Denna uppsats handlar om medelålders personers inställningar till Robotar i vården. Utmaningen är att fylla gapet som skapas mellan ökandet av äldre och minskandet av vårdgivare. Robotar i hemmet ska fungera som ett hjälpmedel för äldre personer där de ska kunna bo själva längre och även känna självständighet. Uppsatsen undersöker hur personer mellan 40 och 60 år ser på Robotar i hemmet och om de hade kunnat tänka sig ha en sådan hemma när de blir äldre. En jämförelse görs mellan 20-40 åringar från en tidigare studie som genomfördes för ca 15 år sedan och dagens 40-60 åringar för att ge svar på frågan: Har synen på Robotar och inställningen till dessa förändrats över tid sedan den sista undersökningen år 1998? Vilka mönster finns det ? likheter och skillnader?.

I uppsatsen studeras hur ett svenskt försvar mot kryssningsRobotar och ballistiska Robotar kan utformas.Uppsatsen konstaterar att en aktör med tillgång till kryssningsRobotar och ballistiska Robotar har enfjärrbekämpningsförmåga till en förhållandevis låg kostnad. För att ytterligare förstärka sinfjärrstridspotential kan aktören förse dessa vapensystem med massförstörelseeffekt. Uppsatsen visar att ettframtida försvarskoncept mot det aktuella hotet är en kombination av offensiva och defensiva insatser. Föratt skydda nationen från insatser med massförstörelsevapen burna av en kryssningsrobot krävsvapensystem med långa räckvidder så att bekämpningen kan ske över hav eller obefolkade områden. Enbekämpad stridsdel med massförstörelsevapen kan resultera i ett restnedfall med förödande effekt.

Att balansera en tvåhjulig robot har traditionellt innefattat någon form av återkoppling till dedrivande hjulen. Den här rapporten ämnar redogöra för hur såväl design- somkonstruktionsarbetet av en aktiv självbalanserande robot på två hjul kan gå till. De idéer samtlösningar presenterade här skiljer sig från konventionella tvåhjuliga Robotar och använder sig avluftströmmen från en rotor för att balanseras. Den färdiga prototypen utnyttjar kraften genereradi en rotor, med kontrollerbar anfallsvinkel, för att balansera kroppen mellan två parallella hjul.Rapporten är resultatet av ett fördjupningsarbete inom Mekatronik, som en del av enKandidatexamen vid Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm, Sverige. Roboten bedöms eftersin prestation i en tävling mot liknande Robotar på bland annat punkterna hastighet ochinnovativa lösningar.

Det har blivit mer och mer vanligt med ny, datoriserad teknik i hemmen. Fler människor har ett allt stressigare liv och inte längre samma tid att ta hand om det egna hemmet. Behovet av en hjälpande hand med hushållsarbete har blivit allt större. Tänk själv att komma hem från jobbet eller skolan och så har golvet blivit skinande rent utan att Ni knappt har behövt göra någonting! Det finns idag flera olika Robotar på marknaden för detta ändamål. En av dessa är den autonoma dammsugaren, som är det vi inriktat vår uppsats på.

The primary aim of this essay is to analyse, contextualise and problematise the scientific and technological goals of android science. The starting point of this investigation is the history of automata and man?s attempts to recreate himself by technological means. Drawing on the no-tion of boundary work this essay also analyses the efforts of the proponents of android science to establish and demarcate a new interdisciplinary field. A secondary aim of the essay is to evaluate the scientific support for the uncanny valley hypothesis and to investigate how this hypothesis contributes to android science.

Det har blivit mer och mer vanligt med ny, datoriserad teknik i hemmen. Fler människor har ett allt stressigare liv och inte längre samma tid att ta hand om det egna hemmet. Behovet av en hjälpande hand med hushållsarbete har blivit allt större. Tänk själv att komma hem från jobbet eller skolan och så har golvet blivit skinande rent utan att Ni knappt har behövt göra någonting! Det finns idag flera olika Robotar på marknaden för detta ändamål. En av dessa är den autonoma dammsugaren, som är det vi inriktat vår uppsats på.

Temat för denna essä är bildningsresor. Fallstudierna utgörs av en rapport om Cirkuspedagogik och intervjuer av en tidigare lärarkollega. Texterna har använts som impulstexter för essän och rör sig kring nyckelorden ovan. Turings idéer om robotmänniskan och Turkles forskning om sociala Robotar och virtuella världar berörs och jag funderar om pedagogik behöver vara grundad i en idé, eller om det mer handlar om olika tekniker man kan tillskansa sig och kontrollera. .

På FOI i Linköping bedriver man bland annat forskning inom radarteknik. Som en del i denna forskning ingår mätning av radarsignaturer samt skydd mot signalsökande Robotar. Vid mätning av radarsignatur används det egenframtagna radarsystemet Arken. Arken används bland annat för att mäta signaturen på fartyg. Ett problem är att vid ett givet mättillfälle så är inte fartygets position eller attityd känd.

