
Sökresultat:
120 Uppsatser om Ritual ceremonies - Sida 6 av 8
Musik som en länk mellan människor : En studie om kantorers förhållningssätt till populärmusik vid förrättningar i Svenska kyrkan
Författare: Sanna Maria Brodén & Helena LarssonTitel: Musik som en länk mellan människor ? en studie om kantorers förhållningssätt till populärmusik vid förrättningar i Svenska kyrkanTitle: Music as a link between people ? a study of cantors approach to popular music at the ceremonies of the Church of SwedenSyftet med denna uppsats är att undersöka hur kantorer inom Svenska kyrkan förhåller sig till populärmusik under förrättningar. Studien tar upp hur kantorer hanterar populärmusik och hur den påverkar deras arbetssituation. I undersökningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och valde att intervjua tre kantorer från tre olika församlingar. De fick möjlighet att ge sin bild av hur de ser på populärmusiken och hur den har påverkat deras yrkesutövning som kantorer.
S:t Sigfrids granne : en begravningsplats för alla
This paper is about cemetaries in a multireligious society. The aim of the work is to compare the physical expressions of different religions burial traditions, in order to plan a multireligious cemetary in Borås.
I´ve studied the five worldreligions, Judaism, Chritstianity, Islam, Buddhism and Hinduism. I´ve also written about the Humanism, a nonreligious organization, and funerals without any religious connection.
Litterature studies gave basic knowledge about the religions beliefs, and interviews with a person from each group deepend the knowledge, mainly regarding the burial traditions.
Emotioner och emotionella uttryck i Sverige och Grekland
The purpose is to explore and describe norms and values concerning emotions and emotional expression inSweden and Greece from an emotionsociological perspective. Do emotional regimes on a national level existand if they do, how do they differ? To answer this question qualitative interviews have been conducted withnine Greek/Swedes, men and women of different ages, who have lived in both countries and who speak bothlanguages. A quantitative survey study, employing a survey previously used in a Swedish study about emotions,has also been undertaken. Previous studies have shown that emotional regimes do differ historically and acrosscultures, but no study so far has focused on the differences between examples of North European and SouthEuropean cultures.The theoretical framework consists mainly of Hochschild´s theories about feeling/display rules and emotionwork, but the analysis also draws on Collin´s theory of interaction ritual chains and on Sociology of Emotionsmore broadly.The results suggest that different national regimes can be distinguished primarily in terms of display rules andin the skills of emotional alternations.
Undervisa taluppfattning i matematik genom handboken Förstå och använda tal. En studie av ett utvecklingsprojekts start i en skola
The purpose is to explore and describe norms and values concerning emotions and emotional expression inSweden and Greece from an emotionsociological perspective. Do emotional regimes on a national level existand if they do, how do they differ? To answer this question qualitative interviews have been conducted withnine Greek/Swedes, men and women of different ages, who have lived in both countries and who speak bothlanguages. A quantitative survey study, employing a survey previously used in a Swedish study about emotions,has also been undertaken. Previous studies have shown that emotional regimes do differ historically and acrosscultures, but no study so far has focused on the differences between examples of North European and SouthEuropean cultures.The theoretical framework consists mainly of Hochschild´s theories about feeling/display rules and emotionwork, but the analysis also draws on Collin´s theory of interaction ritual chains and on Sociology of Emotionsmore broadly.The results suggest that different national regimes can be distinguished primarily in terms of display rules andin the skills of emotional alternations.
Skallet från forntiden : en osteologisk analys av hundben från stenålderslokalerna Hemmor och Gullrum på Gotland samt en teoretisk studie av hundens rituella och funktionella roll under neolitikum
The bark from prehistory ? an osteological analysis on dog bones from the Stone Age settlements of Hemmor and Gullrum at Gotland and a theoretic study of the secular and sacred roles of the dog during the Neolithic.Dog bones from two Pitted Ware Culture (around 2500 BC) settlements, Hemmor in När parish and Gullrum in Näs parish/Havdhem parish, at southern Gotland, Sweden are analyzed. The analysis contains a study of age, withers height and size estimation as well as skeletal changes and pathologies. The attempt of the analysis is to highlight the secular and sacred role of the dog during the Neolithic at Gotland. The dog bones were collected during excavations in the years 1890 and 1903 and were found across the entire surfaces of the settlements.Although there were no specific dog breeds during the Stone Age, the dogs at Hemmor and Gullrum show a wide range of size (withers height spans from 39,74 cm to 56,47 cm) and may therefore have been used for different purposes depending on their size.
