För att ge förÀldrarna i den svenska barnhÀlsovÄrden ett bra och individuellt stöd Àr det viktigt att det skapas en god vÄrdrelation mellan förÀldrar och sjuksköterska. Syftet med litteraturstudien var att belysa de faktorer som Àr betydelsefulla för vÄrdrelationen mellan förÀldrar och sjuksköterska i barnhÀlsovÄrden i Sverige. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Nio vetenskapliga kvantitativa och kvalitativa artiklar granskades avseende vetenskaplig kvalité och analyserades dÀrefter. I resultatet framkom fyra kategorier av faktorer som pÄverkar vÄrdrelationen mellan förÀldrar och sjuksköterska i barnhÀlsovÄrden.

Syftet med studien Àr att studera den diskursiva konstruktionen av det förebyggande sociala arbetet med ungdomsbrottslighet, genom att studera underlaget till en aktuell insats (Sociala insatsgrupper). Ett diskursanalytiskt tillvÀgagÄngssÀtt har varit styrande i teoretiska samt metodologiska övervÀganden. UtgÄngspunkten för analysen har varit generell diskursteori samt teorier om diskurser som styr socialt arbete. En slutsats Àr att det bÄde finns diskurser för ett individinriktat samt strukturinriktat fokus men att det förstnÀmnda har vidare utrymme i de studerade texterna vilket tyder pÄ att det sociala arbetet med ungdomsbrottslingar till stor del influeras av dominanta individinriktade diskurser sÄ som: biomedicinska, juridiska samt "psy" diskurser. Vilket fÄr som konsekvens att sociala insatser konstrueras med fokus pÄ att förÀndra individers beteende och att fokus pÄ strukturella faktorer negligeras.

SAMMANFATTNING Bakgrund:Till intensivvÄrdsavdelningar (IVA) kommer patienter med livshotande tillstÄnd som leder till svikt av vitala organ. MÄlet med vÄrden Àr att övervaka, behandla och ge omvÄrdnad till patienterna. Behandlingar och ÄtgÀrder som utförs pÄ IVA kan pÄverka patienten bÄda under tiden pÄ IVA samt efter utskrivningen till andra avdelningar och sedan i hemmet. Patienter kan pÄverkas bÄde fysisk och psykiskt efter vÄrden pÄ IVA. Posttraumatisk stressyndrom (PTSD) kan vara en av konsekvenserna efter vÄrden pÄ IVA.Syfte:Att belysa de psykiska besvÀr patienter kan uppleva efter att ha vÄrdats pÄ IVA samt belysa riskfaktorer som kan leda till utveckling av PTSD efter vistelsen pÄ IVA.Metod:Metoden var en litteraturöversikt dÀr artikelsökning gjordes i Pub Med, PSYCINFO, Cinahl samt Scopus.

Bakgrund: Fetma och övervikt hos barn Àr ett ökande problem för vÄrden och samhÀllet, det kan leda till följdsjukdomar lÀngre fram i livet hos barnen och det minskar vÀlbefinnandet. Riskfaktorer för barnfetma Àr bland annat överviktiga förÀldrar, livsstil, kostvanor, fysisk inaktivitet och socioekonomisk status. HÀlsofrÀmjande arbete mot fetma samt tidiga insatser har betydelse för att barnet ska fÄ god hÀlsa. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge information, undervisning och motivation till hela familjen. För att förÀndra barnets situation krÀvs ett engagemang frÄn hela familjen.

Hypertoni finns bland uppskattningsvis 1,8 miljoner svenska invĂ„nare. Riskfaktorer för att utveckla hypertoni Ă€r tobaksbruk, alkoholintag, felaktig kosthĂ„llning, lĂ„g motionsnivĂ„ och stress. Ändrad livsstil utgör grunden i behandlingen och distriktssköterskan har en viktig preventiv funktion som syftar till att ge patienten förutsĂ€ttningar att införliva hĂ€lsosamma levnadsvanor. Syftet med examensarbetet var att jĂ€mföra olika förebyggande interventioner och vilken effekt de har pĂ„ blodtrycket bland patienter med hypertoni. MĂ„let var att sammanstĂ€lla befintlig kunskap och synliggöra den för yrkesverksamma inom omrĂ„det.

Svansbitning Àr ett stort problem i slaktsvinsproduktionen ur sÄvÀl djurvÀlfÀrdsmÀssig som ekonomisk synvinkel. Etiologin bakom problemet anses vara multifaktoriell och Àr ej helt utredd. Man kan dela in faktorerna i interna riskfaktorer och externa riskfaktorer. De interna riskfaktorerna avser genetiska egenskaper med avseende pÄ ras och hÀrstamning, beteende, rangordning, kön, exteriör, vikt, Älder och allmÀn hÀlsostatus. De externa riskfaktorerna avser faktorer i miljön, som belÀggningsgrad, möjlighet att böka, berikning i miljön, strömaterial, temperatur, ventilation, ljus, sÀsong pÄ Äret, boxens utformning, utfodringssystem och fodrets sammansÀttning. Detta Àr en retrospektiv studie dÀr prevalensen svansbitningar i en slaktsvinsbesÀttning har jÀmförts före och efter en Àndring i utfodringsrutiner.

