I denna uppsats står vardagsrelatering i fokus och här undersöks hur fyra läroböcker imatematik, avsedda för elever i årskurs nio, gör kopplingar till elevers vardag. Syftet meduppsatsen är att genom analys av läroböcker i matematik bringa klarhet i om och hur dessakopplar textuppgifter till elevens vardag. Som metod har en komparativ textanalys använts föratt urskilja de textuppgifter som har vardagsrelatering för en elev. Resultatet visar att ungefären tiondel av de granskade uppgifterna i samtliga läroböcker utgörs av textuppgifter somknyter an till elevens vardag och att dessa relaterar till eleven genom ett av följande områden,fritid, vardag, skola eller handel. Läroböckerna utgörs av en acceptabel mängd textuppgiftermed vardagsanknytning för elever men det finns gott om utrymme för ännu fler.

Examensarbetet gick ut på att skapa en förvaringsprodukt till kök som bidrar till ett mer strukturerat arbetssätt och bättre ordning i kök. Produkten skulle även bidra till glädje för användaren och medverka till lättillgänglig förvaring. Genom att intervjua och observera hur personer använder sina kök framkom grundläggande information som var användbar för projektet. Även litteraturstudie och intervjuer med personer inom branschen gjordes. Efter en grundlig förstudie påbörjades en designprocess som resulterade i en förvaringsprodukt till kök. Slutresultatet blev ES-förvaring, en produkt som underlättar arbetet i köket då den erbjuder tillänglig förvaring som kan användas och anpassas efter användarens personliga behov.

Det övergripande syftet med denna studie är att analysera högstadieelevers upplevelser av elevdemokrati i skolan. Studier från tidigare forskare har inriktat sig på hur lärarna upplever att eleverna får vara med och påverka i skolan. Vi ansåg därför att det var behövligt att genomföra en studie om hur eleverna upplever sin situation. Studien genomfördes genom att åtta elever deltog i kvalitativa intervjuer om deras upplevelser om elevdemokrati. Intervjuerna genomfördes hösten 2012 och var uppbyggda efter en semistrukturerad metod, vilket gav eleverna möjligheten att utveckla sina svar samt gav oss utrymme att ställa följdfrågor.

Den rådande högkonjunkturen medför att det finns utrymme som arbetstagare att vara kräsen vad gäller arbetssituation. Som arbetsgivare innebär detta att man bör tillhandahålla en attraktiv arbetsplats. Samtidigt ska arbetsgivaren kunna begära ett commitment från arbetstagaren. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som bidrar till att en arbetsplats upplevs som attraktiv. Resultatet baserades på tolv semistrukturerade intervjuer, dessa analyserades genom en kombination av induktiv tematisk metod och deduktiv tematisk metod.

Early during my education to become an afterschool-teacher a concern was raised that afterschool-programs will continue to be seen as an institution for childcare services. In this experience-based essay, I discuss what I see as the coreproblem: the free- and planned activities. What do the free- and planned activities actually mean for children's development and what is it that determines how much space the various activities will be allowed to take?In my attempts to answer this question, I go through the concept of leisure, the importance of children?s play and adults responsibilities in children?s play, what the different policy documents say about children?s play and the creative work, staff skills and theoretical and practical knowledge. I question whether I was right in the story that I begin this essay with, and conclude that it is more difficult than I previously thought to find an answer to the question..

Bakgrund En grupp på fyra studenter väljer att göra ett Beat 'em Up-spel som sitt kandidatarbete. Deras mål är att modernisera en genre som fått mindre utrymme i spelindustrin sedan dess storhetstid under det sena 80-talet till det tidiga 90-talet. För att göra spelet mer aktuellt för den moderna spelmarknaden sätts fokus på att skapa ett Beat 'em Up där två spelare behöver samarbeta för att ta sig vidare. Resultat En slice - ett tvärsnitt av det fullständiga spelet - produceras. Brist på tid och arbetskraft försvårar dock arbetet, något som förhindrar gruppen från att undersöka hur samarbetet mellan två spelare fungerar i detalj.

Syftet med detta arbete var att studera hur några andraspråkselever på SFI använder varandra som resurser vid två olika samarbetsuppgifter. Datainsamlingen består av transkriberade bandinspelningar från första respektive andra skrivuppgiften. Vi utgick från hypotesen att samarbetsinlärning resulterar i positiv interaktion som i sin tur gynnar språkutvecklingen. Resultatet av denna undersökning visar att det som diskuteras mest under dessa samarbetsuppgifter är innehållsepisoder. Uppgifter som ger utrymme för kreativitet och fantasi visar att de ger fler antal repliker.

Vi behandlar i den här rapporten Englandslanseringen av popbandet The Flaming Moes. Rapporten beskriver hur en promotionturné utformas med hjälp av ett independentbolag, hur kontakter med skivbolag, promotionbolag och publik sköts, samt hur lanseringen utmynnar i ett skivsläpp. Rapporten beskriver författarnas upplevelser kring hur en dylik lansering kan och bör se ut, utefter de erfarenheter man tillskansat sig under arbetets gång. Den behandlar även frågor kring samarbeten med ett engelskt skivbolag, och hur detta påverkar bandets eventuella framgång i England, samt hur Englandslanseringen påverkar bandets tillgång till utrymme i svensk media. Rapporten sätter fokus på viktiga frågor vid en promotionturné, såsom promotors, skivförsäljning, promotion, logistik och boende samt kontaktskapande.

