ALS står för Amyotrofisk lateralskleros. Det är en ovanlig sjukdom som leder till försvagning i kroppens muskler och slutligen till död. Varken intellektet, syn, hörsel eller sensoriska funktioner påverkas av sjukdomen. Den som blivit sjuk i ALS upplever många känslor under sin sjukdomstid. Omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson är den teoretiska referensramen i studien.

SammanfattningA?r 2011 omkom 95 personer i samband med drunkning, det a?r en o?kning med 16 personer fra?n a?r 2010. Drunkning i samband med fritidsba?tar a?r den vanligaste orsaken och a?r 2010 omkom 29 personer i samband med fritidsba?tar.Na?r ra?ddningspersonalen kommer till en olycksplats med en kapsejsad ba?t ma?ste de improvisera ra?ddningsarbetet da? det saknas na?got givet verktyg. Det a?r viktigt att de va?nder ba?ten fo?r att kontrollera att ingen person a?r fast under den.

Många människor med diagnosen schizofreni har uppvisat en bristfällig aktivitetsbalans med endast få aktiviteter. Dessa aktiviteter består mestadels av vila och stillasittande. Symptom vid schizofreni leder till att personen får svårt att få en normalt fungerande situation i vardagen vilket ökar risken för isolering, känsla av meningslöshet, förämrat självförtroende samt social isolering. För att studera tidsanvändning och aktivitetsbalans krävs inblick i hur individen spenderar sin tid samt hur fördelningen ser ut mellan olika aktivitetskategorier. Tidsanvändningsinstrument, såsom tidsdagbok, gör det möjligt att kartlägga dagens aktiviteter och dess innehåll.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sällskapsdjurets betydelse för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden. Vidare var syftet även att beskriva den metodologiska aspekten undersökningsgrupp samt dess urval. Metoden utgick från designen beskrivande litteraturstudie. 12 artiklar inkluderades genom sökningar i databaserna Cinahl och PubMed samt genom manuell sökning. Huvudresultatet visade att sällskapsdjurets betydelse var till stor del positivt för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden.

Levnadsvillkoren för individer med utvecklingsstörning har under de senaste decennierna förändrats till det bättre. Att känna sig delaktig i sitt liv och ha möjligheten att själv påverka livssituationen är viktigt för dessa människor. Uppsatsförfattaren ville med den här studien undersöka om skillnad finns i hur aspekter av delaktighet uppfattas av två grupper; individer med utvecklingsstörning och personer i deras omgivning. En enkätstudie genomfördes med en omarbetad version av ?The Arc?s Self-Determination Scale? (Wehmeyer, 1995).En rangkorrelation visade på samband mellan vissa frågeområden.

Dagens svenska handikappolitik bygger på delaktighet och alla människors lika värde. Vi har undersökt om den officiella synen också slagit igenom i massmedia genom en kvalitativ undersökning av åtta nyhetsinslag i Rapport och Aktuellt som skildrar personer med begåvningsnedsättning och/eller nedsatt autonomi. Vi har också tittat på hur personerna skildras i förhållande till övriga i reportaget samt om medierna har någon ambition att föra den beroendes talan. Genom en kritisk diskursanalys har vi sökt utforska och kartlägga maktrelationer. Ett viktigt instrument har varit en lingvistisk analys.Journalisternas ambition tycks vara att skildra personen med funktionshinder positivt och försvara eller förklara hennes behov och livssituation.

Bakgrund: Smärta och äldre personer är centrala delar i sjukvården. Smärta är en subjektiv upplevelse och påverkar en person både psykiskt och fysiskt. Smärta är komplext och det finns många anledningar till att smärta uppkommer. Många äldre personer i samhället får inte korrekt smärtlindring vilket kan bero på attityder och felaktiga bedömningar.  För att underlätta bedömningen av smärta finns det instrument som vårdpersonal kan ta hjälp av för att underlätta bedömningen av äldre personers smärta.Syfte: Att beskriva hur äldre personer upplever smärta och hur den handhas på vårdenheter.Metod: En litteraturöversikt som byggts på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna har hämtats från CINAHL complete.

För personer som drabbas av sjukdom förändras livet och det kan upplevas som en traumatisk händelse. Personer med cancer har ett varierande behov av stöd under denna tid. Kontaktsjuksköterska är ett begrepp som innebär en kontaktperson i vården för patienter med sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen hos personer med cancer av att ha en kontaktsjuksköterska.. Elva vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys.

