Sökresultat:
1682 Uppsatser om Risker och osäkerheter - Sida 55 av 113
Station Bönered - om att skapa goda miljöer kring ett pendeltÄgspÄr
NÀr en stad vÀxer mÄste man ta stÀllning till hur det ska ske. Idag Àr
biltrafiken dominerande i Göteborg och i framtiden skulle spÄrbunden trafik och
utbyggd pendeltÄgstrafik i regionen kunna innebÀra mer hÄllbara tranporter. En
pendeltÄgsstation har ett relativt begrÀnsat omland och behöver för fullt
utnyttjande bebyggas nÀra inpÄ. Den spÄrbundna trafiken kan dock innebÀra
störningar och risker.
Jag undersöker i mitt examensarbete hur en ny stadsdel utanför Göteborg kan
byggas ut kring en tĂ€nkt pendelÂtĂ„gsÂstation.
Sjuksköterskor Àr frÄn Venus, lÀkare Àr frÄn Mars - En litteraturstudie om kommunikation mellan sjuksköterskor och lÀkare
Kommunikation Àr en stor del av sjukvÄrden och det utvÀxlas varje dag tusentals
budskap. Detta medför stora risker för sÀkerheten och vikten av att
sjuksköterskan och lÀkaren har en bra kommunikation Àr tydlig. Att reflektera
över sin egen del i kommunikationen och se till att rÀtt information överförs
pÄ ett bra och effektivt sÀtt Àr en del i sjuksköterskans profession.
Syftet med studien var att belysa faktorer som underlÀttar och försvÄrar
kommunikationen mellan sjuksköterskor och lÀkare.
Det gjordes en kvalitativ litteraturstudie som innebar en granskning av Ätta
vetenskapliga artiklar med en kvalitativ innehÄllsanalys.
Resultatet visade uppskattning och ett tillmötesgÄende med den andra
professionen, att kunna lyssna, jobba i ett likvÀrdigt team, ha en kunskap om
den andres profession, kÀnna tillit och att fÄ vara en del i besluten kring
patientvÄrden var underlÀttande faktorer för att fÄ en fungerande
kommunikation. NÀr sjuksköterskan uteslöts ut beslutsfattandet, nÀr man inte
hade kunskap om den andres profession, olika hÀrkomst och bakgrund och nÀr man
enbart kommunicerade via datorn försvÄrades kommunikationen. Resultatet visar
pÄ att bÄda parter i relationen bör fÄ lika stor plats och deras kunskaper bör
vara lika mycket vÀrda för att en bra kommunikation ska uppstÄ.
VarumÀrkesutvidgningar av kapitalintensiva varor - Och dess pÄverkan pÄ huvudvarumÀrke med stark image
Ett sÀtt för företag att utnyttja existerande varumÀrken Àr att utveckla sitt befintliga produktsortiment med hjÀlp av dessa, en sÄ kallad varumÀrkesutvidgning. Teorin tar upp diverse risker med varumÀrkesutvidgningar och hur dessa kan pÄverka konsumenternas syn pÄ huvudvarumÀrkets image. Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur en horisontell varumÀrkesutvidgning pÄverkar imagen pÄ kapitalintensiva varor som innehar en stark varumÀrkesimage. Som kapitalintensiva varor har vi valt att undersöka bilar dÄ det Àr en vara som pÄ ett mycket bra sÀtt föresprÄkar den gruppen dÄ en hög finansiell risk mÄste tas i samband med förvÀrv. De varumÀrken som undersöks Àr BMW, Mercedes, Audi, Volkswagen, Toyota och Volvo, som alla Àr bilmÀrken med stark varumÀrkesimage.
KÄranda : en del av organisationskulturen
Syftet med studien var att bidra och lyfta diskussionen kring kÄranda. Fokus lades pÄ vad som kan hÀnda nÀr den starka kÄranda övergÄr till att vara en belastning för polisen, och hur denna situation kan hanteras utifrÄn lednings- och individperspektiv. Studien hade Àven till syfte att skapa en förstÄelse för kÄrandans betydelse och hur den pÄverkar polisorganisationen positivt. Begreppet organisationskultur anvÀndes som utgÄngspunkt för att underlÀtta förstÄelsen för kÄrandans pÄverkan pÄ organisationen och dess medlemmar. Ytterligare teorier presenterades gÀllande svÄrigheten för ledningen att pÄverka organisationskulturen och dÀrmed Àven kÄrandan.
Företagens ekonomiska incitament till hÀlsoinvesteringar
PÄ senare Är har sjukskrivningarna ökat och kostnaderna dÀrmed skjutit i höjden. För att bromsa denna utveckling krÀver nu regeringen företagen/organisationerna pÄ ett ökat direktansvar för det egna företagets sjukskrivningar (till skillnad frÄn det kollektiva ansvar som tidigare prÀglat omrÄdet). Som en följd av de ökade sjukskrivningarna och direktansvaret sÄ har bÄde företagens och samhÀllets intresse för hÀlsoekonomi ökat. Ekonomer har lÀnge pÄpekat hur kostnaderna för sjukskrivning varierar mellan olika individer och dÀrmed förklarat de olika yrkesgruppers skiljda sjukskrivningstal med variationer av incitamentet för ?fusk?.
