÄ ett arbetslag i förskolan planerar och vidareutvecklar ett naturvetenskapligt moment om smÄkryp, samt att undersöka barns och pedagogers samtal dÄ momentet genomförs. Undersökningen Àr gjord i form av aktionsforskning i ett arbetslag dÀr processen dokumenterades med hjÀlp av ljudupptagningar vid arbetslagstrÀffar, videofilmning och ljudupptagning av aktiviteter och reflektioner med barn, intervjuer med barn samt enkÀt till pedagoger. Arbetslaget anvÀnde de Àmnesdidaktiska frÄgorna för att komma fram till en gemensam uppfattning om vad som var viktigt för genomförandet av aktiviteten. Fokus lÄg pÄ att barnen skulle fÄ en begynnande naturvetenskaplig förstÄelse. FörskollÀrarna upplevde att redskapet tydliggjorde planeringsarbetet, gav möjlighet till reflektioner och att det dÀrmed, nÄgot förÀndrat för förskolans verksamhet, kan anvÀndas för att utveckla den Àmnesdidaktiska kunskapen. Planeringsredskapet bidrog till att pedagoger och barn i samtalen riktade uppmÀrksamheten mot smÄkrypen bl. a vad gÀller utseende, beteende och benÀmning.

AbstractAuthors: Mikaela Magnusson & Malin StenströmTitle: Jolly women and ugly men - a study of the way men and women are portrayed in the magazines Filter and FokusLevel: BA Thesis in JournalismLocation: Linnaeus UniversityLanguage: SwedishNumber of pages: 78 Everyday we're exposed to gender roles. It can take the form of our immediate family, our classmates, the books we read, the teve series we watch or the magazines we read. Everyday the world around us shape the way we think of men and women and how they're supposed to be. As a part of either (or neither) of those genders we are all shaped into the mold that society has set for us. The media is one of the largest contributors to this socialization and therefore we felt it necessary to study two, critically acclaimed, media outlets and shed some light on their portrayals of gender. We chose to study Filter and Fokus, two social magazines with close to a corresponding amount male as female readers and a reputation of being modern and free of prejudice.

Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om idrottslÀrares arbetssÀtt med fokus pÄ delaktighet för inkluderade grundsÀrskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har anvÀnds med ett systematiskt urval av informanter baserat pÄ grundsÀrskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hÀlsa, enligt lÀrarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsÀrskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. IdrottslÀrarnas arbetssÀtt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestÄ av nivÄanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att vÀlja bland, fokus pÄ struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser Àr att förutsÀttningarna till delaktighet för grundsÀrskolelever i högstadiets idrottsundervisning Àr begrÀnsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lÀrarna, avgöra om rÀtt förutsÀttningar kan ges till enskilda grundsÀrskoleelever och till de aktiva idrottslÀrarna. I och med detta lÀggs ett stort ansvar pÄ idrottslÀrarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

Vi omges sta?ndigt av ljus i va?r vardag, det finns naturligt ljus samt artificiellt. A?ven under de gra? dagarna finns det ljus och dess na?rvaro a?r alltid da?r a?ven om den inte alltid a?r som klarast. I detta kandidatarbete beskrivs ljuset ur olika synvinklar, men framfo?rallt hur Rembrandt och impressionisterna i sina konstverk anva?nt ljuset i sitt skapande.

KÀnnetecknande för Lpf94 Àr bl.a. att svenskÀmnets tvÄ huvudpunkter: Litteraturen och sprÄket, dÀr ses som en helhet. Tydligt Àr ocksÄ att styrdokumenten betonar utvecklandet av kritiska och analytiska fÀrdigheter. Stilistik Àr en analytisk vetenskaplig metod dÀr sprÄk och innehÄll möts och dÀr den metasprÄkliga förmÄgan Àr central.Syftet med denna studie Àr att via litteraturstudier undersöka i vilken omfattning, vad och i vilka sammanhang artiklarna i tidskriften SvensklÀraren och lektionsförslagen pÄ internetsajten lektion.se behandlar stil och/eller sprÄklig form ur ett mer sprÄkligt perspektiv.Den mest frekventa kategorin vari inkluderade artiklar/lektionsförslag kunde kategoriseras var ?Verifiering av stilintryck?.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att bidra till en ökad kunskap om begreppet edutainment samt att vi vill undersöka begreppets applicerbarhet inom turism. Vi vill dessutom utifrÄn ett kundperspektiv undersöka om och isÄfall hur edutainment i ett turismsammanhang kan relateras till mÀnniskors identitetsskapande process. Med hjÀlp av den kvalitativa metod vi anvÀnt oss av i vÄrt insamlande av empiriskt material, har vi i vÄrt arbetssÀtt tagit vÄr utgÄngspunkt i teorin. PÄ sÄ vis har vi genom triangulering i form av en överblickande analys av skriftligt material, kvalitativa intervjuer och en i viss mÄn kvalitativ enkÀtundersökning, Àmnat ta reda pÄ om teorin gÄr att urskilja i ett empiriskt exempel, varpÄ vi valt arrangerade dansresor med fokus pÄ salsa. ResenÀrer efterfrÄgar idag upplevelsebaserade och kunskapsalstrande nöjesresor, varpÄ vi menar att begreppet edutainment mer Àn vÀl kan appliceras i turismsammanhang.

