SAMMANFATTNING:Äldre Rullstolsburna personer är för lite fysiskt aktiva. Studien visar att de Rullstolsburna personerna på servicehem har för lite fysisk aktivitet. En kvantitativ studie gjordes genom tolv systematiska observationer. Det var den fysiska aktiviteten hos äldre som observerades på ett servicehem. Inklusionskriterier var personer med nedsatt rörlighet, sittande i rullstol som hade svårt att aktivera sig själva.

Vi har undersökt hur Rullstolsburna upplever den fysiska tillgängligheten. Frågor som vi arbetat utifrån är: Vilka upplevelser har Rullstolsburna om tillgängligheten i samhället?, Vad finns det för begränsningar när det gäller tillgängligheten? I vilka typer av situationer behöver man stöd från omgivningen? Hur kan deras upplevelser relateras till de handikappolitiska målen i fråga om tillgänglighet för funktionshindrade? Studien har genomförts med intervjuer med 5 personer som är Rullstolsburna. Resultatet visade att Rullstolsburna i stort sett är nöjda med tillgängligheten men att det fortfarande finns mycket att göra när det gäller att uppnå de handikappolitiska målen. Vi kom även fram till att det ibland uppkommer situationer där Rullstolsburna blir beroende av omgivningen och därmed lever i en pågående kamp för att vara subjekt i sina egna liv.

"Här finns det ju kanter som inte är helt perfekta. Men man tar sig ju fram med en liten extra omväg eller så." Citatet beskriver en av de fem intervjuade pedagogernas syn på inkludering av Rullstolsburna elever under idrottslektionen. Studiens syfte är att se till vilka anpassningsmöjligheter samt svårigheter det enligt pedagoger finns vid idrott med Rullstolsburna elever. Under arbetet med studien har jag inspirerats av hermeneutiken. Det jag kom fram till i min studie var att det enligt pedagogerna finns svårigheter som kan skapa hinder för den Rullstolsburna eleven, så som den befintliga miljön, pedagogers kompetens samt vissa aktiviteter.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur bemötandet och tillgängligheten i den fysiska miljön på caféer upplevs av Rullstolsburna cafébesökare och caféägare i Örebro 2006, samt undersöka vad respektive grupp vet om handlingsplanen "från patient till medborgare".Datainsamlingen gjordes genom intervjuer med tre Rullstolsburna cafébesökare samt sex caféägare som delades upp i två grupper, grupp 1 med fysiska hinder vid entrén och grupp 2 utan hinder vid entrén.Resultatet av studien visade att de Rullstolsburna cafébesökarna tyckte oftast att cafémiljön ger ett gott bemötande men att utbudet av fysiskt tillgängliga caféer var dåligt. Samtliga caféägare upplevde att de gav ett gott bemötande men upplevelsen av den fysiska tillgängligheten varierade. Samtliga Rullstolsburna cafébesökare var insatta i handlingsplanen "från patient till medborgare", ingen av caféägarna var insatta i den..

Det finns idag ungefär 90 000 Rullstolsburna personer i Sverige, som enligt vår uppfattning har nedsatta möjligheter att resa obehindrat. Vi ville, utifrån detta, ta reda på hur väl anpassat det är för Rullstolsburna i resesammanhang samt hur de själva upplever sitt resande. För att få svar på våra frågor intervjuade vi ett antal utvalda transportbolag i Sverige om hur de arbetar med handikappanpassning och i vilken utsträckning de verkar för att göra sig tillgängliga för Rullstolsburna passagerare. Vi har också gjort en enkätundersökning bland Rullstolsburna resenärer för att få deras bild av hur det är att resa som rullstolsburen. För den teoretiskaförankringen har vi bland annat tagit del av olika lagar gällande handikappanpassning för transportbolag.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur idrottslärare utformar friluftslivsundervisningen för Rullstolsburna elever som går i klasser med icke Rullstolsburna. Vi ställde följande frågor: Hur bedriver idrottslärarna friluftsundervisning i skolan samt vilka möjligheter och begränsningar finns det för Rullstolsburna elever i friluftslivsundervisningen? MetodVi har genomfört kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med tre stycken idrottslärare på tre olika skolor. De intervjuade idrottslärarna undervisar eller har undervisat i idrott och hälsa i en klass där en rullstolsburen elev har ingått. ResultatDe intervjuade idrottslärarna bedriver en relativt varierad friluftslivsundervisning där de Rullstolsburna eleverna är med i friluftslivsundervisningen i det de kan, vilket är det mesta av nämnda undervisning. Lärarna menar att det största hindret är den eländiga terräng som skogen ibland kan bjuda.

I dagens samhälle krävs det ofta att resa för att kunna utföra olika aktiviteter. Då är det viktigt att möjligheten att resa är lika för alla medborgare i samhället. Regeringen har som mål i den nationella handlingsplanen att till 2010 göra Sverige tillgängligt för alla medborgare. Syftet med studien var att beskriva Rullstolsburna personers erfarenheter av allmänna transportmedel. Undersökningsgruppen bestod av fem kvinnor som var Rullstolsburna och bosatta i Norrbotten.

Tillgänglighet handlar om den demokratiska rätten att kunna röra sig fritt och verka i samhället för alla personer, även personer med funktionsnedsättningar. Enligt grekiska lagar skall statliga och privata publika lokaler vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Syftet med denna studie var att undersöka tillgängligheten för Rullstolsburna personer i publika lokaler i ett avgränsat geografiskt område i Grekland. Undersökningsgruppen bestod av 14 publika lokaler. En checklista konstruerades utifrån den grekiska checklistan för bedömning av tillgängligheten i publika lokaler innehållande bedömningsområdena: gångväg som leder till entré, entré, entréhall och andra allmänna utrymmen i lokalen, korridorer, innerdörrar, ramper, hissar samt toalett/hygienrum.

