Sök:

Sökresultat:

2553 Uppsatser om Rotmöjligt utrymme - Sida 15 av 171

Att göra rum : En studie av ett jÀmstÀlldhetsprojekt

Denna intervjustudie utforskar mÀnniskors erfarenheter frÄn ett lÄngtgÄende jÀmstÀlldhetsprojektsom bedrivits i en ideell politisk ungdomsorganisation. Syftet Àr att undersöka erfarenheterna frÄnjÀmstÀlldhetsprojektet för att förstÄ hur det genomförts, att identifiera potentiella analytiskaingÄngar för vidare forskning, och att leta efter eventuella överförbara strategier förjÀmstÀlldhetsarbete. Organisationen sjösatte för ett antal Är sedan ett stort internt förÀndringsprojektmed mÄlet att ?killar och tjejer ska kunna vara medlemmar pÄ lika villkor.? Arbetet har fÄtt relativtstora effekter i organisationen, mycket har förÀndrats i frÄga om makt, utrymme och representation.Projektets effekter och de strategier som anvÀnts utforskas i denna uppsats resultatdel. I analysdelenlÀggs olika teoretiska perspektiv pÄ det empiriska resultatet i syfte att identifiera analytiska ingÄngarför vidare forskning.

"Den som inte lÀr av historien..." : En analys av lÀromedel i jÀmförelse med styrdokumenten i historia inom den svenska gymnasieskolan.

Detta arbete har till syfte att undersöka förhÄllandet mellan innehÄllet i tre lÀroböckerna i historia med styrdokumenten gÀllande för kursen Historia 1b. För att göra denna jÀmförelse har jag undersökt olika historiska perioders och temans utrymme i böckerna, samt elevernas möjlighet till utveckling av kunskap och förstÄelse för historieÀmnet. Jag har ocksÄ undersökt hur styrdokument och lÀromedel skapas, detta för att pÄvisa vilka faktorer, andra Àn styrdokumentens krav, som spelar in nÀr lÀromedelsförfattare skriver sina böcker. De frÄgor som jag valt att arbete utifrÄn Àr dessa;Hur ser lÀromedlens innehÄll ut i jÀmförelse med kursplanens och dess mÄl?Vilket utrymme ges olika historiska epoker och historievetenskapliga teman i lÀromedlen, och varför ges somliga epoker och teman mer plats Àn andra? Sker detta i överensstÀmmelse med styrdokumenten?Ges eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin förstÄelse för historieÀmnet och nÄ de mÄl som kursplanen sÀtter upp enbart genom att studera lÀroböckerna?Vilka utanförliggande faktorer spelar in i konstruktionen av styrdokument och lÀromedel? För att besvara mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en kombination av vad jag valt att kalla 2061-metoden, baserad pÄ en metod framtagen av The American Association for the Advancement of Science, och en rad andra (frÀmst) textanalytiska metoder som gÄtt ut pÄ att tolka materialet ur bÄde ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv. I min studie finner jag att; 1) lÀromedlens innehÄll bara till viss del uppfyller styrdokumentens krav och mÄl, och att vissa aspekter av dessa krav och mÄl erhÄller mer fokus Àn andra i lÀroböckerna,2) skillnaden i utrymme mellan de olika epokerna och, framför allt, temana motsvarar mer den typiska lÀrobokstraditionen Àn de nya styrdokumenten,3) elevernas möjlighet till kunskapsutveckling och förstÄelse finns i alla tre undersökta böcker i olika stor grad och den tar sig i uttryck pÄ flera olika sÀtt, och4) flera olika faktorer spelar in i konstruktionen av lÀromedel och styrdokument, bland dessa mÀrks tydligast olika politiska klimat, samhÀllsdebatt, nationella riktlinjer och frÀmst lÀrobokstraditionen..

Dansens roll i skolan : Dansens plats i undervisningen utifrÄn pedagogers intresse och erfarenhet

Dans har lÀnge funnits inom Àmnet idrott och hÀlsa i mer eller mindre utstrÀckning. Hur mycket utrymme dansen fÄr och Àven utformningen av undervisningen ser olika ut, trots det att lÀrarna utgÄr ifrÄn samma styrdokument. I vÄr studie kommer vi se pÄ omrÄdet dans utifrÄn lÀrares intresse och erfarenheter och om detta pÄverkar i vilken grad dansen fÄr utrymme i undervisningen. Studien syftar Àven till att se hur dansundervisningen pÄverkats i och med övergÄngen till Lgr 11. UtgÄngspunkten i teorin kommer vara lÀroplansteori, alltsÄ hur man kan tolka lÀroplanen utifrÄn olika förutsÀttningar.

