Arbetet har utförts som ett produktutvecklingsprojekt åt AB Gense i Eskilstuna som tillverkar bland annat bestick. Mellan olika operationer i tillverkningen behöver ämnena som ska bli bestick rengöras med alkalisk ultraljudstvätt. Eftersom ämnena ligger mot varandra i bestickstället blir vissa ämnen inte helt rena vid tvätten. Det medför problem vid efterkommande operation och därför måste de rengöras manuellt. Syftet med projektet var att konstruera ett nytt bestickställ som skulle ge större andel rena ämnen efter tvätten och kunna tillverkas i ett trettiotal exemplar. Huvudfrågeställningen för projektet var hur ett bestickställ bör konstrueras för användning i en ultraljudstvätt.

Boken Byggprocessen beskriver att ett byggprojekt uppstår när det uppkommer ett behov, i form av att en plats inte längre fyller sin funktion, eller att en verksamhet behöver en plats att vistas på (Nordstrand, 2008). Kommuner har regler att rätta sig efter när det gäller att kunna bygga och omprojektera platser, politiska beslut avgör och sätter igång ett byggprojekt (Nordstrand, 2008). Syftet med examensarbetet är att öka kunskapen och klargöra vad som krävs för att från idé till färdigställande och förvaltning, få processen att gå smidigt och med ett gott resultat. Ett projekt som har rykte om sig att ha lyckats med sin process och fått en uppskattad slutprodukt, är ombyggnaden av Stortorget i Gävle. Genom att studera varför projektet Stortorget i Gävle anses vara så lyckat kan vetskapen om framgångsfaktorerna bli större. Vad är det som gör att en plan- och byggprojekt lyckas? Vilka är framgångsfaktorerna? Under studien har tre personer intervjuats om byggprocessen av Stortorget i Gävle.

Målet med examensarbetet är att svara på frågan: "Är det resurssparande att öka detaljeringsgraden i BIM-modellen genom virtuellt uppreglade gipsväggar?" Rapporten behandlar en BIM-laboration som genomförts i samarbete med NCC i projektet Signalfabriken i Sundbyberg. Med programmet Lindab Revit Tools (LRT) reglades gipsväggar upp virtuellt och adderades till projektets byggnadsinformationsmodell (BIM). Materialet kvalitetssäkrades vid samgranskningsmöten och användes för att generera A3-handlingar för test i produktion. Testet och handlingen diskuterades med representanter från olika delar av byggprocessen och en reviderad handling utvecklades samt godkändes. Laborationen upprepades med syftet att effektivisera processen och erfarenheterna från detta ledde till att frågeställningen fick följande svar: Ja, om endast komplicerade områden modelleras.

Syfte och frågeställningarSyftet är att ta reda på om en utökad undervisning i idrott och hälsa har ett samband på skolelevers motoriska färdigheter. Detta syfte kommer vi undersöka genom att besvara frågorna ?hur ser de motoriska färdigheterna ut hos eleverna i en Bunkefloskola jämfört med i SIH-projektet?? och ?finns det något/några områden inom de motoriska färdigheterna där skillnaderna är särskilt utmärkande??MetodDatainsamlingen bestod av två stycken observationstillfällen där vi observerade 60 elever, från en Bunkefloskola i Sverige. Eleverna uförde NyTidstestet som syftar till att testa deras allsidiga rörelsekompetens. Skolan som eleverna går på arbetar med Bunkeflomodellen som karaktäriseras av att ha fysisk aktivitet på schemat varje skoldag.

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Datoriserade informationssystem är kritiska ur effektivitets-, konkurrens- och överlevnadssynpunkt för de verksamheter som implementerar dem. Intressenter är personer som påverkar eller påverkas av systemet. I syfte att kunna utveckla anpassade och stödjande system är det viktigt för utvecklarna att förstå intressenterna och deras behov av systemen.Det är dock ovanligt att utvecklare får tala med verkliga intressenter direkt. De är ofta hänvisade att tala med representanter för dessa, så kallade surrogatintressenter. Företeelsen, kallad surrogering, är vanligt förekommande.

För att arbetet i ett projekt ska flyta på så smidigt som möjligt så gäller det att ha en bra projektorganisation. I litteraturen finns flera projektorganisationsmodeller beskrivna, men dessa är skapade för idealförlopp och går sällan att använda rakt av i verkligheten. Istället för att ta fram helt nya organisationsformer skulle företag kunna spara både tid och pengar på att direkt kombinera teorins idealmodeller. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur teorins traditionella projektorganisationsmodeller kan kombineras. Rapporten baseras på intervjuer på ett företag som har en lång erfarenhet av projektarbeten och som tagit fram en projektorganisationsmodell som innehåller delar från flera idealmodeller.

Vådabekämpningar är inget nytt fenomen när det kommer till militära operationer. För att kunna lösa detta problem så måste man ta reda på vilka de största orsakerna till vådabekämpning är samt vilka lösningar det finns för att minska risken. I denna uppsats har det genomförts kvalitativa litteraturstudier om fenomenet vådabekämpning, från Operation Desert Storm och framåt. Syftet med uppsatsen är att studera hur arbetet med att förhindra vådabekämpningar skulle kunna se ut, samt ta reda på vilka de största anledningarna är till att vådabekämpningar uppstår. Analysen visar att det finns en rad olika orsaker till att vådabekämpningar uppstår. Vidare så visas ett antal åtgärder som kan vidtas för att minska risken för vådabekämpningar. Resultatet visar på att det går att reducerar riskerna, men att fenomenet aldrig helt kan försvinna..

