Denna uppsats utforskar hur aktörer inom det sociala arbetet i Rumänien talar om ochbenämner Romer, hur de konstruerar orsakerna till deras marginalisering och hur deanser att man kan förbättra deras situation. Studien bygger på tio intervjuer med olikaaktörer inom det sociala arbetet. Teorier om socialkonstruktivism, kategorisering ochförhållningssätt till kultur har använts i analysen av materialet. Informanterna i studienhade ofta samma bild av Romers livsvillkor, men betonade olika saker och konstrueradeproblemen på olika sätt, vilket gav olika bilder på hur man borde arbeta vidare. Hur manbenämnde och kategoriserade målgruppen avgjorde också hur man konstrueradeorsaken till marginaliseringen.

Förekomsten av diskriminering av Romer har påvisats i tidigare studier och rapporter frånDiskrimineringsombudsmannen. Syftet med denna studie är att beskriva och förstå Romers upplevelse avdiskriminering. Frågeställningarna som lyfts är om Romer upplever sig vara diskriminerade och på vilketsätt, hur man möter de fördomar man som grupp utsätts för och vad anser de kan identifieras somorsaken till diskrimineringen. Den empiriska delen av studien har genomförts utifrån kvalitativ metod,genom att intervjuer med romska respondenter. De teoretiska utgångspunkterna är baserade på perspektivgällande diskriminering, stigma och utanförskap med syfte att beskriva de samhälleliga strukturer sompåverkar fördomar och diskriminering.Studien visar på att Romerna i undersökningen upplever sig vara diskriminerade inom flera livsområden,och de beskriver detta som en del i deras vardag.

The aim of the study was to evaluate parents and course directors?experiences of the AKKTIV ComAlong-course (Augmentative and AlternativeCommunication ? Early Intervention). ComAlong targets parents of pre-schoolchildren with extensive communication difficulties and aims to give parentsknowledge about different aspects of communication, communication developmentand AAC. Both qualitative and quantitative methods were used. Individualinterviews and pair-interviews with totally nine persons were performed and 54course questionnaires filled in by parents were evaluated.

Uppsatsen studerar representationen av Romer i Tony Gatlifs film Gadjo Dilo (1997) i syfte att avtäcka huruvida de tillämpade audiovisuella uttrycksmedlen som präglar formen, korresponderar med eller står i kontrast till de synsätt, med tillhörande maktstrukturer, som det förmedlade innehållet visar prov på. Metoden som tillämpas är närläsning av filmen, vilket resulterar i iakttagelser som ställs i relation till uppsatsens teoretiska utgångspunkter, nämligen Stuart Halls redogörelse för representation, stereotypifiering och motståndsstrategier, jämte Robert Stams och Louise Spences metod där en framställnings tillämpning av specifikt audiovisuella uttrycksmedel synas, samt tidigare forskning kring representationen av Romer. Utifrån resultatet av analysen konstateras att representationen av Romer i Gadjo Dilo är motsägelsefullt utförd i bemärkelsen att det övergripande synsätt (Romerna är subjekt och utgör normen), med tillhörande maktstruktur (Romerna är jämställda eller överlägsna de vita européerna), som det förmedlade innehållet ger vid handen, står i kontrast till det övergripande synsätt (de vita européerna utgör normen), med tillhörande maktstruktur (de vita européerna är överlägsna Romerna), vilket tillämpningen av vissa audiovisuella uttrycksmedel (bildutsnitt och kamerapositionering) som präglar formen ger vid handen..

This thesis analyses how romanies look upon schooling and how they reflect upon the possibility of getting an education. Many inquiries relating to romanies have been published in Sweden but very few are based on fieldwork among romanies. The aim of this thesis is therefore to through fieldwork focus on how romanies themselves look upon their educational situation.The main questions for this study are: How is the image of romanies as a problem constructed in school? How are romanies separated from other students? How is the interplay between romanies and school representatives formed? How do romanies look upon the possibility of getting an education and does their perception differ from the usual official apprehension?An important conclusion concerns how social workers and teachers continuously categorize romanies as different. The group is constantly differentiated from other ethnic groups and is often the target of integration projects.