VÄrdrummets betydelse för patientens upplevelse av hÀlsa

Bakgrund: En omgivning som mÀnniskor Àr tillfreds med, skapar balans i tillvaron och stÀrker den psykiska och fysiska hÀlsan. Frisk luft, utsikt, omvÀxlande fÀrger, en vacker blomma och en bild pÄ vÀggen att betrakta Àr nÄgra exempel pÄ viktiga faktorer i sjukvÄrdsmiljön. VÄrdvistelsen ska inte innebÀra att patienten skiljs frÄn sina intressen. Han eller hon mÄste ha nÄgot att se fram emot, nÄgot att glÀdjas Ät under sin sjukdomsvistelse. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur den fysiska miljön pÄ vÄrdrummet pÄverkar patientens upplevda hÀlsa.

Specialistsjuksk?terskors erfarenhet av att identifiera ?ldre personer med risk f?r suicid utanf?r den psykiatriska specialistv?rden

Bakgrund: Personer ?ver 65 ?r utg?r 17 procent av befolkningen, men de svarar f?r 25 procent av all suicid, vilket g?r gruppen ?verrepresenterad. Suicid f?rekommer i alla samh?llsklasser och ?r ett folkh?lsoproblem. P? varje fullbordat suicid genomf?rs cirka 30?40 suicidf?rs?k hos den yngre befolkningen.

Israel-Palestinakonflikten - En studie om hur konflikten tas upp i lÀroböcker frÄn 2000-talet i relation till skolans styrdokument

Abstract Författare: Martin Olsson, VÀxjö universitet, GIX182. Svensk titel: Israel-Palestinakonflikten. En studie om hur konflikten tas upp i lÀroböcker frÄn 2000-talet i relation till skolans styrdokument. English title: The Israeli-Palestinian Conflict. A study about how textbooks in the 21th century deal with the conflict in relation to the schools steering documents Denna uppsats handlar om hur Israel-Palestinakonflikten tas upp i lÀroböcker ifrÄn 2000-talet i relation till styrdokumenten gÀllande för gymnasiets Historia A kurs. Syftet Àr att försöka se hur lÀroböckerna uppfyller de krav som skolans styrdokument stÀller pÄ framstÀllningen av konflikten. Jag har anvÀnt mig av tvÄ stycken metoder nÀr jag sökt svar pÄ mina frÄgor, den ena kvantitativ och den andra kvalitativ, bÄda med liknande syfte i att se hur Israel-Palestinakonflikten tas upp, men med olika perspektiv. Den kvantitativa undersökningen skall svara pÄ hur stort utrymme som ges och hur stort intresset Àr pÄ konflikten och den kvalitativa undersökningen skall svara pÄ ett antal djupare frÄgor som tas upp nedan.

Hur objektiv Àr den svenska storstadspressen? : -      En granskning av 2014 Ärs valrörelse

I denna uppsats anvÀnds kvantitativ innehÄllsanalys för att pröva storstadspressens objektivitet gÀllande rapporteringen om valrörelsen 2014. Storstadspressen definieras som de fyra stockholmstidningarna: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Syftet Àr att kartlÀgga hur dessa tidningar rapporterar om sammanhÄllningen inom de tvÄ politiska blocken, Alliansen och De rödgröna, vilka konkurrerar om att bilda regering efter valet. Objektivitet har operationaliserats som opartiskhet, vilket avser att medier balanserar uppmÀrksamheten och graden av positiv och negativ framstÀllning mellan parterna i ett givet sammanhang. Resultaten indikerade att storstadspressens rapportering av valrörelsen, med avseende pÄ sammanhÄllningen inom blocken, gynnade Alliansen mer Àn De rödgröna och att skillnaderna mellan tidningarna var betydande.

The Curator as a Collector

Om lusten att samla pĂ„ sig saker och om lusten att visa sin samling. Att synliggöra en smak,en kunskap, ett intresse för andra. Om processer och tankar kring ett arbete dĂ€r sjĂ€lvavisningen av det insamlade materialet bildar (blir) (Ă€r) en tillgĂ€nglig rörlig samling, ett privatmobilt arkiv, ett levande nĂ€tverk. Är det en bekrĂ€ftelse i sig att publiken kommer och tittareller krĂ€vs det mer? Ett samtal kring upplevelsen eller bara ett utrymme för samtal efter det upplevda..

HÄllbar utveckling i översiktsplanering

I denna uppsats undersöktes tre kommuners arbete med hÄllbarhet i översiksplanen. Det finns ett problem idag att hÄllbar utveckling Àr ett vardagsord som riskerar att förlora sin innebörd pga. de mÄnga olika tolkningarna och angreppssÀtt. Om begreppet Àr sÄ pass vagt som mÄnga pÄstÄr, hur hanteras det dÄ i översiktsplanen, vilken ska leda kommunens framtida markanvÀndning? I uppsatsen undersöktes Trelleborg, Helsingborg och Lund kommuns översiktsplan.

VÄrdrummets betydelse för patientens upplevelse av hÀlsa

Bakgrund: En omgivning som mÀnniskor Àr tillfreds med, skapar balans i tillvaron och stÀrker den psykiska och fysiska hÀlsan. Frisk luft, utsikt, omvÀxlande fÀrger, en vacker blomma och en bild pÄ vÀggen att betrakta Àr nÄgra exempel pÄ viktiga faktorer i sjukvÄrdsmiljön. VÄrdvistelsen ska inte innebÀra att patienten skiljs frÄn sina intressen. Han eller hon mÄste ha nÄgot att se fram emot, nÄgot att glÀdjas Ät under sin sjukdomsvistelse. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur den fysiska miljön pÄ vÄrdrummet pÄverkar patientens upplevda hÀlsa.

