MiljöfrÄgor har fÄtt en allt större betydelse i dagens samhÀlle, sÄ Àven i fastighetsbranschen. Dagens nyproducerade byggnader Àr lÄngt mer energieffektiva Àn byggnader som uppfördes för bara nÄgot Ärtionde sedan. Utrymmet för ytterligare miljöbesparingar pÄ de enskilda fastigheterna minskar dock i takt med att byggnaderna blir allt mer energisnÄla, vilket leder till att de största miljövinsterna finns att hÀmta i energin som tillförs fastigheten.För att kunna erbjuda sina kunder garanterat grön energi undersöker Skanska nu möjligheterna för gemensamt Àgd energiproduktion för el via vindkraft och vÀrme via solfÄngare som ansluts till den befintliga infrastrukturen. PÄ det sÀttet kan man uppnÄ större volymer, minska energiförluster och fÄ en mer rationell energiproduktion med stordriftsfördelar jÀmfört med fastighetsspecifika energilösningar sÄ som exempelvis bergvÀrme.Skanska tÀnker sig att dessa anlÀggningar pÄ ett eller annat sÀtt lÄngsiktigt ska vara bundna till de fastigheter som Àr anslutna till anlÀggningen. Det har dock efter granskning av gÀllande fastighetsrÀttslig lagstiftning samt efter intervjuer med sakkunniga, visat sig att denna koppling skulle vara svÄr att Ästadkomma rent fastighetsrÀttsligt.

Bakgrund och problemdiskussion: En organisation lever under stÀndiga krav frÄn omvÀrlden att förbÀttra och effektivisera sin verksamhet. MÄlet för alla organisationer Àr sjÀlvklart att vÀrdet pÄ det som produceras ska överstiga vÀrdet pÄ det som investerats. Vad som stÄr pÄ modet att förÀndra för att Ästadkomma förbÀttringar har vÀxlat över tiden. Tidigare har fokus legat pÄ kostnadseffektivisering av kÀrnverksamheten. NÀr arbetet med att effektivisera kÀrnverksamheten hade pÄgÄtt ett tag fanns inte lÀngre nÄgra större effektivitetsvinster att göra pÄ det hÀr omrÄdet.

Allt fler företag kopplar upp sig mot Internet och anvÀnder sig av en s k brandvÀgg för att skydda sitt interna nÀtverk gentemot omvÀrlden. BrandvÀggens uppgift Àr, nÄgot förenklat, att endast slÀppa igenom tillÄten trafik.DÄ vissa företag utsÀtter sig för större risker genom att anvÀnda sig av osÀkra tjÀnster som t ex Telnet skulle det hjÀlpa dessa om man gjorde en undersökning av vad litteraturen rekommenderar rörande osÀkra tjÀnster samt hur företag hanterar problemet i dagslÀget. För att ta reda pÄ detta gjordes en litteraturstudie samt en enkÀtstudie.Vi konstaterar att det rÄder enighet i litteraturen om att Telnet bör sÀrbehandlas gentemot icke osÀkra tjÀnster och helt blockeras om den inte behövs samt sammanstÀllde ett flertal rekommendationer rörande Telnet.Resultatet visar att vissa brandvÀggsadminstratörer följer delar av litteraturstudiens rekommendationer, men att ett flertal inte gör nÄgonting för att fÄ Telnet sÀkrare. Undersökningen visar Àven hur brandvÀggsadministratörerna har löst problemet med Telnet..

Bakgrund: Methicillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Àr en multiresistent bakterie som Àr svÄrbehandlad och kan orsaka vÄrdrelaterade infektioner. Varje Är drabbas miljontals patienter av vÄrdrelaterade infektioner och hundratals patienter avlider för att vÄrdpersonalen brister i sina hygienrutiner. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskor kan förhindra spridningen av MRSA inom somatisk vÄrd. Metod: Som metod tillÀmpades en litteraturöversikt som baserade pÄ kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framtrÀdde tvÄ teman; höja kompetensen och förutse risker samt konsekvenser med sex underteman.