This bachelor's purpose is to examine different types of library work directed at theSwedish national Jewish and Romani minorities. The thesis will begin with accounting for thepolitics of Swedish national minorities and of today?s situation for Jews and Romanis in Sweden.We will, to accomplish this purpose, use a three-piece question formulation regarding therespective works of the libraries, as well as the possible benefits that cooperation betweendifferent libraries could bring. The questions are answered in the analysis of four qualitativeinterviews through a model based on Dorte Skot-Hansen's thoughts on the library's different rolesin different understandings of society. The analysis will lead us to a final discussion, in which wewill present our results: that distinct guidelines regarding the national minorities for the publiclibraries are a necessity for Sweden?s fulfilling of the responsibility towards these groups; thatthere is a need for a coordination of the propositions and conventions regarding the nationalminorities in the shape of a substantial legislation; and that this field in the future needs to bethoroughly observed and examined in order to evaluate how the Swedish public libraries meet the needs of the national minorities..

Tiggeri är ett fenomen som upprör och berör. Syftet med vår studie var att undersöka vilka föreställningar om tiggeri som fenomen som fanns på det sociala arbetets fält. Utgångspunkten i vår uppsats var socialarbetare i Göteborg som i sitt arbete kommer i kontakt med utländska EU-medborgare som tigger. Våra frågeställningar var hur socialarbetarna beskriver vilka tiggarna är och hur deras situation ser ut, vilka orsaker de beskriver till tiggeri, om de anser tiggeri i Göteborg är ett problem och hur det i så fall bör åtgärdas. Vi ville också förstå vad som ligger bakom föreställningarna om tiggeri och hur föreställningarna påverkar arbetet på fältet.

Det är välkänt att högreflekterande ytor är svåra att skanna med ett bra resultat. Detta är ett särskilt stort problem vid användning av detaljskannrar, eftersom de ofta används för att digitalisera objekt av metall eller andra material med hög reflektans. Konsekvensen blir att osäkerhet och avvikelser i skanningsresultatet ökar, eller att skanningen inte ger något resultat alls. Därför är det viktigt att känna till hur stor inverkan ytor med hög reflektans har på skanningen. Målsättningen med detta examensarbete har varit att undersöka hur avvikelsen varierar vid skanning av högreflekterande ytor.

This essay is about how the library can make a difference inintegrating the minority Roma people into the Swedish society.Roma people have been subjected to persecution anddiscrimination for a long time. In this essay, I examine theactivities, functions and capabilities of libraries that can have apositive effect for the integration of the Roma people. Myquestions are: How can libraries reach out to the Roma people andwhat function do the library have for the integration of the Romapeople? I have used Marianne Anderssons and Dorte Skot-Hansens theory the four functions of the library ? the culutralcenter, the knowledge center, the information center and the socialcenter. Based on this theory, I have interpreted and analyzed thematerial that I have gathered through interviews and literaturestudies such as thesis, dissertations, repors and parliamentdocuments.

Med syfte att lyfta fram nya perspektiv på arbetet mot diskriminering ville jag komma till insikt om huruvida Diskrimineringsombudsmannens språkbruk ger upphov till maktstrukturer eller inte. Denna studie visar att hierarkier uppstår i arbetet mot diskriminering eftersom det är en verksamhet som innebär kategoriseringar och myndigheten bidrar till förekomsten av social stratifiering. Mina slutsatser visar också att det finns utrymme för förändringar i positiv bemärkelse eftersom makt genererar motstånd. Myndighetetens språkbruk kan och bör prövas genom att begrepp och uttryck problematiseras och byts ut. Genom att utmana normer och tala om diskriminering på nya sätt går det att hämma uppkomsten av sociala hierarkier.Med en kritisk diskursanalys har jag kommit till denna insikt genom att granska Diskrimineringsombudsmannens språkbruk i rapporten om Romers rättigheter i vilken jag har identifierat en rad begrepp och uttryck som jag finner problematiska.