Försenade projekt är vanligt förekommande i byggbranschen och ger i regel en ökad kostnad för projektet. I examensarbetet studeras vad som är orsakerna till att förseningar uppstår och även hur ekonomin för projekten påverkas.Arbetet bygger på att författaren har intervjuat personer som har haft goda kunskaper om projekten och dess förseningar. I studien har fyra projekt som blivit försenade studerats. Respondenterna har varit platschefer för tre av projekten, en arbetschef för det fjärde projektet samt beställare för två av de studerade projekten.Syftet med examensarbetet är att försöka kartlägga orsakerna till att byggprojekt blir försenade. Det ska även framkomma förslag till hur förseningar kan elimineras eller minskas.Studien har visat att förseningar kan uppstå i flera olika skeden.

Syftet med uppsatsen är att ur ett företagsperspektiv undersöka hur en linjeutvidgning påverkar varumärket samt vilka faktorer som gör att en linjeutvidgning lyckas.Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Intervjuer har genomförts med marknadsdirektören för Cloetta Fazer, Sverige, en marknadschef på Leaf Sverige, en marknadschef på Kraft Foods samt med en ekonomilärare på Europaskolan i Strängnäs, med tidigare chefspositioner inom konfektyrbranschen.Vi kallar ökningen av linjeutvidgningar för en ?accelererande linjeutvidgningstrend?. Ett varumärke påverkas positivt av en linjeutvidgning när de kärnvärden varumärket står för kan föras vidare till den nya produkten. Riskerna som följer med linjeutvidgning är kannibalisering och urholkning av varumärket. Inga av företagen i studien har ett mätverktyg för att mäta kannibalisering.

Syftet med uppsatsen är att ur ett företagsperspektiv undersöka hur en linjeutvidgning påverkar varumärket samt vilka faktorer som gör att en linjeutvidgning lyckas.Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Intervjuer har genomförts med marknadsdirektören för Cloetta Fazer, Sverige, en marknadschef på Leaf Sverige, en marknadschef på Kraft Foods samt med en ekonomilärare på Europaskolan i Strängnäs, med tidigare chefspositioner inom konfektyrbranschen.Vi kallar ökningen av linjeutvidgningar för en ?accelererande linjeutvidgningstrend?. Ett varumärke påverkas positivt av en linjeutvidgning när de kärnvärden varumärket står för kan föras vidare till den nya produkten. Riskerna som följer med linjeutvidgning är kannibalisering och urholkning av varumärket. Inga av företagen i studien har ett mätverktyg för att mäta kannibalisering.

Denna uppsats grundar sig i en kvalitativ studie som behandlat fallgropar som återfinns inom projektstyrningen i IT-projekt. Att IT-projekt ofta framställs som över tid och budget och därmed som misslyckade var ett intressant fenomen som vi ville titta närmare på. Vårt fokus låg på själva projektstyrningen av projektet och av den anledningen uteslöts faktorer som utvecklingsmetod eller designaspekter i projektet. Vårt syfte med studien var att undersöka varför IT-projekt inte når framgång ur ett projektstyrningsperspektiv och vår centrala frågeställning var vilken inverkan har projektstyrningens fallgropar på ett IT-projekts framgångar? För att besvara vår uppställda frågeställning utfördes en litteraturstudie där vi tittade på förändring i organisationer, motstånd mot förändring samt de fallgropar som kan återfinnas vid projektstyrningen av ett IT-projekt.

Jag har tagit del av ett projekt som heter ?Platsinnovation i Swedish Lapland ?. Platsinnovation beskrivs som en principiell ny form av innovation som ska bidra till ett attraktivt och hållbart samhälle både socialt, ekonomiskt och miljömässigt. I begreppet ingår tre delar: fysisk gestaltning, innehåll och platsmarknadsföring (Karlberg, 2015 & LTU, 2015). Projektet bedrivs av Luleå tekniska universitet (LTU) med syfte att utforska hur vi kan ta tillvara på en plats identitet och förstärka upplevelsen av platsen.

Projektet Curiosity > Harvest handlar om självhushållning som en del i det moderna livet i staden, och mer specifikt biodling i den urbana miljön. Dels ur perspektivet att knyta samman stadsmänniskan med matproduktionen och förutsättningarna för livet, och dels ur perspektivet att sätta fokus på den ekologiska hållbarheten i samhället i stort. Projektet tar ett större grep över hur ett system för biodling i staden skulle kunna se ut, och inbegriper en kartläggning av staden utifrån biets perspektiv, ett system för material- och kunskapsdelning mellan människor och en ny bikupa. Systemet baseras på ett tänkt nätverk med namnet Curiosity > Harvest, och fungerar som en plattform vilken besitter kunskap, material och kapital och underlättar för människor i staden att ta steget till att bli biodlare. Kartläggningen visar Göteborgs växtlighet enligt en generell kategorisering, och föreslår även en mer detaljerad inventering av den, ofta bortglömda och bortprioriterade, flora som bina är beroende av i sitt pollineringsarbete.Biodling är ett ämne som binder samman alla skalor i ett designarbete, från stadsplanering till produktdetaljer, och sätter det mänskliga ansvaret, arbetet och skördens belöning i samband med hela den biologiska livscykeln.Resultatet av arbetet är ett designat förfarande, och produkterna bildar det toolkit som visar en serie exempel ur ett sådant förfarande..