SammanfattningBakgrund:I Sverige finns 30 000 ? 40 000 personer med psykosdiagnos. Dessa Àr en utsatt grupp avseende metabola riskfaktorer, dels utifrÄn konsekvenser av sjukdomen, men ocksÄ med anledning av den antipsykotiska medicineringen. DÀrför rekommenderas screening för metabola riskfaktorer i förebyggande syfte och för tidig upptÀckt.Syfte: Syftet med studien var att undersöka personals erfarenheter av hinder och framgÄngsfaktorer i screeningarbetet. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 7 personal som arbetade med metabol screening pÄ en psykiatrisk öppenvÄrdsmottagning.

?Postoperativt illamÄende och krÀkning (PONV- Postoperative Nausea and Vomiting) Àr en vanlig förekommande kirurgisk komplikation. Orsaken till PONV Àr inte helt faststÀlld, till skillnad frÄn patofysiologin vid generellt illamÄende. För patienten innebÀr PONV ett ökat lidande och lÀngre vistelse pÄ sjukhus. För att förebygga och lindra tillstÄndet PONV kan sjuksköterskan identifiera riskfaktorer hos patienten.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar uppkomsten av postoperativ urinretention, POUR, i tidigt postoperativt skede. Artikelsökning har skett i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsbedömdes utifrÄn en modifierad granskningsmall för artikelgranskning. Sexton artiklar inkluderades i studien. Resultatet visade att med stigande Älder ökade risken för POUR, speciellt för mÀn.

Syftet för denna studie var att studera förekomsten av postoperativa sÄrinfektioner hos patienter som genomgÄtt kÀrloperation med inguinal incision under Ären 2008 till och med mars mÄnad 2013. Undersöka skillnader gÀllande riskfaktorer inom studerad patientgrupp för förekomst av postoperativ sÄrinfektion samt studera om patienter som utfört endovaskulÀr metod under samma vÄrdtillfÀlle oftare drabbades av postoperativ sÄrinfektion Àn de patienter som inte genomgÄtt endovaskulÀr metod under samma vÄrdtillfÀlle. Metoden som anvÀndes var granskning av patientjournaler efter utifrÄn studien utvalda specifika operationskoder. Granskningen av de 54 patientjournalerna skedde med hjÀlp av egenmodifierad tidigare anvÀnd granskningsmall. Studieresultatet visar att förekomsten av postoperativa sÄrinfektioner hos den studerade patientgruppen uppgÄr till 22,2 %.

Bakgrund: ?Compassion fatigue? (CF) Àr ett begrepp som syftar pÄ fenomenet att mÀnniskor, dÀribland sjuksköterskor, som arbetar med mÀnniskor, kan drabbas av en slags professionell utbrÀndhet. UtbrÀndheten uppstÄr i mötet med den andra partens (patientens) lidande och trauma och yttrandet av tillstÄndet följer ett klassiskt stressmönster. ArbetsomstÀndigheter, vissa personlighetsdrag sÄsom hög empatisk förmÄga hos sjuksköterskan har identifierats som eventuella riskfaktorer till CF. Det finns behov av att vidare utreda vad CF Àr, vad det orsakas av och hur tillstÄndet kan lindras och motarbetas.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva förekomst och belysa vilka riskfaktorer som bidrar till att mĂ€n utvecklar Ă€tstörningar samt att beskriva hur dessa kan se ut. Kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar anvĂ€ndes för att genomföra denna litteraturstudie. Resultatet visar att det Ă€r svĂ„rt att veta hur mĂ„nga mĂ€n som lider av Ă€tstörningsproblematik eftersom omrĂ„det fortfarande Ă€r sparsamt utforskat och att prevalensen visar sig vara vĂ€ldigt olika i olika studier. Ångest och depression och andra affektiva störningar Ă€r ofta sammankopplat med Ă€tstörningar men om det Ă€r en riskfaktor eller ett symtom Ă€r svĂ„rt att veta. Grupptryck och massmediala faktorer kan bidra till utvecklandet av Ă€tstörningar hos mĂ€n, men press frĂ„n vĂ€nner har visat sig vara en större riskfaktor Ă€n press frĂ„n media.

Ordet bostadsbubbla spreds som en löpeld över vÀrlden efter den stora sub-primekrisen i USA2008 som pÄverkade hela vÀrldens finansiella system. Sedan dess Àr oron för nya bubblorkonstant nÀrvarande.Denna uppsats kommer undersöka de argument som framförs för att en bostadsbubblaexisterar i Sverige. Jag studerar den aktuella debatten och granskar argumenten som framförs.Existerar bostadsbubblan eller inte? Uppsatsen tar ocksÄ reda pÄ vilka riskfaktorer som skullekunna orsaka ett prisfall pÄ bostÀder, oavsett om det rÄder en bostadsbubbla eller inte. EnjÀmförelse mellan boendekostnaderna för hyresrÀtt kontra bostadsrÀtt görs med spÀnnanderesultat.Dessutom tillfrÄgar jag drygt 100 fastighetsmÀklare om deras tro pÄ den svenskabostadsmarknaden.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

Denna studie syftar till att utifrÄn tidigare forskning identifiera riskfaktorer som kan förklaraunderprissÀttningen första dagen dÄ aktien handlas pÄ börsen. En avgrÀnsning har gjorts till attstudera företag som börsintroducerades pÄ Stockholmsbörsen mellan Är 2000-2008. UtifrÄntidigare forskning har fyra stycken riskfaktorer valts ut. Dessa Àr Älder, bransch, försÀljningoch betavÀrde och utgör grunden för den teoretiska referensramen. TvÄ olika tillvÀgagÄngssÀtthar valts för insamlandet av material.