En av de vanligaste parasitsjukdomarna med dödlig utgång i världen idag är amöbadysenteri. Sjukdomen orsakas av parasiten Entamoeba histolytica. Den sprids huvudsakligen feco-oralt och förekommer endemiskt i utvecklingsländer med otillräckliga sanitära faciliteter och dåliga hygienkunskaper. På senare tid har den även spridit sig till länder i väst. Man kan urskilja två typer av Riskfaktorer; dels de som predisponerar för en infektion, och dels de som ökar risken för att utveckla allvarlig sjukdom till följd av en sådan.

Syftet med detta examensarbete var att utifrån forskning på området göra en kunskapsöversikt gällande kvinnor med funktionsnedsättning och Riskfaktorer för att utsättas för övergrepp. Våra teman var funktionsnedsättning, övergrepp och Riskfaktorer. Vi har tolkat resultaten med hjälp av rutinaktivitetsteori. Vi har utifrån forskningen identifierat olika faktorer som kan vara förknippade med ökad risk för att utsättas för övergrepp. Att vara kvinna, beroende av andra och isolering är exempel på Riskfaktorer.

Bakgrund: Att erhålla en perifer venkateter (PVK) är idag en rutinmässig åtgärd inom hälso- och sjukvården. Risken för infektion anses som liten, men trots det inträffar allvarliga komplikationer , varav en är tromboflebit som kan leda till sepsis. Syfte: Syftet var att identifiera Riskfaktorer för tromboflebit hos vuxna patienter med perifer venkateter. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Totalt användes 14 artiklar till studien. I analysen framkom sex olika områden som behandlade Riskfaktorer för tromboflebit. Resultat: Motstridiga resultat påvisades när det gällde tid in situ, placeringen av PVK, val av storlek samt om patienten var kvinna eller man.

Syftet med föreliggande kandidatuppsats har varit att utifrån forskning om Riskfaktorer, redogöra för vilka Riskfaktorer gärningsmän har som utövar dödligt våld mot en kvinna i en nära relation. En nationell och internationell forskningsöversikt genomfördes samt en kvantitativ innehållsanalys av tio domslut från olika Tingsrätter i Sverige. Sammantaget så visar nationell och internationell forskning att de vanligaste Riskfaktorerna för dödligt våld är separationsproblematik hos gärningsmannen, drog/alkoholmissbruk, tidigare utsatt offret för partnervåld, samt arbetslöshet. Innehållsanalysen av domsluten bekräftar den vetenskapliga forskningen där de vanligaste Riskfaktorerna för brottet är en problemfylld relation, utsatt offret för tidigare hot om våld, kontrollbehov, separationsproblematik samt sexuell svartsjuka. Mer forskning efterfrågas kring depression hos gärningsmannen vid brottet, som både litteraturgenomgången och innehållsanalysen visade vara en riskfaktor. Ytterligare forskning efterfrågas också om styvbarn och hög åldersskillnad mellan offer och gärningsman, som den internationella forskningen visade verka som Riskfaktorer.

En allvarlig komplikation med röntgenkontrastmedel är att de är potentiellt nefrotoxiska och kan ge upphov till ett tillstånd vid namn kontrastmedelsinducerad nefropati. Tillståndet definieras av en serumkreatininstegring med mer än 25 procent eller 44 µmol/l vilket sker inom tre dagar efter administrering av kontrastmedel. Risken att drabbas av kontrastmedelsinducerad nefropati står i relation till graden av njurfunktionsnedsättning före undersökning, kontrastmedelsdosens storlek och andra Riskfaktorer som diabetes mellitus, hjärtsvikt, hypotension och dehydrering med flera. Risken att drabbas ökar med antalet Riskfaktorer. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur kontrastmedelsinducerad nefropati kan reduceras.

De vanligaste besvären som en simmare upplever kommer från axeln, också känt som simmarskuldra. Syftet med den här studien var att kartlägga vilka Riskfaktorer för simmarskuldra som har identifierats och vilka preventiva interventioner som har studerats samt har haft bevisad förebyggande effekt på simmarskuldra. En artikelsökning utfördes i AMED, CinAHL, Google Scholar, Medline, PRIMO, ProQuest, PubMed och Scopus. Preventionsstudierna värderades med PEDros graderingsskala. I det slutgiltiga urvalet inkluderades 28 studier om Riskfaktorer och sex om prevention.

Bakgrund: Att råka ut för en osteoporosrelaterad höftfraktur medför ofta att personernas funktionsnivå försämras mer än vad som kan förklaras av åldrandet i sig. Syfte: Att hos personer som blir inlagda på sjukhus på grund av höftfraktur, dels beskriva könsskillnader och dels identifiera Riskfaktorer för nedsatt gångförmåga och smärta i den opererade höften fyra månader postoperativt. Metod: En registerstudie där 1000 personer, 50 år och äldre, med icke patologisk höftfraktur ingick. Registermaterialet analyserades dels deskriptivt och dels med multivariata regressionsmodeller för att undersöka Riskfaktorer för nedsatt gångförmåga och smärta. Resultat: Kvinnorna var äldre, friskare enligt ASA, använde mer gånghjälpmedel och bodde oftare ensamma innan frakturen jämfört med männen.

