Arbetsterapeuters mål är att främja människors möjligheter att leva ett värdefullt liv efter sina önskemål och behov i förhållande till omgiv- ningens krav. Funktionsnedsättningar och nedsatt aktivitetsförmåga skapar begränsningar i tillvaron och vållar problem i det dagliga livet. För att kunna utföra önskade aktiviteter ute i samhället krävs att den offentliga miljön är tillgänglig. I nationella handlingsplanen föreslår regeringen mål och inriktning för handikappolitiken. Ett av huvudområdena är att skapa ett tillgängligt samhälle.

Samhället har en lagstadgad skyldighet att anpassa allmänna områden så att dessa ska kunna vara tillgängliga för alla medborgare i kommunen. Ändå finns det många platser och lokaler där hinder i miljön försvårar tillgängligheten för Rullstolsburna personer. Enligt tidigare forskningsrapporter så finns det stora problem i tillgängligheten i grundskolans lokaler. Detta i samband med de dokumenterade forskningsrön som finns angående hur aktivitet hos barn främjar god fysisk och psykisk hälsa gör det angeläget att undersöka hur tillgängligheten ser ut i grundskolans idrottslokaler. Att miljön i idrottslokalerna är fri från hinder är en förutsättning för att Rullstolsburna elever ska kunna delta i ämnet "idrott och hälsa".

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka integrerade Rullstolsburna ungdomars möjligheter och begränsningar till fysisk aktivitet i skolan.? Vilken påverkan har den fysiska skolmiljön, och på vilket sätt har miljön anpassats?? Vilka begränsningar och vilka möjligheter ser ungdomarna själva finns för att utöva fysisk aktivitet i skolan?? Hur ser lärare på begränsningar och möjligheter till att ungdomarna ska kunna utöva fysisk aktivitet i skolan?? På vilket sätt påverkar de andra eleverna den rullstolsburnes fysiska aktivitet i skolan?MetodI studien deltog tre elever med ryggmärgsbråck, alla pojkar (14-17 år), och som var integrerade i den vanliga skolan, samt tre lärare varav två män och en kvinna (30-51 år). Vi genomförde en kvalitativ intervju med varje deltagare. Intervjuerna var mellan 15-30 minuter långa. Frågorna ställdes utifrån två olika intervjuguider, en för barn, och en för vuxna.

Detta examensarbete undersöker hur tillgänglig och användbar utemiljön är i Flagghusen i Malmö för funktions- och rörelsehindrade samt tar fram förslag på åtgärder som behövs för att göra platsen mer tillgänglig. Flagghusen är ett nybyggt område i Västra Hamnen i Malmö där kommunen satsat på hållbar stadsutveckling, därav valet av plats för vår studie. Studien av området har utgått ifrån lagar, regler och förordningar med avseende på utemiljöns utformning av tillgängligheten och användbarheten för funktions- och rörelsehindrade. Det som undersökts i området är markbeläggning, entréer, nivåskillnader, gång- och cykelbanor samt övergångsställen och korsningar. En kvalitativ metod används i detta arbete genom intervjuer och deltagande observationer. För att få kunskap om arbetsprocessen i Flagghusen har diskuterande samtal hållits med aktuella personer på Stadsbyggnadskontoret. En omfattande litteraturgranskning har gjorts för att få kunskap om ämnet tillgänglighet. Att göra en plats tillgänglig för alla borde inte vara svårt, däremot är behoven olika beroende på vilken typ av funktionshinder en person har.

Syftet med denna studie var att undersöka tillgängligheten och användbarheten för barn i rullstol, på olika lekplatser i Lunds kommun. Fyra olika bedömningsinstrument/manualer användes för att bedöma tillgängligheten och användbarheten (Housing Enabler, egenkonstruerad checklista, egenkonstruerad intervjuguide och egenkonstruerad observationsmanual). Resultatet visade att lekplatser i Lunds kommun är långt ifrån så handikappanpassade som en anställd vid Lunds stadsbyggnadskontor påstod att de var. Majoriteten var heller inte tillgängliga och användbara, vilket delvis berodde på miljöns utformning, men också på ett barns funktionshinder.

A vehicle that carries a person sitting in a wheelchair has been rebuilt. The original vehicle was provided with a petrol engine, hydrostatic drive and a mechanical steering rod, making it noisy and hard to maneuver. The purpose with this project was to convert the vehicle to make it more environmental and easier to drive.A new design has been proposed where an electrical drive has replaced the noisy combustion engine and an electrical motor with joystick control has replaced the manual steering.The project was divided into two parts. One mechanical part where the construction of the drive and steering were to be decided. The other part involved programming the microprocessor and implementation of all the necessary electrical for the control system of the vehicle.

Antalet personer med rörelsehinder förväntas öka i takt med att allt fler människor lever längre med sin funktionsnedsättning. För att öka självständigheten hos de rörelsehindrade måste nya innovativa hjälpmedel tas fram och redan befintliga hjälpmedel vidareutvecklas.Idén till projektet uppkom då en av projektdeltagarna under en längre tid har sett sin Rullstolsburna familjemedlem hitta på egna lösningar vid matlagning på spisen i ett ickehandikappanpassat kök. Huvudsyftet med projektet har därför varit att lösa de problem som rullstolsanvändare kan ha vid matlagning på spisen, till exempel att de inte når eller ser. Målet har varit att ta fram en fungerande prototyp för att kunna utföra användartester. Det här för att säkerställa förbättrad ergonomi och möjlighet till ökad självständighet hosrullstolsanvändaren.Projektet resulterade i en användarvänlig fungerande prototyp.

