Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka om pedagoger i grundskolan har möjliggjort för elever att intensivträna arbetsminnet samt hur pedagogers erfarenheter och tankar kring arbetsminne ser ut. Undersökningen har genomförts i två steg.  Inledningsvis gjordes en enkätundersökning för att kartlägga förekomsten av träning och sedan gjordes en intervjuundersökning för att fördjupa resultaten. Undersökningen genomfördes i en medelstor svensk kommun. Det visade sig att arbetsminnet tränas i grundskolan idag. Specialpedagoger och speciallärare är de som tar initiativ till träning. De program som förekommer är Minneslek och RoboMemo.

I detta arbete undersöks vad matematiklärare som undervisar Matematik A på gymnasiet anser är de största pedagogiska problemen de stöter på i sitt yrke. Undersökningen har gjorts i form av en enkät som delats ut på fem gymnasieskolor. Lärarna har dels fått fundera fritt kring pedagogiska problem, men även fått svara på vad de ser för problem inom tre inriktade områden som jag specialstuderat, nämligen bedömning, räknare och alternativ matematikundervisning. Jag har även undersökt huruvida det finns några skillnader i svar mellan lärare som undervisar de yrkesförberedande programmen jämfört med dem som undervisar de studieförberedande programmen. Resultaten visar att de svarande lärarna främst menade att svaga elever var deras stora problem, och detta i större utsträckning bland de yrkesförberedande programlärarna än bland deras studieförberedande programkollegor, vilket också var den största skillnaden lärarna emellan..

Under mina första år som obehörig lärare har jag arbetat med en elev med lindrig utvecklingsstörning. Eleven har genom sin lindriga utvecklingsstörning svårt att ta emot längre instruktioner, hamnar eleven i nya situationer blir eleven stressad och eftersom eleven genomför sina uppgifter med stor noggrannhet hamnar eleven efter med skolarbetet. Syftet med studien var att se hur en elev som har lindrig utvecklingsstörning utvecklas genom att träna med ett arbetsminnesträningsprogram som heter Robomemo och hur resultaten kan sättas i ett integreringsperspektiv. Resultatet visade att eleven hade en stor utveckling både om jämförelsen sker utifrån medelindexutvecklingen samt utifrån sitt eget startindex. Slutsatserna som kunde dras utifrån studiens resultat var kopplingen mellan arbetsminnet och möjligheten till inlärning är tydlig och att arbetsminnesträning kan ha en mycket positiv påverkan på elever med lindrig utvecklingsstörning som är integrerade.

Studiens syfte var att få en bild av vad klassläraren känner till och deras inställning till begreppet arbetsminne och arbetsminnesträning. Undersökningen avsåg också att undersöka om arbetsminnesträning bidragit till ökad kunskap och om det påverkat klasslärarens förhållningssätt och arbetsformer i klassrummet. Vidare var syftet att undersöka om och i så fall hur de arbetar med arbetsminne. Undersökningen har gjorts genom kvalitativ forskningsintervju med delvis strukturerade frågeställningar. Eftersom ett antal frågeställningar var likalydande har intervjun i viss grad varit standardiserad. Resultatet av vår studie visar att klasslärarens kunskap om begreppen arbetsminne och arbetsminnesträning är diffus. Resultatet visar också att klasslärarna tillmäter arbetsminnet en stor betydelse för skolarbetet eftersom de anser att tiden som gått åt till träningen varit väl använd.

Denna studie ämnar bidra till diskussion och forskning om huruvida arbetsminnesträning kanleda till förbättrad läsning för äldre elever i läs- och skrivsvårigheter. Ambitionen är attundersöka speciallärare/specialpedagogers uppfattningar om arbetsminnesträning som möjligträningsmetod för förbättrad läsförmåga, med fokus på elever i läs- och skrivsvårigheter igrundskolans senare år. Vidare undersöks speciallärare/specialpedagogers uppfattningar avförhållandet mellan arbetsminnesträning, lästräning och kompensation med alternativaverktyg för dessa elever. Kvalitativa intervjuer har använts för insamling av empirin.Materialet har analyserats i enlighet med ett fenomenografiskt perspektiv där likheter ochskillnader av uppfattningar har jämförts. Resultaten visar att arbetsminnesträning kan vara enmetod som hjälper äldre grundskoleelever i läs- och skrivsvårigheter till förbättradläsutveckling, samtidigt som en kombination av andra metoder kan behövas.