Syftet var att genomföra en fallstudie om hur yttre uppväxtvillkor påverkade utvecklingen av antisocialt beteende som utmynnar i kriminalitet och missbruk. Fallstudien genomfördes med tre informanter som har god kännedom om fenomenet genom intervjuer. Resultatmässigt har vi sett att informanterna överlag hade en stor del av de Riskfaktorer som finns. Då vårat resultat överensstämmer med tidigare forskning inom området drog vi slutsatsen att yttre uppväxtvillkor påverkar utvecklingen av antisocialt beteende..

POUR (postoperativ urinretention) är en välkänd komplikation efter operation och incidensen för POUR varierar i olika studier mellan 0,5 % till 70 %. Det framkommer också att patienten kan ha POUR redan innan operationen startar. Felaktig behandling av POUR kan bli orsak till blåsuttänjning, urinvägsinfektion och kateterrelaterade komplikationer. Därför är det viktigt att det finns ett evidensbaserat förhållningssätt för att förebygga och behandla POUR under pre-, per- och postoperativa perioden. Syftet med studien var göra en sammanställning av befintlig kunskap när det gäller Riskfaktorer för att utveckla urinretention efter elektiv operation.

Check: IRK (Initial Riskbedömning för Kriminalitet) är en nyutvecklad evidensbaserad checklista tänkt att användas av professionella i initiala bedömningar för att identifiera Riskfaktorer för kriminalitet hos ungdomar och vuxna med risk för långvarigt kriminellt beteende. Syftet med vår studie var att i en första pilottestning ta reda på hur professionella inom polis och socialtjänst uppfattar användbarheten av Check: IRK. Via en webbenkätundersökning besvarade 21 respondenter, varav 6 män och 15 kvinnor mellan 26-47 år (M=36 år, SD=6,70) på frågor gällande innehåll, tillämpning och utbildning i Check: IRK. Studiens data analyserades med Z-test och resultaten indikerar att utifrån innehåll, tillämpning och utbildning i checklistan så uppfattar professionella inom polis och socialtjänst Check: IRK som användbar i sitt arbete..

POUR (postoperativ urinretention) är en välkänd komplikation efter operation och incidensen för POUR varierar i olika studier mellan 0,5 % till 70 %. Det framkommer också att patienten kan ha POUR redan innan operationen startar. Felaktig behandling av POUR kan bli orsak till blåsuttänjning, urinvägsinfektion och kateterrelaterade komplikationer. Därför är det viktigt att det finns ett evidensbaserat förhållningssätt för att förebygga och behandla POUR under pre-, per- och postoperativa perioden. Syftet med studien var göra en sammanställning av befintlig kunskap när det gäller Riskfaktorer för att utveckla urinretention efter elektiv operation.

Syftet med studien var att utifrån fem personers erfarenheter av ätstörningar ge exempel på vilka Riskfaktorer som varit bidragande vid utvecklingen av ätstörningar, samt att redogöra likheter och skillnader. Exempel på Riskfaktorer som förmodas påverka utvecklandet av ätstörningar är kön, ålder, missnöje med vikt och kroppsform, känslor av otillräcklighet, brist på kontroll, dålig självkänsla, det västerländska samhällets ideal, trauma och familjemönster. För att kunna arbeta med preventionsinsatser gentemot ätstörningar bör man identifiera varför vissa individer är mer benägna att utveckla sjukdomen än andra. Metoden som använts var semistrukturerade intervjuer. Analys av datamaterial har skett utifrån en reflexiv ansats, som innebär att fenomenet har studerats och tolkats ur olika synvinklar, samt återgett intervjupersonernas subjektiva berättelser.

Ljumskskador tillhör en av de vanligaste skadorna inom fotboll och håller många spelare borta från match och träning. Det finns faktorer som utsätter en spelare för ökad risk att skada sig och dessa är viktiga att känna till för att förstå orsakerna till att skada uppstår samt för att kunna förebygga skador med preventiv träning. Syftet med studien var att granska den vetenskapliga litteraturen avseende Riskfaktorer och prevention för ljumskskador inom fotboll. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och AMED vilket resulterade i att 20 artiklar inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och poängsattes med PEDro-scale eller ?Bedömningsmall för Riskfaktorer?.

Introduktion: Stress blir allt vanligare och det påverkar människan negativt både psykiskt och fysiskt. Den förekommer bland både kvinnor och män. Minskad saliv, kost och intagsfrekvens samt munhygienvanor medför ökad risk för kariesutveckling. Karies utvecklas genom demineralisering och den orsakas av bland annat mutans streptokocker och lactobaciller som finns i placket. Därför syftar studien till att hitta samband mellan stress och dessa Riskfaktorer.Syfte: Att studera hur stress påverkar Riskfaktorer för karies.Frågeställningar: Hur påverkas salivproduktionen av stress? Hur påverkas kostvanorna av stress? Hur påverkas munhygienvanorna av stress?Metod: En beskrivande litteraturstudie.

Opererade patienter riskerar att utveckla lungkomplikationer, som är en av de vanligaste komplikationerna i det postoperativa skedet. Syftet med studien var att beskriva vilka omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan kan utföra, för att förebygga postoperativa lungkomplikationer hos den opererade. Litteratursökningen resulterade i 15 studier som motsvarade syftet. Studiernas resultat kategoriserades och formulerades i fyra påstå enden. Identifiera Riskfaktorer förebygger postoperativa lungkomplikationer, detta stärktes med 10 studier.