Faktorer som påverkar kapitalstrukturen : En empirisk studie av de 25 största bolagen på Stockholmsbörsen
I denna uppsats är det övergripande syftet att studera grupprocesser och identitetsskapande inom supporterkulturen. De frågeställningar studien avser att besvara utgörs av supporterskapets betydelse för individens identitetsskapande, skapandet och upprätthållandet av supportergruppen och supportergruppens eventuella påverkan på individens moraliska förhållningssätt. Studien tillämpar ett kvalitativt angreppssätt baserat på intervjuer och en kortare observation. Uppsatsens teoretiska ram består av Erving Goffmans och George Herbert Meads identitetsteorier, Randall Collins teori om ?Interaction ritual chains? och Howard S.
Egen dator i skolan : Den bärbara datorns påverkan på interaktionen mellan elever på raster
I min undersökning studerar jag elevernas interaktion face-to-face på raster där den bärbara datorn finns med. Syftet är att undersöka hur den bärbara datorn påverkar interaktionen mellan eleverna på raster. Mina frågeställningar är hur och när elever är socialt responsiva respektive asocialt responslösa på raster samt hur elevernas interaktionsritualer ser ut? Jag har använt en kvalitativ metod för att kunna besvara mitt syfte och mina frågeställningar. Jag intervjuade fem elever i årskurs ett på en gymnasieskola i Karlstad och genomförde tre observationstillfällen. Studien visar att den egna datorn både kan ses som en tillgång och hinder på raster för elever på gymnasiet vid interaktion.
En föreställning om samhället : militära marscher som social och politisk kommunikation i frihetstidens lokalsamhälle
Denna uppsats intresserar sig för den tidigmoderna människans interaktion och kommunikation med centralmakten. Utgångspunkten är att lokalsamhällets föreställningar om centralmakten skapades i lokala möten med denna. Ett sådant möte var den indelta krigsmaktens marscher i frihetstidens Sverige. Denna uppsats syftar till att analysera dessa marscher såsom kommunikativa och ideologiladdade ritualer där marschens estetik, disciplin och symbolik gjorde centralmakten konkret och greppbar för lokalsamhällets människor.Jag argumenterar för att marschen bör förstås som en kommunikativ arena där centralmakten och lokalsamhället interagerade inom ramen för ett föreställt samhällskontrakt. Denna symboliska interaktion visade på att centralmakten och lokalsamhället delade många föreställningar och hade mycket att vinna på ömsesidighet och förhandling.
"En andra chans" : Upplevelser av medling vid brott
Vad händer vid en medling och hur upplevs detta möte av de parter som ingår i medlingsprocessen? Denna fråga är utgångspunkten i föreliggande uppsats vilken belyser gärningspersoners och brottsoffers upplevelser samt den förändrade syn på sig själva och den andra parten vilken medlingen bidragit till. Medling vid brott innebär att gärningsperson och brottsoffer möts och samtalar om sina upplevelser av brottet. Denna uppsats har med intervjuer som bas studerat parternas egna upplevelser av medlingssituationen. De teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen är George Herbert Meads ?Den Generaliserade andre?, Thomas Scheff och Susanne Retzingers skambegrepp, Erving Goffmans samspelsteori samt ?Det intersubjektiva tredje? vilket beskrivs av Samuel Gerson.
Musikupplevelsens betydelse : En studie av fenomenet musiklyssnande i det rörliga liminala tillståndets urbana landskap
Jag ville i denna studie redogöra för vilken betydelse portabelt musiklyssnande har för människor i rörelse i det samtida urbana samhället.Jag frågade mig inledningsvis om musiklyssnandet har någon rituell funktion, samt huruvida det är en företeelse som existerar i ett liminalt tillstånd. Jag undrade följaktligen vilka miljöer som musiklyssnande gör sig gällande i. Har miljöerna någon inverkan på upplevelsen av musiken, och påverkar upplevelsen individerna? I denna studie har jag redogjort för att musiklyssnandet sker i samband med återkommande rörliga situationer. Dessa situationer har tydlig geografisk avgränsning och har både tydlig början som slut.