I den hÀr uppsatsen testas huruvida Stockholmsbörsen Àr predicerbar, i motsats till den icke-predicerbara teorin ? Random Walk theory. Till skillnad frÄn majoriteten av tidigare studier, undersöker jag predicerbarhet för enskilda aktier, och inte bara som ett aggregerat fenomen i form av ett index. Resultatet av studien visar att Stochholmsbörsen som en homogen grupp inte gÄ att predicera. DÀremot, dÄ varje aktie undersökts i isolerad form, uppvisar majoriteten av aktierna ett predicerbarat beteende ? i form av Mean Reversion, alternativt Mean Aversion..

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilka för- och nackdelar som finns med ett differentierat skolvÀsende i form av elitskolor eller nivÄgrupperingar. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med sju personer frÄn fyra olika yrkeskategorier. Kategorierna Àr politiker, företagare, akademiker (i form av universitetsmatematiker) och lÀrare (i form av en lÀrare och en lÀrarstudent). De resonemang som framkommer i intervjuerna analyseras och listas för att ge svar pÄ frÄgestÀllningen. De vÀgs ocksÄ emot varandra i en slutlig diskussion om vad de sammantaget sÀger om differentiering..

VÄr produktion bestÄr av en speltidning, i bÄde digital och tryckt form, som kretsar runt ett community av skribenter och forumiter. MÄlet var att skapa en oberoende tidning med fokus pÄ Äsikter och upplevelser, dÀr majoriteten av det redaktionella materialet var skrivet av lÀsare. VÄrt arbete gick ut pÄ att formge, illustrera och distribuera denna tidning, men Àven att söka annonser, utforma en webblösning för kommunikation mellan anvÀndarna samt bedriva övrig företagsverksamhet (sÄ som externa bestÀllningsjobb inom media) för att ro i land projektet..

Instudering med sjÀlvtestning leder till bÀttre retention, jÀmfört med Äterupprepad lÀsning (testeffekten). Studiens syfte var att (i) replikera testeffekten i en ekologiskt valid miljö (ii) jÀmföra tyst outtryckt sjÀlvtestning mot uttryckt vid instudering med en veckas retentionsintervall (iii) undersöka om fokus och engagemang pÄverkar retentionen av det inlÀrda materialet. Sjuttiotre elever fick studera en text och sedan göra ett sluttest efter 1-2 minuter och igen efter en vecka. En grupp fick enbart Äterupprepat lÀsa materialet i fem faser, en annan lÀste och fick dÀrefter testa sig skriftligt medan en tredje lÀste och testade sig tyst för sitt inre. En signifikant skillnad erhölls mellan testning vid instudering mot Äterupprepad lÀsning vid de bÄda sluttesten.

Detta arbete grundar sig pÄ fyra klasslÀrares tankar och erfarenhet av att integrera bild och form i undervisningen, hur de ser pÄ bild och form som Àmne och vilket pedagogiskt vÀrde de menar att bild och form har för elevernas utveckling och lÀrande. Vi har intervjuat dessa fyra lÀrare och genom deras exempel fÄr vi ta del av hur de anvÀnder bild och form samt varför de anvÀnder det den Àmnesteoretiska undervisningen. VÄrt syfte med detta arbete Àr att ta reda pÄ om bild och form som ett praktiskt/estetiskt Àmne har ett pedagogiskt vÀrde som redskap för barns utveckling och lÀrande. Teorier, forskning och LpO94 pekar pÄ att undervisningen mÄste anpassas efter elevernas behov och förutsÀttningar sÄ den ska bli mÄngsidig och stimulerande för dem. Forskning har visat att det behövs mer Àn ett sÀtt att ta till sig och uttrycka sina kunskaper pÄ eftersom vi mÀnniskor Àr olika och inte enbart lÀr oss genom det skrivna och verbala ordet.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att bidra till en ökad kunskap om begreppet edutainment samt att vi vill undersöka begreppets applicerbarhet inom turism. Vi vill dessutom utifrÄn ett kundperspektiv undersöka om och isÄfall hur edutainment i ett turismsammanhang kan relateras till mÀnniskors identitetsskapande process. Med hjÀlp av den kvalitativa metod vi anvÀnt oss av i vÄrt insamlande av empiriskt material, har vi i vÄrt arbetssÀtt tagit vÄr utgÄngspunkt i teorin. PÄ sÄ vis har vi genom triangulering i form av en överblickande analys av skriftligt material, kvalitativa intervjuer och en i viss mÄn kvalitativ enkÀtundersökning, Àmnat ta reda pÄ om teorin gÄr att urskilja i ett empiriskt exempel, varpÄ vi valt arrangerade dansresor med fokus pÄ salsa. ResenÀrer efterfrÄgar idag upplevelsebaserade och kunskapsalstrande nöjesresor, varpÄ vi menar att begreppet edutainment mer Àn vÀl kan appliceras i turismsammanhang.