Studiens bakgrund är en förändrad samhällskontext där Svenska kyrkan har möjlighet att omdefiniera fokus för sin verksamhet. I ett sådant reflektionsarbete kan den lokala församlingens organisationsidentitet, exempelvis i termer av ?folkkyrka?, vara en drivkraft för förnyelsearbete. Bakgrunden beskriver utvecklingsprojektet ?Aktör för välfärd? samt tidigare forskning på området.

?Folkbokföring av barns boende vid vårdnadshavarnas separation?Maria Montén GustafssonÖrebro universitet, Institutionen för beteende, social- och rättsvetenskap.SammanfattningSyftet med detta arbete är att utreda om folkbokföringslagen uppfyller målsättningen vid folkbokföringen av barns boende vid vårdnadshavarnas separation samt att undersöka kopplingen mellan folkbokföringen och olika samhällsstöd. Folkbokföringen har gamla anor som tidigare sköttes av kyrkan. Våra äldsta kyrkböcker är från 1600-talet. Mantalsskrivningen blev ett viktigt instrument för beskattningen.

Tidigare forskning visar att ungdomar som bor i stigmatiserade bostadsorter bär med sig fragmenterade bilder av sina områden. Genom detta arbete vill jag skapa en förståelse för hur de förhåller sig till de mångfacetterade och färgstarka beskrivningarna i relation till den upplevda bilden av sitt hem. En rådande negativ mediebild samt en diskurs som kategoriserar människor i ett Vi och Dem  påverkar ungdomarnas självbild och identitet. Ungdomarna upplever sitt hem som något positivt och som de kan identifiera sig med, samtidigt som de brottas med negativa beskrivningar som de får överförda genom media och allmänna diskurser. Syftet med detta arbete har varit att undersöka ifall ungdomarna använt sig av retoriska strategier för att förhandla och navigera mellan den upplevda bilden och den mediala/diskursiva bilden.

I jämförelsen mellan förslagets samt kyrkohandbokens nattvardsböner har flera olika typer av Gudsbilder framkommit. Undersökningsresultaten har visat på maskulina, feminina samt könsneutrala Gudsbilder. De maskulina Gudbilderna innefattar dels bilder som bygger på en maskulin metafor som Herre eller Fader och dels bilder som har grammatiskt maskulin form t ex evige. Dessa Gudsbilder är otvetydigt maskulina. Det förekommer även tvetydigt maskulina Gudsbilder d v s bilder där maskuliniteten kan diskuteras.

Vår världsuppfattning har förändrats genom seklerna. Den länge accepterade geocentriska teorin från antikens Grekland var att solen, planeterna och stjärnorna roterade kring jorden. Andra teorier var inte accepterade av varken kyrkan eller vetenskapen. På 1500-talet publicerades Kopernikus heliocentriska teori, som innebar att solen var i centrum och att jorden och de andra planeterna roterar kring den. Vad Kopernikus försökte åstadkomma var en enklare världsbild än grekernas komplicerade epicykelteori.

Under min uppväxttid på 1960-talet upplevde jag Boden som en idyllisk stad att leva i. Många bodensare arbetade inom försvaret eller på centrallasarettet. Det fanns flera statliga verk, bland andra postverket, televerket och SJ, som sysselsatte många medborgare. Det fanns även många små privata arbetsgivare och en framåtanda som var positiv. På 1990-talet började en stor omställning för Boden och dess invånare.

This study deals with questions about male and female, power and church, related to the Mariologies of three prominent leaders in the Church of Sweden in the last century: Erling Eidem, Paulina Mariadotter and Cristina Grenholm. The mentioned topics are important for conservative High Church people as well as for radical feminists, and they are therefore necessary to address in the context of discussions about the church´s identity and the search of greater unity.Each Mariology is related to contemporary ideas about the relations between male and female, and to the tradition of the church as the leaders themselves see it. During the years 1920-2010 the relations between the sexes changed a lot as a result of the impact of modernity, which also affected how people perceived the relationship between the individual and the tradition/authorities. The present study concludes that there is a connection between Mariology and contemporary ideas about male and female. However, the Mariologist´s attitude to the tradition of the church seems to decide which perspective is allowed to dominate.