Reformen Snabbare lagf?ring inf?rdes f?r att p?skynda r?ttsprocessen och effektivisera hanteringen av mindre allvarliga brott. Syftet var att minska tiden mellan brott och lagf?ring samt att effektivisera resursanv?ndningen i utredningsarbetet. Samtidigt har reformen m?tt kritik f?r att inskr?nka r?ttss?kerheten, s?rskilt n?r det g?ller den misst?nktes r?tt till f?rsvar och m?jligheten att ?verklaga.

Syftet med föreliggande studie var att med utgĂ„ngspunkt frĂ„n psykologiska processer undersöka offentliga upphandlares subjektiva bild av vad som ligger bakom korruption. Åtta upphandlare inom samma organisation i offentlig sektor intervjuades. Fokus lĂ„g pĂ„ upphandlarnas individuella och subjektiva bild av uppdiktade karaktĂ€rers oetiska beslut inom grĂ„zoner i arbetslivet. Data analyserades med hjĂ€lp av tematisk analys. Studien resulterade i fem temaomrĂ„den; Förminskning av egen skuld, BeroendestĂ€llning, Intressekonflikt, Vad Ă€r korruption, Kan alla bli korrupta och Risker i verkligheten.

Syftet med studien Àr att se hur bankerna hanterar risk samt hur regelverket Basel II pÄverkar bankernas riskbedömning i det nuvarande finansiella lÀget. TillvÀgagÄngssÀttet för problemstÀllningen Àr deduktiv och en kvalitativ metod anvÀnds. Teoriavsnittet inleds med att behandla regelverket Basel II och dÀrefter förklaras begreppet kapitaltÀckning och vad som dÀri ingÄr. I empirin sammanstÀlls hur respondenterna ser pÄ riskhantering och regelverket Basel II samt deras Äsikter om det finansiella lÀget idag.Undersökningen leder fram till att Basel II-regleringen har gjort att de svenska bankerna blivit mer försiktiga i sin kreditbedömning dÄ reglerna för bedömningen har stramats Ät hÄrdare Àn tidigare. DÀrmed sÀnker bankerna betydligt sina risker vid utlÄning vilket var anledningen till att regelverket lagstadgades. Konkurrensen har delvis ökat i och med att bankerna fÄtt tillÄtelse att anvÀnda sig av intern riskklassificeringsmetod.

SammanfattningSyftet med undersökningen har varit att försöka fÄ en uppfattning kring hur poliser i vÄrtsamhÀlle ser pÄ begreppet risk samt hur de uppfattar och förhÄller sig till risker i sitt dagligaarbete. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats som Àr undersökande. Nio ordningspoliserfrÄn södra och norra Sverige har intervjuats. Intervjun fokuserade teman som upplevelser avhot och vÄld samt om det finns nÄgon skillnad nÀr det gÀller riskuppfattning med avseende pÄkön och antal Är i yrket. Resultatet visar att det finns en stor riskmedvetenhet hos polisen.Uppfattningen kring vilka riskerna Àr varierar utifrÄn vad personen i frÄga varit med omtidigare.

Patienter med förmaksflimmer finns inom alla omrÄden i hÀlso- och sjukvÄrden och allmÀnsjuksköterskan kommer troligen att trÀffa pÄ dessa i sitt yrke. Syftet med litteraturstudien var att studera vilka faktorer som pÄverkar livskvaliteten hos patienter med förmaksflimmer samt vilket kunskapsbehov de har angÄende sin sjukdom. Metoden Àr en litteraturstudie enligt Goodmans (1993) sju steg. Resultatet baseras pÄ elva vetenskapliga artiklar. Carnevalis omvÄrdnadsmodell rörande dagligt liv ? funktionellt hÀlsotillstÄnd anvÀnds som teoretisk referensram.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt.För att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt har vi anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har Àven anvÀnt oss den hermeneutiska tolkningen för att kunna belysa och jÀmföra vÄra respondenters syn pÄ kommunikation och ledarskap. VÄr studie har visat att nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ bÄde kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt som kÀnnetecknas av komplexitet och risker för missförstÄelse. Detta beror pÄ att de personliga vÀrderingarna skiljer sig Ät mellan olika nationella kulturer. SprÄkbarriÀr, olika arbetssÀtt och arbetsmetoder, i det flesta fall Àr det kulturella skillnader som medför svÄrigheter i under projektets gÄng.