Temat för denna essä är bildningsresor. Fallstudierna utgörs av en rapport om Cirkuspedagogik och intervjuer av en tidigare lärarkollega. Texterna har använts som impulstexter för essän och rör sig kring nyckelorden ovan. Turings idéer om robotmänniskan och Turkles forskning om sociala Robotar och virtuella världar berörs och jag funderar om pedagogik behöver vara grundad i en idé, eller om det mer handlar om olika tekniker man kan tillskansa sig och kontrollera. .

Syftet med arbetet var att göra ett koncept av en robotcell som kunden skulle presentera för den Europeiska koncernen. Med konceptet som grund skulle koncernen ta ett beslut om de ville investera i en robotcell för att kunna utöka sin produktflora. Ett krav för att tillverka robotcellen var att göra den så flexibel som möjligt eftersom kunden ville producera olika varianter av samma produkt. En simulering i robotstudio blev en grund för en film som visade hur materialet tillverkades i robotcellen och även vilka materialprocesser som ingick vid förädlingen av materialet.Varje koncept började med en ritning i sketch för få en enkel överblick av hur layouten kunde se ut. Därefter bestämdes det om layouten var realistisk och om det skulle bli någon 3D modell av layouten.

Dagens robotindustri har som mål att bygga billigare och lättare Robotar, vilket ger allt vekare Robotar. Denna rapport studerar identifiering och reglering med en extra armsensor ? accelerometer ? på en flexibel industrirobot. Studien har skett både simulerat och experimentellt på en industrirobot.Vid identifiering med accelerometer befinner sig accelerometern i ett roterande koordinatsystem. Denna rapport presenterar en kompenseringsalgoritm för att transformera signalerna från det roterande koordinatsystemet till ett rumsfast koordinatsystem.I denna rapport presenteras regulatorstrukturerna I-PID, II^2-PID och LQG, vilka alla återkopplar motorvinkel och armvinkelacceleration.

I robotikkursen Autonoma Mekatroniska System på Halmstad Högskola finns ett problem som kan uppstå vid bygget av deras hjulförsedda mobila Robotar. Studenter har en tendens att bygga roboten så att den körs med maximal effekt från start till inbromsning. Detta medför att vid test av deras Robotar så slits motorerna ut fortare vilket ger en onödig kostnad. För att minska på kostnaden är målet med detta projekt att bygga och reglera en sådan robot med hjälp av en banplanerare. Banplaneraren skapar mjuka övergångar vid start och inbromsning av roboten vilket gör att motorerna inte slits ut lika fort.I detta projekt ska vi utveckla en robot som kan användas som ett pedagogiskt undervisningsmaterial.

Då dagens vapensystem blir allt effektivare med högre penetration och större verkan är det inte längre möjligt att endast lägga på mer pansar för att få tillräckligt skydd. Fordonen blir för tunga och rörligheten påverkas negativt i allt för stor grad, därför börjar nu system för aktivt skydd slå sig in på marknaden. Dessa system söker aktivt av fordonets omgivning och skjuter ner inkommande hot såsom raketer och Robotar och finns redan implementerade i en rad länder i vårt närområde. Infanteriets huvudbeväpning, som mot bepansrade hot traditionellt sett varit just Robotar, raketer och granater, är i många fall verkanslös i mötet med aktivt pansar.Uppsatsen undersöker vilka möjligheter som finns att med den utrustning som dagens svenska försvarsmakt är utrustad med nå verkan i mål som är skyddade av aktivt pansar. De befintliga systemen för aktivt pansar Trophy, Iron Curtain och Arena har valts som exempelsystem.

SammanfattningDetta examensarbete har utförts delvis på University of Florida i Gainesville, USA, och delvis på KTH i Stockholm, Sverige. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur en pneumatiskt driven golfswings robot kan modelleras och automatiseras för att kunna konkurrera med existerande golfswings Robotar som t.ex. Iron Byron. Fördelen med prototypen som byggts av studenter på University of Florida är att den har två armar vilket enligt Hunt och Wiens (2003) ger en mer realistisk och noggrann avbildning av en människas golfswing.I denna rapport beskrivs modellering, simulering och reglering av den pneumatiskt drivna golfswings robot som utvecklats på University of Florida. En kinematisk och en dynamisk modell har härletts enligt trigonometriska funktioner, respektive en metod av Kane och Levinson (1983) för härledning av dynamiska modeller.

Syftet med denna uppsats är att jämföra/analysera förmågorna till Suppression of Enemy Air Defences (SEAD) hosJAS 39 och en svensk UCAV år 2015. Årtalet 2015 är valt för att flera bedömare anser att det är först vid dennatidpunkt som en Unmanned Combat Air Vehicle (UCAV) har en utvecklingsnivå som tillåter att de sätts in i SEADuppdrag.I uppsatsen redovisas vilka krav som ställs på en plattforms sensorer och bekämpningsförmåga för attgenomföra ett SEAD-uppdrag mot två utvalda typer av mål. Därefter sker en jämförelse mellan de båda farkosternasförmåga att detektera respektive bekämpa de båda målen. Resultatet visar att JAS 39 som bemannad plattform har enfördel i de fall då operationer är hårt styrda av Rules of Engagement (ROE), särskilt gäller detta vid fredsbevarandeoperationer. Uppsatsen visar även att flygplanradarns förmåga att upptäcka och identifiera markmål är beroende avinförandet av en SAR-mod.