SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka den svenska statens syn på Romer ur ett utbildningsperspektiv i fem statliga utredningar som gjorts de senaste åren (2007-2012). Dessa har studerats genom att identifiera problematiken samt undersöka hur de dolda maktstrukturerna ser ut i problemformuleringarna och åtgärdsförslagen. Därtill hur språkbruket ser ut i dessa och om det går att skönja någon vi och dem-uppdelning. Granskningen av materialet samt analysen har gjorts utifrån ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv genom en  innehållsanalys av ett kodschema samt Teun A. van Dijks strukturindelingar av text.

Romers situation är ett aktuellt ämne som berör och upprör många människor. Syftet med vårstudie var att undersöka hur Romers situation ser ut. I studien valde vi att utgå ifrån Romersegna upplevelser och erfarenheter. Våra frågeställningar var hur Romer upplever sin situationsom rom, hur de har blivit bemötta av olika myndigheter och om de upplever att deras romskatradition påverkar deras förutsättningar i livet. Respondenterna i vår undersökning var Romer iGöteborg, några av dem arbetade för Romers rättigheter och några av dem var allmännamedborgare.

Hur ser framställningen av rumänska och bulgariska Romer ut i svensk dags- och tabloidpress? Vad säger den mediala bildom en större politisk och samhällelig kontext? I denna studie presenteras en översikt och analys av artiklar publicerade under perioden januari 2010?november 2013. Artiklarna är hämtade från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Angreppssättet består av en metodtriangulerande ansats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. I materialet framträder en förskjutning mot ett individualistiskt förhållningssätt, där fokus ligger på attityder hos läsarna snarare än strukturell problematisering.

Syfte och frågeställningar: Vårt syfte är att belysa hur nättidningarnas makt konkret kommer till uttryck i beskrivningen av Romer. Syftet nås genom följande forskningsfrågor: Hur konstrueras bilden av Romer i inrikesnyheter i Aftonbladets och Dagens Nyheters nättidning? Hur förhåller sig nyhetstexterna till Romernas utsatta situation? Vilka diskrimineringsmekanismer och maktstrukturer kan identifieras i sättet att skriva om Romer? Metod och material: Undersökningen bygger på sex inrikesartiklar publicerade i Dagens Nyheters och Aftonbladets nättidning under 2014. Dessa artiklar har analyserats med hjälp av Teun A. van Dijks kritiska diskursanalysmodell, men även Kristina Boréus typologi kring diskursiv diskriminering används som ett komplement. Huvudresultat: Studien visar att nättidningarna framställer Romer i negativa sammanhang och konfliktartade situationer där de beskrivs som diskriminerade, oskyldiga offer.

Syftet med undersökningen är att granska nyhetsartiklar som handlar om Polisens registrering av Romer för att jämföra beskrivningen av polis respektive Romer samt undersöka vilka sociala maktförhållanden och ideologiska perspektiv som speglas. I syftet ingår även att undersöka om artiklarnas framställning kan bidra till en social förändring. Materialet består av tre nyhetsartiklar som publicerades samma datum och är hämtade från Dagens Nyheter, Avpixlat och Skånska Dagbladets webbsidor. Undersökningen har sin utgångspunkt i Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys som består av teoretiska premisser och metodiska riktlinjer.       Resultatet visar att Dagens Nyheter och Avpixlats artiklar är de som skiljer sig mest i beskrivningen av polis och Romer. Alla artiklar speglar det maktförhållande där Polisen har en stark maktposition men har olika förhållningssätt till maktförhållandet mellan majoritetssamhället och minoritetsgruppen.

Det övergripande syftet i denna uppsats är att studera finska Romers identitetsskapande. Defrågeställningar som studien avser att besvara utgörs av hur finska Romer anser att de blirbemötta utifrån de stereotypa föreställningar som finns och om stigmatiseringen påverkarderas identitetskapande. Studien tillämpar ett kvalitativt angreppssätt baserat på fyraintervjuer. Studiens teoretiska ram består av Erving Goffmans teori om stigma och RandallCollins teori om sociala ritualer. Arbetet visar att det finns ett diskriminerande bemötandesom bygger på fördomar av gruppen finska Romer och för att hantera dessa är derasgrupptillhörighet viktig.

Denna uppsats behandlar invandrade finska Romers identitetsbygge i Sverige. Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie med tre informanter. Syftet har varit att granska hur dessa finska Romer i Sverige har format sin identitet under sin livstid och vilken roll skolan har haft för identitetsformeringen samt hur deras emigration har påverkat deras syn på sig själva som Romer, finländare och/eller svenskar.Jag har intervjuat en man i 30-års-åldern och två kvinnor, 45 respektive 50 år. Intervjuerna ägde rum i september 2005. Alla tre var födda i Finland, men har flyttat till Sverige under sin barndom eller ungdom.

Uppsatsen studerar representationen av Romer i Tony Gatlifs film Gadjo Dilo (1997) i syfte att avtäcka huruvida de tillämpade audiovisuella uttrycksmedlen som präglar formen, korresponderar med eller står i kontrast till de synsätt, med tillhörande maktstrukturer, som det förmedlade innehållet visar prov på. Metoden som tillämpas är närläsning av filmen, vilket resulterar i iakttagelser som ställs i relation till uppsatsens teoretiska utgångspunkter, nämligen Stuart Halls redogörelse för representation, stereotypifiering och motståndsstrategier, jämte Robert Stams och Louise Spences metod där en framställnings tillämpning av specifikt audiovisuella uttrycksmedel synas, samt tidigare forskning kring representationen av Romer. Utifrån resultatet av analysen konstateras att representationen av Romer i Gadjo Dilo är motsägelsefullt utförd i bemärkelsen att det övergripande synsätt (Romerna är subjekt och utgör normen), med tillhörande maktstruktur (Romerna är jämställda eller överlägsna de vita européerna), som det förmedlade innehållet ger vid handen, står i kontrast till det övergripande synsätt (de vita européerna utgör normen), med tillhörande maktstruktur (de vita européerna är överlägsna Romerna), vilket tillämpningen av vissa audiovisuella uttrycksmedel (bildutsnitt och kamerapositionering) som präglar formen ger vid handen..