I företag och organisationer Àr det vanligt att riskanalyser genomförs som ett led i arbetet med att hantera de risker och hot som verksamheten kan möta. En viktig del i en riskanalys Àr det första steget som gÄr ut pÄ att identifiera risker och hot, sÄ kallad riskidentifiering. En brasiliansk studie pekar pÄ att kunskapen kring riskidentiferingstekniker i brasilianska företag generellt sett Àr lÄg. Eftersom det förefaller finnas ingen eller mycket lite forskning i Àmnet applicerat pÄ svenska företag valde jag att undersöka hur stor kunskap som svenska tillverkningsföretag med huvudkontor i Göteborgsregionen har kring riskidentiferingstekniker. Tanken Àr dels att resultatet av undersökningen dels ska kunna utvecklas och anvÀndas som underlag i andra vetenskapliga studier, men ocksÄ att det ska kunna vara möjligt att anvÀndas till en mer praktisk tillÀmpning.Undersökningen genomfördes med en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr jag sÄ lÄngt som möjligt försökte utforma frÄgor och svarsalternativ utifrÄn de regler och standarder som finns inom metodiklitteraturen.

Den övergripande avsikten med denna uppsats Àr att försöka ge en nyanserad bild av organisationsreceptet Lean Production. Vidare försöker jag utröna vilka potentiella vinster och risker som kan tÀnkas upptrÀda i samband med implementeringen av Lean Healthcare pÄ Universitetssjukhuset i Lund. UtgÄngspunkten för denna analys Àr Region SkÄnes verksamhetsmÄl gÀllande personal, patienter och ekonomi. Analysen visar att det inte Àr helt okontroversiellt eller oproblematiskt att anpassa och införa produktionssystemet. Allvarligast verkar konsekvenserna kunna bli för tillgodoseendet av personalmÄlen, medan det ser mindre problematiskt ut gÀllande de ekonomiska mÄlen och patientmÄlen.

Att bemöta kriser krÀver samarbete mellan mÄnga olika grupper och att förebygga misskommunikation Àr vÀsentligt. En förebyggande kriskommunikation Àr följaktligen en viktig pusselbit. Syftet med denna uppsats var att undersöka om de kommunikativa metoder som olika myndigheter anvÀnder, kan tÀnkas vara konstruktiva och effektiva retoriskt nÀr det gÀller att komma i dialog med ungdomar i riskzonen. En kartlÀggning av olika dialogmetoder som anvÀnds för att skapa en bra kontakt mellan riskgrupper och myndigheter utfördes. Sedan valdes en dialogmetod ut (Ge och Ta-Varje Dag) frÄn kartlÀggningen för en djupare retorikanalys.

I denna studie söker vi svar pÄ vilka förestÀllningar som finns kring 1-till-1-datorer. Vad vet man och vad tror man sig veta? Vilka problem förutser man vid införande av 1 till 1-datorer? Vilka Àr motiven bakom införandet och de uppfattade vinsterna av 1-till-1- datorer? Fyra personer med olika anknytning till 1-till-1-projekt har intervjuats i en öppen samtalsform i syfte att fÄ ett kvalitativt resultat. Intervjuerna har sedan analyserats med metoden kvalitativ innehÄllsanalys. De teman och vissa av de kategorier som framkom efter denna analys har sedan diskuterats vidare tillsammans med observation som författarna gjort i sin yrkesroll som gymnasielÀrare.

Bakgrund Förlossningsdepression, depression postpartum (PPD) drabbar omkring 13 procent av alla kvinnor under de första mÄnaderna efter förlossningen. Depressionen pÄverkar inte bara kvinnans egen hÀlsa, utan ocksÄ förÀldraparets relation, och kan ge lÄngvariga negativa effekter pÄ barnets utveckling. Syftet var att belysa upplevelsen av förlossnings-depression i ett familjeperspektiv. Metod Denna studie har utformats som en litteraturstudie, 7 kvalitativa artiklar och 8 kvantitativa artiklar ingÄr. De databaser som har anvÀnts Àr PubMed, Cinahl och Psycinfo.