Aktivitetsbalans är ett dynamiskt fenomen som påverkas av förändringar i den fysiska miljön samt i vilket stadium i livet individer befinner sig i. Aktivitetsbalans beskrivs även som ett generellt begrepp som bidrar till hälsa och välbefinnande. Tidigare forskning visar att vuxna med ett fysiskt funktionshinder har en mindre social umgängeskrets än vuxna utan fysiskt funktionshinder. Forskning visar också att vuxna med ett fysiskt funktionshinder är mindre nöjda med sitt arbete, sin ekonomiska situation, sina relationer samt livet i helhet. Tidigare studier visar också på att vuxna med ett fysiskt funktionshinder har ett svagt socialt nätverk, svårigheter att delta i fritidsaktiviteter, svårigheter att få ett heltidsarbete.

Syftet med denna uppsats är att studera hur man i Örebro arbetar med den fysiska tillgängligheten i staden, och vilka erfarenheter detta arbete har gett. Jag utgår från tre frågor. Hur arbetar man politiskt när det gäller tillgänglighet i Örebro? Hur planerar man praktiskt inom Örebro kommun med frågor kring tillgänglighet i staden? Hur ser Rullstolsburna på tillgängligheten i Örebro? För att besvara frågorna studerar jag litteratur och gällande lagar som behandlar ämnet tillgänglighet på olika sätt. Jag genomför även tre intervjuer som jag spelar in med en politiker, en tjänsteman samt en person som är rullstolsburen.

Syfte: Syftet med studien var att kartlägga och beskriva tillgängligheten på gym för Rullstolsburna personer.Undersökningsmetod: Studien var en deskriptiv observationsstudie. Undersökningen var en tvärsnittsstudie, då mätningar gjordes vid ett tillfälle. Datainsamlingen utfördes genom strukturerade observationer av olika bedömningsområden, t.ex. närliggande utomhusmiljö, entré, träningslokal, omklädningsrum m.m. med hjälp av en egen utarbetad checklista.Resultat: Resultatet visade att hinder i tillgänglighet i huvudsak inte fanns i den närliggande utomhusmiljön runt gymmet.

Bakgrund Dagens samhälle ställer allt större krav på den enskilde individen att bidra till ett hållbart samhälle, där återvinning av förbrukade material är en del. Samtidigt talas om tillgänglighet för alla individer i samhället och lika rättigheter.Syfte Studien syftar till att undersöka hur förutsättningarna i miljön ser ut vid återvinnings-/miljöstationer för Rullstolsburna i Örebro Kommun.Undersökningsmetod En observationsstudie av miljöfaktorer har gjorts utifrån egen utarbetad checklista med grund i bland annat bedömningsinstrumentet Housing Enabler samt rekommenderade mått från svensk lagstiftning angående byggnormer för tillgänglighet. Urvalet skedde genom bekvämlighetsurval.Resultat Observationerna av återvinnings-/miljöstationerna indelades i åtta kategorier, utifrån typ av station. De hinder som observerades var för höga/låga kärl, otillräckligt manöverutrymme, hindrande trösklar/trottoarkanter, tunga dörrar utan automatik och tunga lock/luckor på återvinningskärlen.Slutsats Samtliga observerade återvinnings-/miljöstationer innefattade miljöhinder för Rullstolsburna vilket påverkar möjligheten till självständig återvinning. .

Denna rapport omfattar skapandet av en träningsmiljö tänkt att placeras utomhus i Karlstad och är anpassad för Rullstolsburna individer. Arbetet har utförts på uppdrag av Karlstad kommun och motsvarar som ett examensarbete för högskoleingenjörsexamen inom Innovationsteknik och Design, vid fakulteten för Hälsa, Natur och Teknikvetenskap. Arbetet har utförts vid Karlstad Universitet under våren 2014.Karlstad kommun har sett ett behov av träningsutrustning i utomhusmiljö tillgängligt för Rullstolsburna. På många träningsplatser i dagsläget stängs Rullstolsburna ute från träning då det finns få möjligheter att justera den utrustning som erbjuds. Ur ett användarperspektiv anses träningsmöjligheterna vara otillräckliga vilket har legat till grund för detta arbete.Utfrån uppdragsgivarens synpunkt och krav samt genom informationsinsamling, intervjuer och obervationer formulerades en produktspecifikation.

I ett flertal studier påvisas betydelsen av att ha en meningsfull fritid som leder till ökad tillfredställelse för personen. Syftet med studien var att beskriva Rullstolsburna personers erfarenhet av fritidsaktiviteter. Den undersökta gruppen bestod av fem personer i åldrarna 22 - 43 år med fysiskt funktionshinder som var bosatta i Norrbotten. Med öppna frågor intervjuades personerna om deras erfarenhet av fritidsaktiviteter. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

Arbetsterapeuters mål är att främja människors möjligheter att leva ett värdefullt liv efter sina önskemål och behov i förhållande till omgiv- ningens krav. Funktionsnedsättningar och nedsatt aktivitetsförmåga skapar begränsningar i tillvaron och vållar problem i det dagliga livet. För att kunna utföra önskade aktiviteter ute i samhället krävs att den offentliga miljön är tillgänglig. I nationella handlingsplanen föreslår regeringen mål och inriktning för handikappolitiken. Ett av huvudområdena är att skapa ett tillgängligt samhälle.