Våld, brott, ritual och stratifiering : Om skillnader i polisens konstruktion och hantering av våldsbrottslighet
Denna uppsats behandlar skillnader i polisens konstruktion och behandling av våldsbrottslighet beroende på om denna sker på allmän plats eller i hemmet. Skillnaderna förklaras med Randall Collins teori om bestraffning av brottslighet som ritualer som upprätthåller stratifierade samhällen, där det svenska samhället betraktas som ett samhälle bland annat stratifierat enligt kön.Undersökningen har ett konstruktivistiskt perspektiv och det analytiska kunskapsobjektet är strukturer, såsom de definierats av William Sewell som bestående av scheman och resurser. En jämförande metod i kombination med växelvis parantessättning av det substantiella respektive konstruerande tillämpas på en hierarkisk kedja av styrdokument samt ett antal intervjuer genomförda med poliser i olika befattningar inom ett närpolisområde. Skillnader i såväl konstruktion som hanterande av våld på allmän plats respektive i hemmet blottläggs. Skillnaderna är av en sådan art att mål och åtgärder relaterade till våld i hemmet är mindre specifika och konkreta, vilket innebär att sådan brottslighet bestraffas i mindre utsträckning.
Modern varumärkesstrategi -Corporate Social Responsibility som ett varumärkeskapande verktyg
Har riten en djupare mening, ett arv vi bär med oss och känner ett undermedvetet behov av? Kan riten ge oss tröst? Vad har riten för betydelse för oss?I mitt examensarbete har jag undersökt hur vi genom riten reflekterar och knyter an till erfarenheten av att vara människa. Jag har tittat på om riten finns i vår vardag, utan att vi ser den. Kan de olika upprepande och igenkännande handlingar i ett hem ge oss den trygghet som en rit kan ge? Riten kännetecknas genomkontinuitet, igenkänning, tillhörighet och tröst.
Anonyma Alkoholister : Vilken inverkan självhjälpsgruppen har på gruppdeltagarnas välbefinnande
AbstractWe are interested in group meetings of the self-help group Alcoholic Anonymous and the emotional energy created therein. We examine which impact self-help group AA has on its group participants regarding: group meetings, dealing with alcoholism and identity. Group membership has great value for individuals; it provides social identity and possibility to self-value. Previous research shows that group members of self-help groups who have been sober for a period of time experience higher self-esteem and less anxiety compared to non-members. Our thesis is based on a hermeneutic approach.
Lycka till salu? -En studie om modereklam, konsumtion och lycka
Har riten en djupare mening, ett arv vi bär med oss och känner ett undermedvetet behov av? Kan riten ge oss tröst? Vad har riten för betydelse för oss?I mitt examensarbete har jag undersökt hur vi genom riten reflekterar och knyter an till erfarenheten av att vara människa. Jag har tittat på om riten finns i vår vardag, utan att vi ser den. Kan de olika upprepande och igenkännande handlingar i ett hem ge oss den trygghet som en rit kan ge? Riten kännetecknas genomkontinuitet, igenkänning, tillhörighet och tröst.
Giftoman och Bruddok - Giftermål som rit i Den poetiska Eddan och Snorres Edda
I uppsatsen studeras förekomsten av giftermål som rit i Den Poetiska Eddan och SnorresEdda, med följande frågeställning: Hur ser förekomsten av giftermål som rit ut i Den poetiskaEddan och Snorres Edda, finns det någon skillnad mellan verken? Metoden är en textanalys ihistorisk kontext, där analysverktygen består av nyckelord. Uppsatsen avser en breddning avbegreppet giftermål med hjälp av följande nyckelord: giftermål/bröllop, äktenskap/äkta,fria/frieri, brud, brudgum, maka/hustru/fru samt make/man. Utifrån nyckelorden valdes aktuellacitat från eddorna. I teoridelen sätts giftermålet in i en teoretisk kontext och grundas där iFiona Bowie och Catherine Bells ritualteorier.