Johan A. Warden tog fram sin modell om motståndaren som ett system för att genom denna hitta dess svagheter. Modellen visade sig vara mycket användbar inom mellanstatliga konflikter och var mycket effektiv vid planerandet och genomförandet av USA:s offensiv mot Irak under inledningen av Gulfkriget. Men kopplat mot irreguljära konflikter har Wardens modell stött på mycket kritik då den anses spelat ut sin roll och därför inte längre kan anses applicerbar vid planerandet av luftoperationer inom denna typ av krigföring. Denna uppsats skall se om det är precisionsvapen och användandet av dessa som räddar kvar Warden inom planeringen av luftoperationer inom irreguljär krigföring..

Denna uppsats tillämpar perspektiven "black feminism" och de andra för se hur sexturismen har tagit sin form i Thailand efter andra världskrigets slut. Genom att använda sig av kvalitativ textanalys och diskursanalys har författaren kommit fram till att det västerländska inflytandet i Thailand har haft ett stort inflytande gällande sexturismen. Dels har Thailand försatt sig själv i en undergiven position när det gäller västerländskt inflytande genom att tillåta ett nästan okontrollerat inflytande direkt efter andra världskrigets slut. Dels har Thailand, genom lagar och reformer, skapat en thailändsk kultur som är mer inriktad på att attrahera utländska turister än att visa den faktiska thailändska kulturen. Detta genom att förstärka och återskapa kvinnans roll i det thailändska samhället till en undergiven roll där det exotiska och primitiva, naturnära och sexuella har varit i fokus..

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, både verbalt och icke-verbalt. Syftet var även att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvändandet i verksamheten.Studien är av kvalitativ karaktär där videoobservationer och intervjuer användes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 års ålder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade på olika sätt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. Kroppsspråket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi märkte att gesterna hjälpte till där språket fattades.

Utgångspunkten för denna uppsats ligger i subjektivt upplevda brister i ljudkvalitet vid konsertplatsen Dalhalla. Dalhalla är ett gammalt kalkbrott som byggts om till konsertplats med sittplats för tusentals besökare. På repertoaren återfinns musikdramatiska verk och opera likväl som pop- och rockkonserter. Enligt ansvariga ljudtekniker i Dalhalla finns vissa uppmätta brister vad gäller bland annat enhetlig täckning av publikytan. Utöver detta har det från flera håll yttrats missnöje över ljudets kvalitet.

Rapporten behandlar lärarens roll i den rådande intentionen om en skola för alla. Syftet är att ge en vidgad förståelse kring lärarens roll i förhållande till elever med diagnosen ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). Studien har baserats på några centrala frågor kring om, och i så fall hur undervisningssituationen skiljer sig i förhållande till dessa elever, samt vad som ingår i lärarens ansvar när det gäller utredning av eleven och föräldrakontakt. Studien avser även utreda hur lärare upplever det stöd som finns till förfogande i form av olika resurser. Via kvalitativa intervjuer med fem olika lärare har data insamlats och analyserats.

I en allt större utsträckning brer internet ut sig och det är viktigt fundera över vad detta betyder för skolan. Detta arbetes syfte har varit att få en förståelse om lärares uppfattning om internets roll i skolan. Via fokusgrupper har lärares resonemang om hur och varför internet ska användas i skolan insamlats. Resultatet innebar ett ointresse från lärarnas sida för allmänna riktlinjer men istället kunde de se många användningsområden för internet i skolan. Dessa användningsområden visade på en bred pedagogisk grund med koppling till både Piaget, Dewey och Vygotsky.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers inställning till vad leken och leksakerna har för roll för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll samt vad pojkar och flickor leker för lekar och vilka leksaker de använder sig av. I uppsatsen finns envetenskaplig bakgrund där olika begrepp som är centrala för studien kommer att belysas med hjälp av olika teorier. Vi har intervjuat nio pedagoger där åtta var kvinnor och en var man för att ta reda på pedagogernas inställning till vilken roll leken och leksakerna har för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll, det har också observerats en barngrupp för att kunna se vad pojkar och flickor leker med för leksaker och lekar. Dessa metoder användes för att få svar på frågeställningarna som är; Hur resonerar pedagoger kring leken och leksakernas roll för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll? samt Vilka typer av lekar och leksaker leker pojkar och flickor åt utomhus? Sammanfattningsvis visar studien på att pedagogernas förhållningssätt och hur de introducerar leksaker påverkar hur och vad barnen väljer att leka med för leksak eller vilken lek de leker.

Uppsatsens övergripande syfte har varit att skapaförståelsen för unga kvinnors konsumtion avhandväskor. Vidare har vi undersökt hur och varfören grupp kvinnor använder och konsumerarhandväskor. Resultatet har belysts ur fem olika teman: synen på konsumtion, handväskans funktion, den trend-medvetna handväskan, handväska beroende på ekonomisk ställning, samt den kompletterande identiteten. Ur analysen av dessa teman har vi urskönjt två olika sorters väskkonsumenter: ?den praktiska väskshopparen? samt ?wannabe-fashionistan?.

Det kommunala begreppet allmänkultur som är avgränsat till liveframträdande inom musik, teater och konst är utgångspunkten i denna uppsats. Kulturens plats i kommunernas beslutsorganisation skiljer sig åt i olika kommuner, vilket en genomförd kartläggning av de skånska kommunerna visar. I denna uppsats studeras Kävlinge kommun vars geografiska placering med närhet till ett flertal storstäder gör att det är förhållandevis nära till ett rikt kulturutbud samtidigt som det lokala kulturutbudet påverkas.Syftet är att undersöka hur kulturaktörer i Kävlinge ser på betydelsen av den lokala allmänkulturen som en identitets- och samhörighetsskapande kontext för människor i Kävlinge kommun. Uppsatsen är uppbyggd av två frågeställningar; en sociologisk, kring betydelsen av allmänkulturella framträdanden, och en pragmatisk, kring kommunen roll i dessa frågor.Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med politiker, tjänstemän och kulturarrangörer i Kävlinge vilket resulterat i ett rikt empiriskt material som bearbetats och diskuterats kring fyra kategorier; identitet, samhörighet, närmiljö/närhet till storstad och kommunens roll. Bourdieus teorier kring fält, kapital och habitus appliceras i diskussionen kring de identitets- och samhörighetsskapande effekterna av lokala kulturupplevelser.