The free movement of the Roma minority has become questioned within the European Union. This study seeks to understand why this question has reached disproportionally importance in comparison to the number of Roma migrants within the union, and to understand the great attention given to the question. Based on the Copenhagen?s school of securitization, the purpose of this study is to show how this magnification of the question occurs due to the framing of the Roma migrants as a security problem. Focusing on the speech act of the securitization theory, this paper contains a study of political actor?s statements concerning Roma migrants.

 SAMMANFATTNINGStudien var en jämförande longitudinell studie där syftet var att undersöka om den självskattade hälsan förbättrades för personer (n=14) som deltagit i hälsokurs inom arbetsmarknadsprojektet Romano Zor. Frågeställningen var: förändras självskattad hälsa över tid för deltagare i ett arbetsmarknadsprojekt? Datainsamlingsmetod var Hälsoenkät SF-36 som mäter självrapporterad fysisk och psykisk hälsa, med åtta delskalor. Resultatet visar att Romerna, i basmätningen (n=28), skattade sin hälsa sämre än personerna i normdata grupperna, i samtliga skalor. I fem delskalor skattar deltagarna (n=14), som svarade på enkäten även vid andra mätningen, sin hälsa sämre efter att de genomgått projektet (mätning över tid).

This thesis aims to examine and critically revise the language in two of Sweden ?s major newspapers Dagens Nyheter (DN) and Svenska Dagbladet (SvD), regarding the reporting of the police department of Skånes registration of the Swedish Romani minority. The research method used is qualitative text analysis based on Teun Van Dijks model for critical discourse analysis of news discourse. The material examined contains of four articles published the last week of September 2013. This thesis has a critical perspective based on the notion that the media influence the public?s opinion about certain themes, and strives to contribute to the field of research about how the Romani minority is being portrayed in the Swedish press.Previous research of the representation of ethnic minorities in the media has shown that ethnic minorities usually are represented in contexts of criminality or social problems.

SammanfattningInom svenska kyrkan finns inga särskilda restriktioner att ta hänsyn till vid vård i livets slutskede. Dock kan patienten ha önskemål om att fira nattvard, ha enskilt samtal med präst samt önska att förbön hålls i hemförsamlingen.Romernas traditioner kring vård i livets slutskede kretsar till största del kring renhetssystemet men även kring rädslan att påverkas av gajé. Man tar själv hand om sina släktingar och de som är så sjuka att sjukhusvistelse krävs besöker man frekvent. Traditionen bjuder att så kallade sanningar skall undanhållas den som ligger för döden, man får inte ta hoppet från patienten. Dessutom tror Romer att man kan framkalla döden om man talar om den.

Denna uppsats belyser problemet med användandet av begreppen EU-medborgare och EU-migrant, samt vad det är som avgör huruvida man skall bli betraktad som antingen det ena eller andra. Det råder fri rörlighet för alla EU-medborgare mellan medlemsstaterna, det skapar problem när grupper som rent juridiskt inte klassificeras som medborgare, och i stället klassificeras som migrant. Skillnaden mellan att vara EU-medborgare och EU-migrant är bland annat att det skiljer sig i åtnjutandet av det sociala skyddsnätet. Romer används som ett exempel genom hela uppsatsen då de har en historia som inte påminner om någon annan, samt för att det är ett aktuellt ämne i dagens EU. Genom en komparativ studie mellan två välfärdsstater, samt en diskursanalys där Benhabibs teori ?the rights of others? appliceras diskuteras huruvida alla inom EU kan åtnjuta de mänskliga rättigheterna.