Den förmedlande lÀraren : en snart utdöd dinosaurie?
Syftet med uppsatsen var att undersöka förmedlingspedagogikens anvÀndbarhet i pedagogiskt arbete genom studerande av aktuell litteratur och intervjuer med fyra gymnasielÀrare. Den behandlade litteraturen var inriktad pÄ fördelar och nackdelar med förmedlingspedagogik samt vilka krav som stÀlldes pÄ lÀrare i dagens och framtidens samhÀlle. Intervjutemana utgick frÄn att presentera lÀrarna, avgöra vilken lÀrarroll (förmedlande eller elevaktiverande) som dominerade deras arbetssÀtt, vad som avgjorde vilken lÀrarroll de intog, vilka risker samt möjligheter som fanns med respektive lÀrarroll och ifall nÄgon av lÀrarrollerna kunde sÀgas vara mer lÀmplig för att fostra elever till det nya samhÀlle som vÀxer fram. Resultaten visade att samtliga lÀrare hade som huvudmÄl att aktivera sina elever att arbeta sjÀlva, med utgÄngspunkt frÄn varje elevs skilda förutsÀttningar för att behÄlla deras engagemang. FastÀn ingen av lÀrarna ansÄg att förmedlingspedagogik utgjorde eller borde utgöra en dominerande del av undervisningen sÄg samtliga likvÀl en nytta av att anvÀnda sig av en sÄdan i Ätminstone nÄgon mÄn.
Design av Riskdatabas : En studie för effektivare hantering av risker
Risk management is a key competency that is constantly being researched how it can be improved within project management. The risk management process consists of four major steps: identify risks, assess the risks? significance on the project, evaluate and address the key risks and follow up.The majority of companies seem to neglect certain identified risks, and decide not to mitigate if the risk does not cause adverse effects to the business. To counteract undesirable consequences and help organisations to become more effective at managing risks an initial work has been conducted for a risk repository.The project develops a proposal on the design of a risk repository which aim to effectively support a database implementation. The study includes literature studies which resulted in a relational model for database implementation.
Basel III, en avgörande faktor vid kreditbedömning av SMEs? : En studie om hur Basel III kan pÄverka bankernas kreditbedömning av SMEs.
SmÄ och medelstora företag (SME) utgjorde 2010 en andel pÄ 99,8% av alla företag i Sverige och bankerna Àr en viktig kÀlla till finansiering för SMEs. PÄ grund av bankernas betydelseskapade Baselkommittén för banktillsyn 1988 internationella regelverk som medförde ett kapitaltÀckningskrav pÄ 8% till banker. KapitaltÀckningskravet skulle kunna tÀcka oförutsÀgbara förluster vid en finanskris, vilket bidrar till att banksektorn Àr en av de mest reglerade branscherna i vÀrlden. 2006 skapades Basel II vilket för banker medförde svÄrigheter att bedöma kredit till och risker med SMEs. Basel II skapade en oro att kostnaderna skulle öka för kredit till SMEs och oron finns fortfarande kvar vid införandet av Basel III, vilket i sin tur kan försÀmra kreditvillkoren till SMEs.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva bankernas arbetssÀtt med kreditbedömning av SMEs i nulÀget, analysera och tolka hur Basel III kan pÄverka bankernas arbetssÀtt med kreditbedömning av SMEs, ge förstÄelse för hur Basel III kan pÄverka bankernas attityd till kreditbedömning av SMEs, pÄ grund av ökade kapitaltÀckningskrav.
PVK IN SITU
Lindberg M & Lindstrii F. PVK in situ. En observationsstudie av följsamhet till
riktlinjer gÀllande skötsel, dokumentation vid fixeringsförband,
komplikationssymptom samt tid in situ. Examensarbete i omvÄrdnad 15
högskolepoÀng. Malmö högskola: Fakulteten för hÀlsa och samhÀlle, institutionen
för vÄrdvetenskap, 2014.
Bakgrund: perifer ven kateter (PVK) Àr ett mycket vanligt ingrepp inom
sjukvÄrden som medför risker för kateterrelaterade komplikationer.
Revisionsplikt i smÄföretag - vad gör den för kreditvÀrdigheten?
Ett förslag om slopad revisionsplikt för mindre företag ligger till grund för denna uppsats. Författarna söker svar pĂ„ frĂ„gor som, - Vad skulle en slopad revisionsplikt för smĂ„företagarna fĂ„ för konsekvens vid en kreditbedömning hos banken? - Ăr det odelat positivt för smĂ„företagen att slippa revisionsplikten? - Vilka andra vĂ€rderingsmetoder kommer att anvĂ€ndas i stĂ€llet?. Genom analys av frĂ„gor besvarade av respondenter samt insamlat material i form av litteratur i Ă€mnet och publicerade artiklar dras slutsatser som att företagen inte Ă€r odelad positiv till ett eventuellt slopande utan ser bĂ„de för och nackdelar. Företag som inte kommer behöva ta krediter kan fĂ„ mindre kostnader för revision.
