This is an interview based qualitative case study on two Women's Migrant Associations in Malmoe, which I interpret as being part of a women's movement, with characteristics of a new social movement. The aim of this study is to get a deeper understanding on how the collective identity is being constructed, in this women's movement where the membership is not based on an exclusive ethnic identity.I make a two dimensional analysis that departs from a social constructivist underpinning, including the theories Transversial Politics, Postcolonial feminism and New Social Movement Theory.First I analyze the construction of collective identity from the external social and cultural context, and get confirmed that the collective identity of the movement is based on a common experience of social exclusion and a plurality of actions that aims to fight the structural injustices based on gender and ethnic discrimination. Secondly I analyze how the collective identity is being constructed and maintained from the interactions between the members of the movement, from an understanding of Transversial Politics. My findings show that the members of the movement interact in a participatory democratic way which generally corresponds to Transversial Politics. According to Transversial Politics this can lead to a construction of an empowered inclusive collective identity for the members and as my empirical study confirms it also means possibilities for deconstruction of boundaries between social groups..

Trots att det har gått snart 30 år sedan Brasiliens militärdiktatur ersattes av en demokratiskt vald regim är det flera forskare som har kommit att ifrågasätta landets faktiska grad av demokrati ? framförallt i Rio de Janeiros favelas, informella bosättningar. Favelan har under senare årtionden kommit att bli synonymt med; parallell stat under kriminella gängs dominans, extremvåld och en stigmatiserad folkgrupp. Statens många försök i att krossa gängverksamheten har visat sig mindre framgångsrika, men år 2008 introducerar säkerhetssekretariatet en ny polisiär strategi för favelan ? först pacificering och sedan implementering av fredsbevarande polisenheter, s.k.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på begreppet barn i behov av särskilt stöd och hur skolans resurser möter barnens behov. Studien bygger på Foucaults teori om makt som belyser samhällets och lärarnas starka position kring maktutövandet i förhållande till elever och resurser. Bronfenbrenners ekologiska miljömodell används för att stödja synen på hur miljön runt barnet påverkar barn i behov av särskilt stöd. Studien utgår från ett diskursanalytiskt perspektiv för att undersöka mönster, skillnader och likheter i lärarnas uppfattningar. Lärarna nämner vilka barn de uppfattar är i behov av stöd och de ger förslag på hur resurserna kan tas tillvara på.

Syftet med undersökningen är att få ta del av pedagogers erfarenheter av att ha individintegrerade elever i sin grupp/klass och att få ta del av pedagogers syn på hur vi kan nå ett ökat samarbete mellan grundskolan och grundsärskolan. Och hur skolan kan bli bättre på att möta alla elever i behov av särskilt stöd.De senaste åren har det skett en ökning till särskolan men ändå har samhället en vision om ?en skola för alla?. Uppsatsen tar upp särskolan och deras arbetssätt och vilka elever som särskolan är till för. Carlbeck-Kommitténs slutbetänkande tas upp i ett eget kapitel och där ges frågor som rör ett närmande av de bägge skolformerna.

Sedan Namibias självständighet 1990 är engelska landets officiella- och dominerande undervisningsspråk. Den officiella språkpolitikens mål är att skapa en enad nation genom engelskan som officiellt språk. Tidigare forskning visar emellertid att språksituationen i landet är mycket komplex. Möjliggörs eller begränsas individens vardag med engelska som officiellt språk? Hur upplevs den officiella visionen om en enad befolkning i det lokala rummet? I min studie lyfter jag fram hur den officiella språkpolitiken kan upplevas i vardagen.

Bakgrunden till studien är att forskningen visar att elever i svårigheter utvecklas mest kunskapsmässigt och mår bäst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det väldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom många lärare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rättvise- och inkluderingsdebatt såväl som en debatt med ekonomiska förtecken. Frågor som lyfts är ?Var mår eleverna bäst och finns det metoder som fungerar så att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssätt i engelskundervisningen med hjälp av Europeisk Språk Portfolio och Autonomous Learning.

ABSTRAKT Ekdahl, Ceit & Helleblad, Gosia (2010). Hållbart lärande åt alla. Hur bör skolan vara utformad för att alla individer ska kunna utveckla sina styrkor och bli aktivt deltagande samhällsmedborgare? (Sustainable learning for all. How should the educational system be designed in order to allow all individuals to develop their talents and strengths and in becoming actively participating citizens?).

