Olika intressenters skärpta krav på genomlysbarhet, vad gäller de risker företag utsätts för och hur dessa hanteras, är en konsekvens av den senaste tidens uppmärksammade skandaler. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur börsnoterade företag kommunicerar risker och riskhantering till kapitalmarknaden via årsredovisningar. Urvalet var de tio största börsnoterade företagen, sett till omsättningen, som verkar inom verkstadsindustrin. Genom att använda ett ramverk för en fullständig riskrapportering samt genom att klassificera olika typer av risker (i omvärldsrisker, finansiella risker och operationella risker), kunde slutsatser dras kring hur riskrapporteringens omfattning skiljde sig åt mellan företag och riskkategori. Undersökningen utgick ifrån tre frågeställningar: Balanseras riskbegreppet? Kommuniceras riskhanteringsstrategier för de beskrivna riskerna? Används kvantitativa mått för att mäta riskernas påverkan? Undersökningen visar inte på några entydiga resultat kring riskrapporteringen men vissa mönster har kunnat skönjas.

Öppen källkod är ett sätt för programutvecklare att distribuera verket tillsammans med dess källkod och göra det fritt läsligt och modifierbart. Denna studie analyserar och identifierar risker och möjligheter som kan uppkomma vid migration till och driftsättning av öppen källkod. Metoden som används är intervjuer med representanter från ett urval av Skaraborgs kommuners IT-avdelningar. Studien har visat indikationer på att både risker och möjligheter skulle kunna finnas. Riskerna ligger främst i att kommunerna bör vara medvetna om att alla roller inom en kommun är viktiga, medan möjligheterna ligger främst i att de indikerar medvetenhet om begränsningar i kunskap vilket är viktigt för en lyckad migration och driftsättning.

I uppsatsen kommer det fram att människor är mer medvetna om risker och hot än vad de var för 20 år sedan. Detta framkommer genom att artiklarna som analyserats angående mordet på Olof Palme var mer inriktade på hur chockerande det var för Svenska folket och hur oväntat ett dåd av detta slag var. I artiklarna angående Anna Lindh var människor även där chockade över dådet men det chockerande var i stället att det kunde hända en gång till i Sverige. I de artiklarna har koncentrationen mer legat på gärningsmannen och polisens arbete.I och med detta kunde vi se att befolkningen i Sverige lever med en större medvetenhet om de risker och hot som finns omkring dem i samhället. Detta stämmer väl med de teorier som uppsatsen tar upp om att det finns risker och hot som en del av vardagen på ett annat sätt än för 20 år sedan..

Internetanvändandet i Sverige har ökat under flera år och det finns tendenser på att det fortsätter att öka. Det ökande användandet medför inte bara positiva aspekter utan även negativa aspekter som olika Internetrelaterade hot och risker som kan drabba användare. Syftet med denna uppsats var att ta reda på om Internetanvändningen och dess aktiviteter och tjänster fortsätter att öka. Ytterligare en anledning var att undersöka om kunskapen och medvetenheten om Internetrelaterade hot och risker har ökat hos Internetanvändare samt hur de skyddar sin dator mot de olika hoten och riskerna. För att styrka och få bättre relevans på uppsatsen innehåller teorikapitlet bland annat korta beskrivningar om de vanligaste begreppen inom Internetrelaterade hot, risker och säkerhetsskydd samt statistik om hur Internetanvändandet har sett ut de senaste åren.

Syftet med uppsatsen är att studera hur risker kan minimeras vid outsourcing inom klinisk prövning i ett mindre biotekniskt företag. Studien bygger på en kvalitativ fallstudie, vilken huvudsakligen är baserad på intervjuer med nyckelpersoner inom fallföretaget Active Biotech. Genom denna studie har vi kommit fram till att de mest kritiska riskerna vid outsourcing inom klinisk prövning kan härledas till förlust av kompetens eller förlorad kontroll över leverantören. En väl utarbetad outsourcingstrategi både på kort och lång sikt är därför av betydelse för att minimera risker vid outsourcing av klinisk prövning..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl svenska börsbolag redovisar risker för att sedan utreda ifall det råder något samband mellan vilka företag som har bra respektive sämre redovisning av risker. Uppsatsen bygger på en innehållsanalys av årsredovisningarna från de 31 mest omsatta företagen på Stockholmsbörsen. Ett undersökningsformulär har utformats för att med ett kvantitativt angreppssätt studera omfattningen på företagens riskredovisning. I studien görs en genomgång av de viktigaste risker som företag utsätts för. Vidare baseras studien på teorier om hur vetenskaplig fakta uppstår.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur medvetna gymnasieelever är om it-säkerhetshot och risker på Internet. Detta har gjorts genom att först undersöka aktuella hot genom att studera trendrapporter från ledande it-säkerhetsföretag. Denna information har sedan använts i en enkät för att ta reda på kunskapen och medvetenhetsnivån om dessa it-säkerhetshot bland gymnasieelever i Uppsala. Studien visar att det finns ett behov av utökad kunskap inom området. I resultatet kunde särskilda brister ses i de sociala aspekterna av it-säkerhet.