Genus och historielÀroböcker
Syftet med denna studie var att avgöra vilka attityder idrottslÀrare har till nivÄgruppering inom Àmnet Idrott och HÀlsa samt vilka argument de har för att anvÀnda eller inte anvÀnda sig av arbetssÀttet. Studien undersöker Àven vilka för- och nackdelar idrottslÀrarna ser med nivÄgruppering samt hur de löser det rent praktiskt. Den metod som anvÀnts Àr en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer och mÄlgruppen har varit lÀrare som undervisar i Àmnet Idrott och HÀlsa. En jÀmförelse har gjorts mellan idrottslÀrare med lÄng erfarenhet och idrottslÀrare med kortare erfarenhet för att se om erfarenhet av yrket pÄverkar synen pÄ arbetssÀttet. Resultatet visar att majoriteten av idrottslÀrarna Àr positivt instÀllda till nivÄgrupperad undervisning men att de inte kan anvÀnda sig av arbetssÀttet sÄ ofta de vill pÄ grund av bristande resurser. Samtliga idrottslÀrare i undersökningen var överens om att den idrottsliga utvecklingen gick snabbare för alla elever i en klass, oavsett vilken grupp de tillhörde, nÀr nivÄgruppering anvÀndes jÀmfört med sammanhÄllen undervisning. Den slutsats som kan dras av undersökningen Àr att nivÄgruppering kan gynna alla elever i en klass om det anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt.
Varför sÄ fÄ kvinnor? : En stuide om kvinnligt ledarskap inom svensk elitishockey
Under sÀsongen 2013/2014 arbetade fyra kvinnliga ledare pÄ högsta position inom svensk elitishockey vilket motsvarade 15 procent. Riksidrottsförbundets jÀmstÀlldhetsmÄl Àr att andelen representanter frÄn vardera kön ska vara minst 40 procent. Varför innehar sÄ fÄ kvinnor ledande positioner inom svensk elitishockey?FrÄgan besvaras genom att intervjua de kvinnliga chefer som tagit sig in i organisationerna och dÀrav fÄ ökad förstÄelse för kvinnligt ledarskap i en mansdominerad bransch. Tidigare forskning visar pÄ att kvinnor som försöker klÀttra i karriÀren möts av ett normativt motstÄnd vilket pÄvisas i teorierna om ?tokens? och glastaket.
Risk Management : - en studie av tvÄ organisationers Risk Managementarbete med fokus pÄ miljö
Riskmiljön i dagens samhÀlle Àr under stÀndig förÀndring och pÄverkar mÀnniskan i bÄde privat- och arbetslivet. Det blir allt viktigare för företag och organisationer att arbeta förebyggande mot risker som pÄverkar sÀkerhetsfrÄgor, miljöfrÄgor och ekonomiska intressen. Ett arbetssÀtt för att analysera och hantera en verksamhets riskmiljö Àr Risk Management. Huvudsyftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur Helikopterflottiljen Malmen och Scania AB arbetar med Risk Management med fokus pÄ miljöarbete. Studien bygger pÄ tvÄ fallstudier som har utförts genom kvalitativa intervjuer.
Effekter av Outsourcing ? en litteraturstudie
I jakten pÄ att bli mer konkurrenskraftiga och kostnadseffektiva vÀljer idag fler och fler företag att flytta ut hela eller delar av sin produktion till lÀnder dÀr de ekonomiska förutsÀttningarna för att bedriva verksamhet Àr bÀttre Àn i hemlandet. Detta sker vanligtvis genom sÄ kallad outsourcing, antingen till en lokal leverantör eller till en leverantör lokaliserad utomlands. Ett av de största skÀlen till varför företag vÀljer att outsourca sin tillverkning Àr kostnadsbesparingar. Genom att outsourca till ett lÄgkostnadsland kan företagen dra nytta av de lÀgre lönekostnader som dessa lÀnder ofta erbjuder. Vid sidan av kostnadsmotivet finns det Àven en rad andra vanliga motiv som företag brukar ange vid ett outsourcingbeslut.
KvalitetssÀkring av migreringsprocessen
I den hÀr uppsatsen försöker vi författare reda ut problematiken med hur den s.k. migreringsprocessen kan kvalitetssÀkras. Syftet Àr inte att nödvÀndigtvis komma fram till en fullstÀndig lösning pÄ problemet, utan att skapa ökad förstÄelse och förutsÀttningar för att lösa problemet. En migrering Àr, i arkiveringssammanhang, en flytt av data mellan lagringsmedium, filformat, systemmiljöer eller en kombination av dessa, för att kunna bevara ett digitalt material tillgÀngligt över generationer av datateknologi. Exempelvis en flytt av ett digitalt materials data frÄn ett gammalt lagringsmedium till ett nyare, för att det gamla lagringsmediet Àr pÄ vÀg att bli obrukbart.