Ofta pressenteras checklistor och modeller för framgångsrikt ledarskap eller hur man på bästa sätt skall uppnå det, där olika egenskaper eller personlighetsdrag lyfts fram som en bra ledare bör ha. Karisma, målmedvetenhet och utstrålning är egenskaper som ofta efterfrågas bland dagens ledare men dessa egenskaper är också utmärkande för personer med antisociala personlighetsstörningar.Syftet med undersökningen är att ta reda på vad som gör personer med antisociala personlighetsstörningar attraktiva för en arbetsgivare samt i vilket sammanhang som de kan vara bra.Studien har genomförts som en kvalitativ ansats och har sin utgångspunkt i en explorativ studie för att kunna inhämta så mycket material som möjligt för att därefter belysa fenomenet allsidigt. Flera teorier har använts framförallt Yukls teorier om effektivt ledarskap samt egenskapsteorin, beteendeteorin och teorin om situationsanpassat ledarskap.Undersökningen visade på att det finns egenskaper som är positiva hos personer med antisociala personlighetsstörningar men det är svårt att avgöra om de är positiva eller negativa utan att relatera egenskaperna till en specifik situation. Egenskapen charmig kan vara positiv i ett sammanhang och negativt i en helt annan situation. Studien visade även på att situationen styr beteendet, där beteendet i denna studie är summan av egenskaper och situation.Utifrån analysen kan slutsatsen dras att det är svårt att säga vad som är attraktivt utan att ta hänsyn till olika situationer.

SAMMANFATTNINGBakgrundHumant immunbristvirus är en sjukdom som bryter ned immunsystemet som leder till opportunistiska infektioner. Sjukdomen sprids via oskyddade samlag och kontakt med smittat blod. Smittrisken är däremot låg om personen som lever med humant immunbristvirus har en välinställd antiretroviral behandling. Det finns rädslor för sjukdomen och personerna som lever med den. Som följd upplever de personerna diskriminering och stigmatisering i sitt dagliga liv från olika delar av omgivningen.

Vid afasi påverkas förmågan att samtala och interagera med andra människor i varierande grad. Omgivningen kan utgöra en stor skillnad för hur personen med afasi lyckas interagera med hjälp av olika slags stöd, t ex med skrivet material som förstärkning till samtalsinnehållet. Aura Kagan har inom ramen för samtalsmodellen SCA (Supported Conversation for Adults with Aphasia) utformat ett bedömningsmaterial för konversationsförmåga hos personer med afasi och deras konversationspartners. Detta bedömningsmaterial har i den här studien använts som utgångspunkt för utformningen av ett svenskt bedömningsmaterial för konversationsförmåga som är ämnat att användas vid vårdinrättningar som rehabiliterar personer med afasi. Sex logopeder använde det framtagna materialet för att bedöma konversationsförmågan dels hos tio personer med varierande karaktär och svårighetsgrad av afasi, dels hos deras konversationspartners.

En fungerande munhälsa är centralt för att människan ska kunna tillgodogöra sig näring och för att känna välbefinnande. Hälso- och sjukvården har gjort stora framsteg som bidragit till att medellivslängden ökat och den äldre populationen blivit större. Tandvården har också gjort stora framsteg vilket bidragit till att den äldre befolkningen behåller sina egna tänder i högre utsträckning. Paradoxalt nog har den förbättrade tandhälsan hos äldre gjort att problemen med tandhälsan ökat på grund av att tandhälsan har blivit eftersatt. Det har visat sig att äldre personer med kognitiv svikt som bor kvar i det egna hemmet har stora munhälsoproblem.

Syftet med föreliggande studie var att få en fördjupad förståelse för vad relationen med hundar kan betyda för några personer med funktionsnedsättning. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med stöd av en observationsguide. Urvalet bestod av sex personer med funktionshinder, vilka arbetar i en daglig verksamhet som bedrivs som ett hunddagis. Intervjuteman var välmående/psykisk hälsa, självkänsla/självförtroende, hänsyn samt empati. Resultatet visade att hundarna bidrog till välmående på flera olika vis, bland annat genom att vara en källa till trygghet, vänskap och glädje.

Närstående är en viktig resurs för personer som insjuknat i stroke med nedsatt insikt. I samband med insjuknande i stroke förändras ofta vardagen för hela familjen. Den närståendes behov av stödinsatser uppmärksammas inte fullt ut då deras behov ofta hamnar i bakgrunden i förhållande till personen med stroke. Syftet med studien var att beskriva närståendes erfarenheter av förändringar i vardagsaktiviteter till följd av nedsatt insikt efter stroke. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod.

The study has answered the questions to what extent people with disabilities are involved in SVT- and TV4- news reports and how people with disabilities are represented in news reports. The material is based on 140 news items.The study has demonstrated that news reports SVT and TV4 have different grades of misconceptions about disabled people. Disabled people are constantly being reinforced by negative disabling terms, the disability being of central importance for the news broadcast and they still occur in stereotypical depictions. Through the image of disabled people forms the bed-rock on which the attitudes towards, assumptions and expectations of disabled people are based on. They are fundamental to discrimination and exploitation that people with disabilities face on a daily basis, and contributes significantly to their systematic exclusion from mainstream society.