Syftet med uppsatsen var att undersöka studie- och yrkesvägledarens roll i skolintroduktionen för nyanlända invandrarungdomar i gymnasieåldern. Studie- och yrkesvägledare har intervjuats i fem kommuner i Stockholms län. Utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt vill vi undersöka studie- och yrkesväledarens roll i skolverksamheten och dess ramar. Resultatet visar att studie- yrkesvägledarna upplevde att samverkan och tidsaspekten var begränsande faktorer i introduktionsarbetet. Det framkom även hur de yttre och inre ramar påverkar kommuner och skolverksamheter, vilka ses som hinder.

Studiens syfte är att belysa pedagogers inställning och uppfattning om barns rollek i dagens förskola. Studien innehåller bl.a. ett historiskt perspektiv på förskolan, delar från förskolans styrdokument samt olika forskares syn på hur pedagogens förhållningssätt påverkar barns rollek.Uppsatsens olika frågeställningar handlar om vilken betydelse pedagogens roll och inställning har till barns rollek och om rolleken används som ett medvetet pedagogiskt verktyg. Undersökningen baseras på tolv intervjuer av förskollärare från fyra olika förskolor i mellan- Sverige. Resultatredovisningen består av en sammanställning av pedagogernas intervjusvar samt citat från dem.

Ett infomationssystem kan ses som en mänsklig konstruktion. Med detta menas att upplägg av informationsbehandlingen är utarbetad av människor. Det är även människor som ansvarar för hur systemet fungerar och tar initiativ till förändringar av det. Utveckling och införande av datasystem, ofta kallat systemutveckling, är en process innehållande ett antal steg. Ett av dessa steg innefattar designen av ett informationssystem och kallas designprocess.

Examensarbetet undersöker, genom mentala kartor, hur elever i en klass i årskurs tre ser på sin närmiljö. Vidare vill vi ta reda på hur pedagoger arbetar med närmiljön i undervisningen. Intervjuer genomfördes med eleverna och pedagogerna besvarade en enkät. Resultatet visar att eleverna i studien utgår ifrån sin bostad och pedagogerna utgår ifrån skolan när de reflekterar kring närmiljön. Undersökningen uppmärksammar också att pedagogerna verkar tänka på närmiljö på två sätt, dels professionellt och dels privat.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur den kvinnliga journalistens roll på kvällspressen utvecklats och förändrats från feminismens genombrott i Sverige på 1960- och 70-talet. Uppsatsens tyngdpunkt ligger på de kvalitativa forskningsintervjuer som baseras på kvinnornas upplevelser kring sin yrkesroll som kvällspressjournalister.För att förstå den kvinnliga journalistens tankar kring yrkesrollen gjorde vi fem kvalitativa forskningsintervjuer med kvinnor som arbetat påVi har även gjort en kvantitativ studie av tidningsartiklar för att skapa oss en bild av vad kvinnor skrivit om från 1960 och framåt, vilka nya ämnen de kom att skriva om, och i vilken omfattning artiklar skrivna av kvinnor blev fler.Vår undersökning visar att framförallt fyra faktorer blev avgörande för hur den kvinnliga kvällspresskribentens roll förändrades; kvinnorörelsen, en förändrad nyhetsvärdering, kvinnornas sociala och kulturella kapital, samt att deras utseende hade betydelse. De feministiska strömningarna hade stor betydelse för den kvinnliga journalisten och även för hur innehållet i tidningarna kom att ändras. Våra informanter har berättat om sina personliga erfarenheter av kvinnorörelsen i Sverige på 1970-talet, och vilket förtryck de befann sig under till en början. Informanterna diskuterar också vilka resultat deras handlingar fick, både på redaktionerna och för kvinnor i samhället.Vidare kan vi se att den kvinnliga journalisten just i det sammanhanget under den perioden gynnades av en kommersiell struktur, och att hennes utseende spelade roll.

Föreliggande studie har som syfte att undersöka gymnasiesvensklärares uppfattning om hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) används inom svenskämnet, samt skapa en bild av vilken roll IKT spelar i svenskundervisningen. Studien utreder även vilka faktorer som gymnasiesvensklärarna anser påverkar användandet av IKT i skolan.Data samlades in genom kvalitativa samtalsintervjuer med fyra gymnasiesvensklärare, verksamma på två olika gymnasieskolor i Uppsala. Datan har sedan analyserats med teoretisk utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv genom ett aktivitetssystem där lärarens professionella kunskap, sett både till interna och externa aktiviteter tilldelats en stor betydelse.De slutsatser som kunnat dras genom studien är att IKT är ett fenomen vars roll inom svenskämnet är mycket mångfacetterad, då varje svensklärare tycks ha en mer eller mindre unik uppfattning om hur, var och i vilken omfattning det ska användas. Studiens intervjupersoner ser dock IKT som ett av flera didaktiska hjälpmedel, där PowerPoint är det IKT-verktyg som tycks användas i störst omfattning. Vidare konstateras i studien att IKT många gånger i klassrummet spelar en viktigare roll för eleverna än för lärarna, men att IKT utanför klassrummet många gånger är en central faktor för lärarens arbete.