I Kiruna planerar kommunen en stadsflytt på grund av gruvdriftens påverkan på staden. Vid stadsomvandlingen är bevarandet av byggnaderna ett problem eftersom markdeformationerna vid gruvbrytningen gör att all bebyggelse måste flyttas eller rivas. Uppsatsen är därför skriven med syftet att se hur planerna kring bevarandet av både gamla och nya byggnader ser ut. Huvudfrågan som ställs i uppsatsen är: ?Vilka hus är värda att bevara i Kiruna?? Inför skrivandet av uppsatsen skrevs en lista med frågor, personer som kunde ge ett bra perspektiv på hur planeringsarbetet ser ut letades upp och tider för intervjuer bokades.

Uppsatsen behandlar filmförevisning i Karlskrona fram till nyårsafton 1905. Undersökningen, som utförts med 1897 som utgångsår, belyser också övrig bildvisning på orten. Uppsatsens huvuddel utgörs av en kronologisk genomgång av de filmvisningar som förekommit på orten.Uppsatsens arbetsmetod är arkivforskning. Som primärkälla har främst Karlskrona Veckoblad, som i den undersökta tidsperiodens slutskede utgavs med sex nummer per vecka, använts.Den första filmvisningen gick av stapeln 26 december 1898 i Ordenshuset på Ronnebygatan. Uppsatsen visar att denna lokal intagit en närmast monopolartad roll när det gällde uthyrning till kringresande filmvisare, vilka under tidsperioden framför allt visade ett blandat program med både kinematografi och skioptikonbilder.

Uppsatsen behandlar filmförevisning i Karlskrona fram till nyårsafton 1905. Undersökningen, som utförts med 1897 som utgångsår, belyser också övrig bildvisning på orten. Uppsatsens huvuddel utgörs av en kronologisk genomgång av de filmvisningar som förekommit på orten.Uppsatsens arbetsmetod är arkivforskning. Som primärkälla har främst Karlskrona Veckoblad, som i den undersökta tidsperiodens slutskede utgavs med sex nummer per vecka, använts.Den första filmvisningen gick av stapeln 26 december 1898 i Ordenshuset på Ronnebygatan. Uppsatsen visar att denna lokal intagit en närmast monopolartad roll när det gällde uthyrning till kringresande filmvisare, vilka under tidsperioden framför allt visade ett blandat program med både kinematografi och skioptikonbilder.

Syftet med arbetet var att som blivande historielärare lyfta fram kunskaper om Lejonströmsbron för att väcka intresse kring den som en lämplig utgångspunkt i skolarbete och i undervisande form. En viktig händelse inom kommunikationsområdet var att det år 1686 kom en kyrkolag i Sverige som sade att alla måste vara medlemmar av statskyrkan, besöka gudstjänsterna regelbundet och närvara med de husförhör som prästerna höll för att kontrollera kristendomskunskaperna hos sina församlingsbor. Kristendomens spridning bidrog på det sättet till bättre vägar eftersom människor var tvungna att ta sig till kyrkan och att röja väg och bygga broar ansågs vara en religiös handling. En annan sida på satsningen att utveckla kommunikationerna under 1600-talet var att främja integrationen av landets olika delar men också för att underlätta transporter. Manskap, material och inte minst information till och från slagfälten kan utgöra exempel på sådana transporter.

