Trots att stor kunskap finns vad det gÀller riskfaktorer, prevention, bedömning och vÄrd fortsÀtter prevalensen av trycksÄr att stiga orovÀckande. TrycksÄr fortsÀtter att förbli ett betydande hÀlsoproblem och en signifikant ekonomisk belastning för sjukvÄrden runt om i vÀrlden. Syftet med litteraturstudien var att ur ett omvÄrdnadsperspektiv belysa hur uppkomsten av trycksÄr kan förebyggas. I studien framkom att ett av de viktigaste aspekterna av trycksÄrsprevention Àr att en korrekt riskbedömning av trycksÄr görs sÄ att förebyggande ÄtgÀrder kan sÀttas in tidigt till de patienter som Àr i behov av det. Det finns en rad olika bedömningsinstrument, men de flesta av dem har inte fÄtt sin validitet beprövad i nÄgon undersökning, och utav de som har prövats visar ingen pÄ en tillrÀckligt hög tillförlitlighet.

Juverinflammation (mastit), oftast orsakad av en juverinfektion, Àr en betydelsefull sjukdom hos fÄr och den vanligaste utslagsorsaken hos svenska tackor registrerade i FÄravelförbundets avelsregister. För att kunna förebygga juverinfektion Àr det viktigt att ha kunskap om riskfaktorer för juverinfektion. Det finns dock fÄ studier som undersökt detta och mer kunskap om riskfaktorer för juverinfektion behövs. Syftet med denna studie var att försöka undersöka möjliga riskfaktorer för juverinfektion hos svenska tackor med kliniskt friska juver. Vidare var syftet, att med hjÀlp av en utskickad enkÀt, undersöka svenska fÄrÀgares kunskaper om och attityd till mastit som sjukdom. Mjölkprover frÄn 753 tackor i 22 svenska kött- och pÀlsproducerande fÄrbesÀttningar togs vid lamning och/eller avvÀnjning mellan juni 2013 och augusti 2014. Ett protokoll för juverundersökning och tackdata fylldes i för samtliga provtagna tackor.

Hur en individ uppfattar sin kropp har relaterats till sjÀlvkÀnsla, fysisk aktivitet, matvanor, social Ängest och mobbning. Studier som undersöker utvecklandet av kroppsuppfattning och riskfaktorer för snedvriden kroppsuppfattning efterfrÄgas. Denna longitudinella studies huvudsyfte var att undersöka om kroppsuppfattningen hos gymnasieungdomar (n=349) förÀndras över tid och hur det sÄg ut för tjejer respektive killar. Vidare undersöktes riskfaktorer för utveckling av snedvriden kroppsuppfattning. Resultatet visade stabilitet i utvecklingsmönster av snedvriden kroppsuppfattning över tid.

SammanfattningSyftet med den föreliggande litteraturstudien var dels att beskriva hur faderlig postpartumdepression pÄverkade familjens livssituation samt att beskriva vilka tecken och riskfaktorer som fanns för faderlig postpartumdepression. Empiriska vetenskapliga artiklar söktes i databasen Medline (PubMed) och fjorton artiklar valdes ut. Artiklarna kvalitetsgranskades avseende urval och bortfall och tabeller över studiernas metod- och resultatbeskrivning sammanstÀlldes. I den föreliggande studiens resultat framkom att en ökad risk för ?parsjuklighet? fanns och Àven barnen pÄverkades, dÄ barn till deprimerade fÀder i högre grad riskerade att drabbas av temperamentsproblem.

Postoperativa lungkomplikationer Àr ett stort problem inom sjukvÄrden. Det ökar mortaliteten och skapar onödigt lidande för patienterna samt ökar kostnaderna för sjukvÄrden dÄ patienterna ligger inne lÀngre tid. Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt beskriva vilka faktorer som kan leda till ökad risk att drabbas av postoperativa lungkomplikationer, samt effekter av att anvÀnda omvÄrdnadsinterventioner för att förebygga dessa. Förebyggande av allmÀnna postoperativa komplikationer inkluderades inte i studien. Resultatet bestÄr av 22 artiklar som valdes ut genom litteratursökningar och sedan kvalitetsgranskades och analyserades med hjÀlp av matriser.