Goodwill - Svenska börsbolags tillförlitlighet vid goodwillredovisning

Bakgrund och problemIFRS innebÀr en ökad grad av harmonisering och dÀrmed ocksÄ ökad jÀmförbarhet inom redovisningsomrÄdet mellan företag i olika lÀnder. Regelverket Àr dock principbaserat vilket innebÀr att reglerna mÄste kompletteras med professionella bedömningar. Detta i sin tur leder till olikheter i tolkningar och sÀtt att tillÀmpa standarderna. Efter införandet av IFRS Är 2005 ska goodwill prövas för nedskrivningsbehov minst en gÄng per Är istÀllet för att skrivas av enligt plan. VÀrderingen av goodwillposten lÀmnar nu utrymme för subjektivitet varför vÄr forskningsfrÄga lyder som följer; Vilka svÄrigheter finns vid bedömning av tillförlitlighet i nedskrivningsprövningar av goodwill Är 2009 och vilka faktorer bidrar till dessa?SyfteSyftet med denna studie Àr att undersöka möjligheten att bedöma tillförlitligheten i de goodwillberÀkningar som presenteras i företagens Ärsredovisningar frÄn Är 2009.MetodStudien har en kvantitativ ansats dÀr sjutton Ärsredovisningar har varit föremÄl för undersökningen, vars frÄgor inhÀmtats frÄn den aktuella debatten inom Àmnet.

Muntlig interaktion i teori och praktik : En studie av lÀromedel och undervisningspraxis för muntlig produktion i sfi-undervisningen

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka den muntliga interaktionens funktion och utrymme i sfi-undervisningen.  Uppsatsen har utgÄtt frÄn fyra forskningsfrÄgor, dÀr tvÄ riktar sig till sfi-lÀromedel, och tvÄ till sfi-lÀrare. För att besvara uppsatsens forskningsfrÄgor har vi intervjuat fyra verksamma sfi-lÀrare och gjort kvalitativa innehÄllsanalyser av deras lÀromedel. Vi har dÀrmed undersökt de aktuella lÀrarnas syn pÄ muntlig interaktion samt deras undervisningspraxis. I lÀromedelsanalyserna har vi undersökt hur stort utrymme den muntliga interaktionen fÄr, samt vilken karaktÀr och vilket syfte de muntliga övningarna har.Studiens resultat blev att bÄde de analyserade lÀromedlen och de intervjuade lÀrarna anvÀnde muntlig interaktion som metod för andrasprÄksinlÀrningen. De kvalitativa innehÄllsanalyserna visade att samtliga lÀromedel, i varierande utstrÀckning, uppmuntrar till interaktionella moment med innehÄll snarare Àn form i centrum.Resultatet frÄn intervjuerna visade att lÀrarna vÀrderar den muntliga interaktionen högt.

SaltanvÀndning i skidbackar : Utbredning och pÄverkan av natriumklorid i den lokala miljön

Natriumklorid sprids i ca. 20 skidbackar inom A?res skidsystem. Natriumklorid sa?nker vattens fryspunkt och go?r att sno?n kan ha?llas ha?rd under ta?vlingar, vilket ger de ta?vlande sa? lika fo?rutsa?ttningar som mo?jligt.

En kvalitativ studie om hur ledare anv?nder ledarstilar f?r att motivera ut?vare inom lagidrott kontra individuell idrott

Ledarstil ?r ett oerh?rt brett begrepp vilket innefattar m?nga olika aspekter. Bakgrunden till unders?kningen grundade sig i att se hur dessa ledarstilar kan appliceras och till?mpas f?r att motivera ut?vare i s? stor utstr?ckning som m?jligt. Syftet med unders?kningen var s?ledes att urskilja hur ledare mellan individuella idrott och lagidrott anv?nder ledarstilar f?r att motivera sina ut?vare.

V?gen till Normalitet: Upplevelsen av nollseparation bland f?r?ldrar vars prematurt f?dda barn v?rdas p? neonatalv?rdsavdelning

Bakgrund: Ca 10% av alla nyf?dda i Sverige v?rdas ?rligen p? en neonatalv?rdsavdelning, d?r separation mellan barn och f?r?ldrar ?r vanligt f?rekommande, trots evidens om dess negativa konsekvenser f?r b?de f?r?ldrar och barn. Nollseparation inneb?r att f?r?ldrar och barn h?lls i s? mycket fysisk och psykisk n?rhet under v?rdtiden som m?jligt. ?ven om tidigare forskning har belyst konsekvenserna av separation inom neonatalv?rden, finns begr?nsad sammanst?lld kunskap om hur f?r?ldrar upplever nollseparation i en neonatal kontext.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->