I uppsatsen undersöks Svenska kyrkans bekännelseskrifter samt tio konfirmandböcker som är utgivna mellan åren 1942 och 2007. Syftet med uppsatsen är att, med utgångspunkt i Svenska kyrkans bekännelseskrifter, undersöka hur material som under modern tid varit och är vanligt förekommande i Svenska kyrkans konfirmandarbete presenterar dopet, dvs. vad som sägs och hur det sägs, samt om och i så fall hur detta material återspeglar bekännelseskrifternas presentation av dopet.Uppsatsen behandlar frågorna om hur dopet presenteras i bekännelseskrifterna respektive konfirmandböckerna, om det finns samstämmighet mellan dessa samt om det går att se någon förändring i samstämmigheten över tid. Konfirmandböcker jämförs dels gentemot bekännelseskrifterna och dels gentemot varandra.Undersökningen visar att det finns en spännvidd i de konfirmandmaterial som undersökts och den kan ses som ett uttryck för varje tids försök att svara på frågan hur kyrkan gör sitt budskap relevant för tidens konfirmander. Undersökningen visar även att bekännelseskrifternas funktion som något som varje tids teologiska reflektion kan ta avstamp i är tydlig.

I vår uppsats valde vi att undersöka vilka faktorer som kan tänkas påverka kursplanen i ämnet religionskunskap. Syftet med uppsatsen var därför att göra en jämförande studie mellan tre länder där kyrkan haft en stark ställning, inte minst i sin relation till staten men som skiljer gällande graden av religiositet. Utifrån en sekulariseringsteori som säger att graden av religiositet i landet påverkar kursplanens utformning ville vi se ifall graden av religiositet påverkar kursplanens utformning, detta då vi visste att graden av religiositet skiljer sig mellan länderna.Vi utgick även från det faktum att alla tre länder har en nära relation mellan stat och kyrka, och att kristendomen i alla tre länder historiskt haft en stort inflytande för länderna. Utifrån detta faktum använde vi oss av en teori som säger att religiöst arv påverkar utformningen av kursplanen och att trots att graden av religiositet i landet skiljer sig åt i de tre länderna idag så påverkar inte detta enligt denna teori kursplanen i religionskunskap då alla har ett tydligt kristet arv. Utifrån detta ställde vi oss frågorna om det finns skillnader mellan ländernas kursplaner samt vilka faktorer som skulle kunna förklara likheter och skillnader mellan ländernas kursplaner.                      För uppsatsen valde vi en kvalitativ metod där vi utgick ifrån tre kategorier som vi fann relevanta för att kunna urskilja likheter och skillnader mellan länderna som vi därefter redovisade för respektive land i resultatdelen.

Tjugo mil norr om polcirkeln i Jukkasjärvi byggs sedan tio år tillbaka varje vinter en kyrka i is och snö. Varje vår nedmonterar naturen denna vid snösmältningstid och den återgår till Torneå älv. Iskyrkan kom till i samspelet mellan mannen bakom världens största Ishotell Yngve Bergqvist och kyrkoherden i Jukkasjärvi församling, Jan-Erik Johansson. Kyrkan har varje säsong fler än 30 000 besökare. Ungefär tjugo barn blir döpta varje år och något fler än hundra par väljer att gifta sig i iskyrkan.

Kvinnor och mäns sexuella relationer innebär ofta att kvinnor blir gravida och barn föds och därmed även till att parterna ingår äktenskap. I de flesta samhällen är äktenskapet en social institution som fyller olika funktioner för familjelivet. Äktenskap innebär även, enligt samhällssynen, tillåtet sexuellt umgänge som i många fall leder till olika sätt att se på kvinnokroppen, gemensamt boende, familjebildning med barnuppfostran. Det innebär även att man anser vissa sjukdomar som typiskt kvinnliga. Historiskt sett har kvinnorna tillhört det underordnade könet i samhället, kvinnorna värderades lägre än männen, kvinnor relaterade sig till männen, dessa erfarenheter har präglat deras behov som kvinna.Syftet med undersökningen är först och främst så långt källmaterialet tillåter jämföra skillnaden mellan andelen utomäktenskapligt födda barn i Gävle och Ovanåker under åren 1850 - 1855 och följa dessa utomäktenskapligt födda barn fram till 1860.