This study is about how the dialog can help students with special needs to feel participation and inclusion in the class and the teaching. My purpose with this study was to look for how the students with special needs interact with other students and teachers through the dialogue. I also wanted to know if there is any positive and negative effects to teaching students with special need in the classroom compared with the teaching at the special teacher.I have taking purpose of the sociocultural theory in my study because it says that children learn together when they communicate with each other. The theory central words are dialog and scaffolding in the zone of proximal development. I also describe central words like participation, inclusion and students with special needs in the special teaching.I have investigated in four interviews, two of them were with a teacher and a special aids teacher, and two of them were students with special needs.

Vårt syfte i vår studie är att undersöka hur idrottslärare uppfattar sitt inkluderande uppdrag och talar om hur de arbetar mot målet en skola för alla. Vi intervjuade fem idrottslärare på olika skolor. Vi ställde olika frågor till idrottslärarna om bland annat bemötande, anpassningar, motivation, tillgänglighet och delaktighet. Efterhand som vi transkriberade intervjuerna identifierade vi fyra kategorier i materialet. Den första kategorin ?en skola för alla? innehåller lärarnas upplevelser av arbetet mot målet en skola för alla.

AbstractThe purpose for this essay has been to illuminate some teachers opinions of integration of students with Aspergers syndrom in the compulsory school, then compare it with the statue documents and see similarities and differences.The studie has been of a quality character, based on quality intervjues to get the teachers understanding at a deeper level. The questions in the intervju are based on open questions with purpose not to control the person during the intervju.The most obvious result which was that it appered two perspective of integration of students with Aspergers syndrom. One in the short run and one in the long run.In the long run it was the integration of the individual into the society and in the short run integration in school.For the perspective in the long run, the opinions from the teachers in compulsory school is good corresponding to the statue documents, that the integration is necessary for our democratic and human values that our sociaty are based on.In the short run, during the years when the students are in school, it came out great difficulties to integrate children with Aspergers syndrom. To proceed an integration that works out for the students, the teachers took site from the individual and not from the society. If we do not look at integration from an individual base we are probably not going to succeed to integrate in society.Searchwords: Aspergers syndrom, neuropsychiatric funktional disorders, integration, inclusion, segregation..

Bakgrunden till studien är att forskningen visar att elever i svårigheter utvecklas mest kunskapsmässigt och mår bäst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det väldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom många lärare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rättvise- och inkluderingsdebatt såväl som en debatt med ekonomiska förtecken. Frågor som lyfts är ?Var mår eleverna bäst och finns det metoder som fungerar så att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssätt i engelskundervisningen med hjälp av Europeisk Språk Portfolio och Autonomous Learning.

Det finns en hel del forskat kring integrering, fast de flesta forskare har utgått ifrån lärare, rektorer och lednings syn på integrering. Jag valde därför att göra min undersökning utifrån elevernas sätt att se på integrering. Det övergripande syftet med min studie var att få kunskap om grundsärskoleelevernas syn på integrering samt uppfattningen av delaktighet i grundskolans klasser på högstadiet. Undersökningen har innefattat tre elevintervjuer där jag har satt elevernas perspektiv i fokus. Hur vida de upplever sig delaktiga eller ej är av varierande grad.

Studiens syfte är att förstå hur några skolprojekt har arbetat för att främja skolnärvaro för elever inom autismspektrumtillstånd. Som metod användes kvalitativa intervjuer med åtta informanter i fem kommuner som på något sätt arbetar med skolprojekt med fokus på inkludering och skolfrånvaro. Informanterna som deltog i studien var tre specialpedagoger, en speciallärare, två rektorer, en kurator och en rådgivare från specialpedagogiska skolmyndigheten. De fem skolprojekten som informanterna arbetade med, omfattade 137 skolor i Sverige. Ett projekt var inriktat mot det förebyggande arbetet att skapa en tillgänglig skola för elever inom autismspektrumtillstånd.

Bakgrunden till studien är att forskningen visar att elever i svårigheter utvecklas mest kunskapsmässigt och mår bäst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det väldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom många lärare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rättvise- och inkluderingsdebatt såväl som en debatt med ekonomiska förtecken. Frågor som lyfts är ?Var mår eleverna bäst och finns det metoder som fungerar så att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssätt i engelskundervisningen med hjälp av Europeisk Språk Portfolio och Autonomous Learning.

Abstract Bauer, Petra, Johansson, Petra (2012). Handlingsplan som pedagogiskt verktyg i förskolan ? ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Actionplan as a pedagogical tool in pre-school - from a special education perspective). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Bakgrund Kravet på dokumentation i förskolan synliggörs i Lpfö- 98, rev.