Syftet med denna studie var att undersöka och tydliggöra vissa skydds- och riskfaktorer som finns för barn placerade i familjehem. Den ansats som anvÀndes till denna studie var kvalitativ och urvalet till denna skedde genom kvoturval. Efter urvalet genomfördes halvstrukturerade intervjuer med fem stycken respondenter. Genom intervjuerna fick jag en tydligare bild av vilka faktorer som kunde inverka positivt eller negativt för de placerade barnen. Betydelsen av att familjehem samtalade med barn pÄvisades och genom detta bekrÀftades och hördes de placerade barnen.

Kurs: MÀlardalens Högskola, EIK024, Magisteruppsats i IT-ekonomiFörfattare: Anna Lycksén & Patrik Wallin, VÀsterÄsTitel: Hantering av riskfaktorer för smÄ och medelstora företag vid IT OutsourcingHandledare: Therese HansenNyckelord: IT Outsourcing, SME, riskfaktor, hanteringProblem: Outsourcing av affÀrsprocesser sÄsom IT har funnits lÀnge, men fokus hartidigare varit pÄ stora företag av ett antal olika anledningar. För det förstaville outsourcingleverantörerna vinna stora kontrakt för att uppnÄ stordriftsfördelarsÄ att deras egna kostnader kunde hÄllas sÄ lÄga som möjligt.För det andra lyckades inte de mindre outsourcingleverantörerna som försöktege sig in pÄ marknaden för smÄ och medelstora företag (SME) med atterbjuda tjÀnster som ansÄgs vara tillrÀckligt lockande för SME. Slutligen ansÄgde flesta SME att de inte hade nÄgot att tjÀna pÄ att outsourca. Tidernahar dock förÀndrats. IT outsourcing för SME blir allt mer vanligt, men trotsdetta forskas det relativt lite pÄ omrÄdet.

SAMMANFATTNING BAKGRUND: En patient med ryggmÀrgsskada [RMS] har en livslÄng ökad risk för trycksÄr pÄ grund av sitt rörelse- och kÀnselbortfall. Av alla med RMS i vÀrlden fÄr upp till 95% trycksÄr minst en gÄng under sin livstid. Det finns idag ingen bra riskbedömningsskala avseende trycksÄr hos RMS-patienter, dÄ de enligt den vedertagna Modifierade Nortonskalan fÄr en missvisande lÄg risk för trycksÄr. Med kunskap om riskfaktorer, information och utbildning gÄr det till stor del att förebygga uppkomsten av trycksÄr.SYFTE: Syftet med studien var att kartlÀgga förekomsten av trycksÄr hos nyskadade/nyinsjuknade patienter med RMS samt att undersöka vilka faktorer som visar pÄ risk för trycksÄr.METOD: Studiedesignen var en kvantitativ jÀmförande observationsstudie dÀr data samlades in longitudinellt och prospektivt. Skillnader mellan nyskadade/nyinsjuknade RMS-patienter med och utan trycksÄr studerades.RESULTAT: Av de 61 patienter som deltog i studien hade 35 (57,4%) trycksÄr nÄgon gÄng under vÄrdtiden.

Hos Àldre som vÄrdas pÄ sjukhus efter en operation Àr delirium en vanlig komplikation. Tidigare studier visar att postoperativt delirium resulterar i förlÀngd sjukhusvistelse och ökad mortalitet. Syftet med studien var att beskriva omvÄrdnad i samband med postoperativt delirium. Metoden var en litteraturstudie byggd pÄ 17 artiklar ur databaserna CINAHL och Medline. Studien genomfördes enligt en modifierad version av Polit och Becks (2012) modell för litteraturstudier.