Syftet med undersökningen var att studera vilken påverkan pedagoger anser att leken har när det gäller barns inlärning, samt hur de ser på leken som inlärningsmetod. Den metod som användes var intervjuer med fem stycken pedagoger verksamma i en kommun i norra Sverige. Studien visade att pedagoger ansåg att leken har en stor betydelse för barnens inlärning för det handlar inte bara om att leka, utan att det är ett sätt för dem att hantera vardagen och att förvärva kunskap. Det är viktigt att tillåta att barn får leka för det är deras naturliga sätt att undersöka omgivningen. Barnen får genom leken ett alternativt sätt att lära sig nya saker på, när inlärningen sker på ett sätt som tilltalar dem.

En 80-talist karaktäriseras bland annat av sitt meningssökande, gruppfokus och sökande efter trygghet i otryggheten. Dessa attribut talar för att dessa individer skulle preferera en decentraliserad organisationsstruktur där de får svar på sina relevansfrågor via stimulerande arbetsuppgifter och arbetsformer. Arbetsformerna får gärna lämna utrymme för ansvar och målstyrningen är kanske den styrning som bäst motiverar en 80-talist. en 80-talist är uppväxt i ett konsumtionssamhälle och uppskattar den monetära belöningen då denna fysiskt och tydligt symboliserar organisationens uppskattning. Det är dock väldigt viktigt att denna kompletteras av icke-monetära belöningar i form av uppskattning, delegerat ansvar samt stimulerande arbetsuppgifter.

Allt fler ma?nniskor i va?rt samha?lle lider av oha?lsa, detta av diverse bakomliggande orsaker. O?vervikt, hja?rt- och ka?rlsjukdom, ho?gt blodtryck, fo?rho?jda blodfetter, typ 2- diabetes samt cancer a?r na?gra av de sjukdomar som kan kopplas till denna problematik. Kostnaderna fo?r sjukva?rden i samha?llet visar en successiv o?kning som inte tycks avta.

I uppsatsen undersöks hur personal på öppna ungdomsverksamheter, populärt kallade fritidsgårdar, talar om kön och tjejers plats inom verksamheterna. Studiens syfte är att undersöka hur kön omtalas och förstås inom ramen för öppna ungdomsverksamheter samt hur det påverkar gårdarnas jämställdhetsarbete. Vårt urval, som är målstyrt, innefattar tre olika öppna ungdomsverksamheter ifrån en och samma stadsdel i Göteborg. I varje verksamhet har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med två anställda ur personalen. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av diskursanalys och sociologisk teoribildning om kön.

I en tid där vår miljömedvetenhet och vårt energianvändande får allt större utrymme ställs allt högre krav på de alla de material som vi använder oss av. Ett område där energianvändandet har fått allt mer fokus är byggbranschen. Med EU:s direktiv 2002/91/EG blir kravet på att våra byggnader ska vara energieffektiva allt större. Även timmerhuset som har tusenåriga traditioner måste klara de energikrav som vi har på 2000-talet. Boverket har utifrån direktivet fastställt nya krav som säger att hus belägna i den norra klimatzonen får ha en lägsta energianvändning av 130 kWh/år och 110 kWh/år i den södra.Endast 8? timmerhuset beläget i den södra klimatzonen klarar Boverkets krav på 110 kWh/år.Uppsatsen analyserar fem energisparande åtgärder:? Användning av grövre timmer? Utvändig tilläggsisolering? Invändig tilläggsisolering? Invändig tilläggsisolera av den norra väggen samt endast på de ställen där timmerväggen ändå inte kommer att vara synlig:- Badrum- Kök? Dubbel timmervägg med isolering emellan.

Kemilaborationer i skolan är ibland förenade med risker. Om elevers och läraressäkerhetsmedvetenhet är otillräcklig kan det göra att riskerna leder till allvarliga olyckor. Studien syftar till att undersöka hur kemiundervisningen i gymnasieskolan sker utifrån ett säkerhetsperspektiv. För att förhindra olyckor är det viktigt att lärare och elever känner till riskerna som finns. I studien behandlas elevers kunskaper kring säkerhetsutrustning och säkerhetsrutiner i laborationssalen samt den riskinformation som delges eleverna.

Den här studien undersöker processbarhetsprogressionen i ett läromedel i svenska för nybör­jare. Analysen tar sin utgångspunkt i den processbarhetshierarki som utarbetats av Pienemann & Håkansson (1999:404). Studien belyser i vilken utsträckning läromedlet följer process­bar­hetsprogression, hur stort utrymme de fem PT-nivåerna får i läromedlet och hur dessa nivåer tränas i läromedlets övningsuppgifter.Undersökningen visar att grammatiska strukturer från de flesta PT-nivåerna förekommer redan i läromedlets tidigaste texter. Boken följer processbarhetsprogression på en mor­fo­logisk nivå, men inte på en syntaktisk. De lägsta nivåerna (1 och 2) är de vanligaste nivåerna och den högsta nivån (5) är den minst förekommande.