A woman is dying of cancer, she refuses to use her walking aid. Because she is embarrassed. This means she can?t leave her house, and her last days become very limited.Why do we act like this?Can the view we have of products adapted for disabled be changed by working with colour, texture, form and materials?There are many products adapted for disabled, the products often have a good function and well developed ergonomic aspects but the visual aspect leaves a lot to wish for. There is neither effort nor money put in to the exterior design of most of these products.A lot of the solutions that are invented for adapted products can be used in design of ?regular? products.Why should we then divide products in to adapted and non-adapted.

The purpose with this paper is to get an idea about the interaction between persons sitting in a wheelchair and the society. We have carried through some literary studies to complement the methods we have chosen. We have interviewed a person who is sitting in a wheelchair to get that persons perspective. We have also carried through a participated observation with ourselves sitting in wheelchairs. Our purpose with these methods was to examine how a person sitting in a wheelchair interacts, verbally, non-verbally as well as how the physical environment is adapted.

 Målet med examensarbetet har varit att formge en produkt för en tågstation. Tre viktiga ledord har följt mig genom projektets gång; hållbarhet, användning och vardagens estetik. Jag har med hjälp av observationer, intervjuer med tågresenärer och användarstudier kommit fram till ett produktkoncept för kontexten tågstation; möbeln Find Your Place, som består av komfortabla kuddar uppsatta på en vägg som är till för att stå och luta sig mot medan man väntar på tåget.  Samtidigt med researchen skissade jag både i 2- och i 3D under arbetsprocessens gång. Som ett stöd i min designprocess gjorde jag i ett tidigt skede en ITK (Identity Tool Kit). Arbetet har gått ut på att utnyttja de lediga väggarna på en tågstation. Genom att montera upp kuddar på som en vägg blir den mer tillgänglig på ett dynamiskt sätt. Kuddarna är asymmetriska och påminner om soffdynor i gatstensliknande former.

Vid första anblick kan rum och platser verka könsneutrala. Men eftersom dessa är skapade av människor som ingår i politiska och sociala sammanhang påverkas även de av omgivningens könsnormer. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka hur landskapsarkitekter ser på genusperspektiv och hur de konkret arbetar med det i sitt yrke. Med en ostrukturerad intervjuform har tre stycken yrkesverksamma landskapsarkitekter intervjuats i Stockholm. Resultatet av intervjun visade på att de dominerande frågorna inom genusperspektivet är trygg- och säkerhetsaspekten samt barns lekplatser.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva erfarenheter av delaktighet i det dagliga livet hos pojkar med muskelsjukdomen Duchennes Muskeldystrofi. Debuterande symptom för sjukdomen är svårigheter att gå vilket medför att pojkarna blir Rullstolsburna innan tio års ålder. Behovet av olika habiliteringsinsatser är stort under hela livet. Studien inkluderade åtta pojkar mellan 7- 32 år. Datamaterialet utgjordes av bloggar och biografier och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse inom berörda yrkes- och studentgrupper för hur individer, som blivit Rullstolsburna senare i livet, upplever sin identitet och eventuella identitetsförändringar. Resultatet tolkades utifrån Anthony Giddens teorier om senmodernitet och identitet samt Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska perspektiv. Den tidigare forskningen har berört funktionshinder och identitet utifrån olika aspekter, dock har inte syftet för denna studie behandlats i sin helhet i andra studier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter för att nå deras upplevelser.

För personer med funktionsnedsättning har vardagen förändrats väldigt genom tiderna. Från att förr ha blivit kallad alla möjliga misskrediterande glåpord och haft begränsade rättigheter har personer med funktionsnedsättningar i senare tids handikappolitik helt andra rättigheter där de skall ha möjlighet att leva som andra och få ett bättre bemötande. Vi har i denna studie undersökt två kvällstidningar, Expressen och Aftonbladet, med syfte att studera hur man använder termen rullstolsburen i sina artiklar och hur detta användande blir till ett stigma för personer med funktionsnedsättning. Vi valde ut dessa två tidningar eftersom de konsumeras över hela landet och är de största av de kvällstidningar som produceras och därmed har flest läsare som påverkas av artiklarna. För att begränsa oss och även för att påvisa antalet artiklar av detta slag som publicerades under en viss tidsperiod, är materialet som användes från april 2009 och tre år tillbaka i tiden. Denna sökning resulterade i att vi använde 81 st artiklar till studien. Med hjälp av den kritiska diskursanalysen har vi analyserat språkbruket i dessa artiklar och utforskat sammanhanget i vilka man använder termen rullstolsburen.

Det övergripande syftet med studien är att undersöka om förskolepedagoger är förberedda för att tillgodose alla barns behov, samt är verksamheten och förskolans miljö anpassad för att möta alla barn? Frågeställningarna lyder: Hur ser förskolepedagoger på sin utbildning och kompetens, i förhållande till arbetet med barn med en fysisk funktionsnedsättning i förskolan? Hur upplever förskolepedagoger att deras förskola är anpassad till barn med en fysisk funktionsnedsättning? Hur ser förskolepedagoger på samspelet mellan ett barn med en fysisk funktionsnedsättning och andra barn i barngruppen på förskolan? Den här studien ?En förskola för alla barn?? tar sin utgångspunkt i en teori om normalisering. En teori som i stort handlar om att alla människor ska kunna fungera normalt i samhället oavsett funktionsnedsättning, sjukdomar eller andra hinder. Det leder till en undersökning om huruvida några förskolor kan ta emot alla barn eller inte. ?Alla barn? innefattar även barn med en fysisk funktionsnedsättning så som syn- och hörselskador samt rörelsehinder.