ProblemstÀllning: Muskuloskeletala besvÀr hos professionella pianister (Playing-related musculoskeletal disorders - PRMDs) Àr ett vanligt förekommande problem och besvÀren Àr oftast smÀrtsamma, lÄngvariga och funktionsnedsÀttande. Pianister drabbas i hög grad av skador i övre extremiteterna. Tidigare studier efterfrÄgar en gemensam konsensus med tydliga definitioner över de riskfaktorer som ingÄr i PRMDs hos pianister. Det rekommenderas valida och reliabla mÀtinstrument samt prospektiva studier för att sÀkerstÀlla prevalensen.Syfte: Syftet var att konstruera ett frÄgeformulÀr pÄ engelska för anvÀndning att kunna identifiera prevalensen av PRMDs och dess frisk- respektive riskfaktorer hos professionella pianister i Sverige, NederlÀnderna och Grekland. Metod: För att sÀkerstÀlla att alla relevanta riskomrÄden skulle inkluderas i frÄgeformulÀret genomfördes intervjuer med tre experter inom omrÄdet och intervjuerna analyserades sedan med innehÄllsanalys.

The purpose of this study is to describe melanotic tumours and the pathogenesis of these tumours. The focus of this study is on differences between benign and malignant tumours as well as the prognosis one may expect when diagnosing this disease. The mechanisms responsible for the occurrences of the tumours are not yet fully understood. It is believed that factors such as chronic trauma, infections, medications and hormones affect the cell mechanisms in some way. Determinants of the malignancy of the tumour are not completely known.

van der Pals, H & Kheder, N (2005) Riskfaktorer för utveckling av utbrÀndhet. En studie om utveckling av arbetsrelaterad utbrÀndhet. Examensarbete; omvÄrdnad, 10 poÀng. Malmö Högskola: HÀlsa och SamhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2005. Syftet med genomförd studie var att sjuksköterskor skall kunna arbeta pÄ ett sÀtt som frÀmjar deras hÀlsa och dÀrmed motverkar utbrÀndhet.

Typ 2 diabetes Àr en kronisk sjukdom som inte bara Àr en folksjukdom i Sverige utan Àven ett globalt problem. Den drabbar frÀmst Àldre personer och andra riskfaktorer Àr bl a övervikt, bukfetma som i mÄnga fall orsakats av felaktig kost och brist pÄ fysisk aktivitet. Dessa faktorer pÄverkar Àven utveckling av sjukdomen vad gÀller kroniska komplikationer som orsakas av skador pÄ bÄde stora och smÄ blodkÀrl. Syftet med denna litteraturstudie var att studera effekten av kost och fysisk aktivitet pÄ personer med typ 2 diabetes och dÀrmed pÄverkan pÄ framtida kroniska komplikationer. Metoden var en systematisk litteraturstudie bestÄende av 15 vetenskapliga artiklar baserade pÄ kvantitativ forskning.

Bakgrund: PÄ 1990-talet började hot och vÄld inom vÄrden uppmÀrksammas vilket ledde till fler rapporter framkom inom omrÄdet. Det finns dock fortfarande ett behov av att olika riskfaktorer som pÄverkar hot och vÄlds utbredning och konsekvenserna för sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att belysa riskfaktor som finns gÀllande hot och vÄld gentemot sjuksköterskor pÄ somatiska sjukhusavdelningar för vuxna samt sjuksköterskans hantering och eventuella konsekvenser av hot och vÄld. Metod: Resultatet bygger pÄ 17 kvantitativa vetenskapliga artiklar som kritiskt genomlÀsts och granskats. Resultat: Resultatet visade att det fanns organisatoriska, patient- och sjuksköterskerelaterade riskfaktorer för hot och vÄld.

KardiovaskulÀra sjukdomar Àr en av de frÀmsta orsakerna till för tidig sjuklighet och död i Sverige och vÀstvÀrlden. Deras etiologi Àr multifaktoriell och starkt förknippad med olika riskfaktorer. Vissa av dessa Àr opÄverkbara, som hereditet, kön och Älder. Andra dÀremot, som dyslipidemi, högt blodtryck, övervikt, rökning och psykosociala faktorer Àr pÄverkbara.Att upptÀcka individer som har flera riskfaktorer och dÀrmed lÀmpliga för primÀrprevention utgör en utmaning. De flesta riskfaktorer förutom psykosocial stress omfattas av ett lÀtt anvÀndbart risk- och bedömningssystem.