Romer är oftast överrepresenterade när det gäller skolk. Syftet med den här fallstudien är att bidraga med kunskap om hur skolan kan arbeta för att minimera skolket, vilket i sin tur resulterar i att de romska barnen kommer närmre målen i de olika skolämnena. Fyra frågor ställdes: Hur upplever Romerna skolket? Hur vill Romerna att skolan ska arbeta för att de inte ska skolka? Hur ser skolans pedagoger på skolkproblemet? På vilket sätt anser skolans pedagoger de bör arbeta för att minimera skolket? Som metod använde jag kvalitativa intervjuer samt enkäter, men även noggrann genomgång av skolverkets rapporter samt litteraturstudier. Fallstudien visar att skolan bör arbeta utifrån tre åtgärder.

Sammanfattning I det här arbetet har jag tagit upp de romska elevernas situation i den svenska skolan. Genom intervjuer som jag har gjort försöker jag redovisa hur utbildningssituationen förändrats för Romer. Under arbetets gång tar jag bland annat upp orsakerna till frånvaron i skolan, men det är mycket viktigt att veta att det inte gäller alla Romer och att de inte är en homogen grupp utan individer i ett demokratiskt samhälle. Syftet med detta arbete var att skapa kunskap om de romska elevernas situation i skolan både historisk och i ett nutidsperspektiv. Frågeställningen var så här i arbetet: Har utbildningen för Romer förändrats? Vad är orsaken till den stora frånvaron bland romani elever? Jag har använt och byggt mitt arbete på intervjuer som jag har genomfört med Romer i olika åldersgrupper.

Uppsatsen studerar representationen av Romer i miniserien Den förste zigenaren i rymden (Agneta Fagerström-Olsson, 2002), med fokus på verkets bild av Romerna och tillämpningen av de audiovisuella uttrycksmedlen.Studiens teoretiska och metodologiska utgångspunkt består i en av Richard Dyer inspirerad definition av representation, Stuart Halls utläggning om stereotypering och motståndsstrategier, Edward W. Saids resonemang gällande ?vi och de Andra?, Robert Stam och Louise Spences metod fokuserande tillämpning av audiovisuella uttrycksmedel i audiovisuella verk, samt Claudia Gorbmans och Kevin J. Donnellys tankar om filmmusik, jämte tidigare forskning i ämnet.Analysen avtäcker att representationen av Romer i Den förste zigenaren i rymden är komplex. Å ena sidan stärker miniserien, genom innehållet och ljudspåret, flera ?zigenarstereotyper? och översätter mestadels ?rom/roma? med ?zigenare?.

De finska kaléRomerna har levt i Sverige och Finland i nästan 500 år. Trots den långa närvaron är Romer fortfarande en segregerad, marginaliserad och diskriminerad grupp i samhället. På grund av den omfattande diskrimineringen döljer många Romer sitt ursprung, men de finska kaléRomerna gör tvärtom. De är stolta över sitt ursprung och synliggör sin tillhörighet genom att använda traditionella kläder. Syftet med uppsatsen är att i första hand förstå hur omfattande diskriminering och varaktigt utanförskap kan kombineras med stolthet.

The purpose of this study is to investigate the medial portrayal of Romani people in the newspaper Dagens Nyheter from 2013 and 2014. In the theoretical chapter the concepts of new racism is used to speak of what is considered racist in the Swedish society today. Other concepts that are used are type and stereotype which are used to explain how our context is depending on distinctions to understand what surrounds us. Concepts such as myths and binary-oppositions are other theories that are used in this study.  Six debate articles have been selected to investigate how the Romani people are represented.

 Syfte med denna uppsats är att undersöka hur Romer upplever sin integration i Malmö. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden då vi har genomfört sammanlagt åtta intervjuer med män och kvinnor med romsk bakgrund. Vi har utgått från två sociologiska teorier: Pierre Bourdieus två begrepp, habitus och kapital och Erving Goffmans teori om stigma samt att arbetet präglas genomgående av begreppet integration. Dessa teorier anser vi vara relevanta för vårt valda ämne där habitus och de olika kapitalen har som syfte att förklara hur våra intervjupersoner betraktar sin integration i Malmö genom de olika möjligheter de har. När personer upplever svårigheter med integration kan detta på olika nivåer associeras till Goffmans teori som handlar om stigmatisering.

Syftet med studien är att undersöka hur Romerna framställts i nyhetsrapporteringen i det så kallade Mariafallet som utspelade sig under oktober och november månad 2013. Fallet började med att en blond flicka upptäcktes i ett romskt läger i Grekland och misstänktes ha kidnappats, något som blev en stor nyhet i världspressen. Analysen fokuserar framför allt på journalistikens roll i skapandet av ett vi och deperspektiv och stereotypiseringen av Romer i svensk press. Totalt analyseras 30 nyhetsartiklar från tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten.Uppsatsen utgår från teorier om stereotypisering, framingteori, ?vi och de?-perspektiv samt journalistikens makt och sanningsanspråk.