Denna uppsats behandlar IT-ansvarigas hantering av risken för kompetensbortfall i samband med IT-outsourcing. Uppsatsen innehåller en teoristudie som förtydligar begrepp som kompetens och kärnkompetens. Den innehåller även allmän fakta kring outsourcing samt risker för kompetensbortfall i samband med outsourcing av IT-verksamhet och till sist vad dessa risker kan få för konsekvenser för företaget. Verklighetsanknytningen är en fallstudie utförd på tre företag där IT-ansvariga har intervjuats. Slutsatserna visar att det finns ett stort medvetande om risken för kompetensbortfall, däremot har inte IT-ansvariga samma syn på kompetensbortfall som litteraturen på området.

Bakgrund: När ledningen för ett bygg- och fastighetsföretag tar beslut om ett nytt projekt ska genomföras måste företaget ta hänsyn till en mängd olika aspekter. Företaget måste ta ett investeringsbeslut som innefattar överväganden om hur risk och förväntad avkastning i ett projekt ska bedömas. Bostadsinvesteringar är förenade med en mängd osäkerheter och svårbedömda risker i framtiden. Problemformulering: Företag som investerar ?och har en betydande del av sin verksamhet uppbunden? i olika projekt, bör se riskhantering som en möjlighet att allokera och därigenom minimera sina risker, däribland sina finansiella risker.

SAMMANFATTNINGGenom de skandaler som revisionsbranschen mött har ökande krav på branschen uppkommit. Det kan finnas risker i dagens samhälle som inte existerat eller varit aktuella tidigare men på grund av de förändringar som skett i samhället nu framträtt. Vi ville studera hur revisionsbyråerna förhåller sig till dessa samt hur de finner en väg att hantera dem. Studiens syfte var undersöka om det finns något aktivt arbete med att hantera de risker som är förknippade med accepterandet av klienter, det lyder:Syftet med vår uppsats är att studera om det finns ett aktiv arbete med Risk Management på revisionsbyråerna samt i så fall hur detta går till och vilka risker som de då främst vill undvika vid accepterande av klienter. Vi vill även studera hur revisionsbyråerna hanterar de risker som de väljer att acceptera.Då vi hade uppfattningen att det är ohållbart för revisionsbyråerna att inte på något vis hantera de risker de ställs inför föll det sig troligt för oss at de större byråerna aktivt arbetar med Risk Management.

Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av risker och möjligheter vid användning av rollator i aktivitet för personer med demens. Studien hade en kvalitativ design och datainsamlingen gjordes med seminstrukturerade intervjuer och en intervjuguide som stöd. Undersökningsgruppen bestod av nio personer, som alla arbetade på kommunala boenden i vården av personer med demenssjukdomar. Materialet analyserades med innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Möjligheter vid rollator användning?, ?Risker vid rollator användning? samt ?Främjande faktorer för användandet av rollator?.

Den här uppsatsen behandlar riskuppfattning och riskkommunikation bland anställda på länsstyrelsen i Blekinge. Syftet med uppsatsen, som är ett uppdrag från länsstyrelsen i Blekinge, är att se vilka risker de anställda jag intervjuat ser i samhället samt hur de söker information om risker och var de vänder sig för information. Tolv kvalitativa intervjuer har gjorts för att besvara syftet, varav fyra av intervjuerna har varit med anställda med ansvaret som Tjänsteman i Beredskap, TiB, under en krissituation. En jämförelse av TiB:arna och de övriga intervjuade har därför kunnat göras. Resultatet visar på att intervjupersonerna känner att de lever i ett tryggt samhälle och därmed inte känner ett behov av att söka information kring risker i samhället.

Syftet med denna studie är att identifiera hot, risker och konsekvenser kopplade till BYOD samt undersöka hur dessa kan lösas. BYOD är idag något som införs i allt större utsträckning hos olika företag världen över. Många är intresserade av alla möjligheter det kan frambringa, dock blundar allt för många för alla de olika hot och risker det samtidigt kan medföra. Utöver det tar vi i denna studie även upp hur man kan skriva en säkerhetspolicy kopplad till området BYOD. För att komma fram till våra slutsatser har vi förutom den teori vi samlat in fått hjälp av Jan-Olof Andersson en av Sveriges främsta IT-säkerhetsexperter med att skapa en riskanalys och en arkitekturbild.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur 50-65 åringar förhåller sig till risker och olyckor i sitt vardagsliv i hemmet. Detta har vi gjort genom att studera hur individen förhåller sig till risker genom riskuppfattning och riskförståelse samt hur de influerats av tidigare erfarenheter. Forskning har tidigare gjorts inom riskområdet men har till större del dominerats av riskperception som har en psykologisk grund. Vi ansåg det därför vara intressant att även koppla in riskförståelse för att få en djupare insikt i hur individer förhåller sig till risk. Då detta begrepp även berör individens sociala interaktion samt kontext.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka risker som finns vid grundläggning av småhus. Metoden som användes var litteraturstudie av geotekniska risker vid stora projekt. Riskerna som återkom delades in i geologiska, mänskliga och ekonomiska faktorer. Därefter diskuterades om dessa risker även är aktuella för småhus. Bland de geologiska faktorerna ansågs inte markförhållanden utgöra en betydande riskkälla för småhus då dessa antingen är välkända eller mindre svåra att kontrollera på grund av husets begränsade utbredning på marken.