Diabetes Àr idag en vanlig sjukdom bÄde i Sverige och globalt, ca 285 miljoner mÀnniskor lever med diabetes runtom i vÀrlden. Det finns risker för att personer med diabetes utvecklar komplikationer. Dessa kan delas upp i mikro- och makrovaskulÀra komplikationer. Studiens syfte var att beskriva omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan förebygga komplikationer hos personer med diabetes typ 1 och typ 2. Studien Àr en litteraturstudie och genom sökningar i databaserna Cinahl och PubMed hittades 9 studier.

Det senmoderna samhÀllets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svÄranalyserade, vilket har lett till att sociala system mÄste ha en förÀndringsförmÄga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs pÄ den nivÄ eller i de interna sektorer dÀr riskerna slÄr igenom. Uppsatsen ger exempel pÄ befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrÄn de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvÀrld samt andra system. Uppsatssyftet Àr att belysa sociala systems förÀndringsförmÄga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att anvÀnda modellen kan förbÀttra dessa.

Det senmoderna samhÀllets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svÄranalyserade, vilket har lett till att sociala system mÄste ha en förÀndringsförmÄga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs pÄ den nivÄ eller i de interna sektorer dÀr riskerna slÄr igenom. Uppsatsen ger exempel pÄ befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrÄn de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvÀrld samt andra system. Uppsatssyftet Àr att belysa sociala systems förÀndringsförmÄga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att anvÀnda modellen kan förbÀttra dessa.

I dagens samhÀlle dÀr allt fler lever ett liv via elektronik och Internet pÄ olika virtuellacommunities finns det en risk för att ett samhÀllsproblem ska uppstÄ. InternetavtalenpÄ de flesta communities blir inte lÀsta, anvÀndarna pÄ de olika sajterna agerar dÀrförutan att veta vilka regler och riktlinjer som ska följas. Utan vetskap om vad som stÄr iavtalen kan anvÀndare omedvetet bryta mot reglerna eller bli utsatta för risker somkunde ha undvikts genom den enkla ÄtgÀrden som att lÀsa avtalen som annars baragodkÀnns vid registrering av ett anvÀndarkonto. Genom en informationsinsamling avteori kring avtal, virtuella communities, risk management, webbdesign, softwarequality assurance och mÀnniska-dator-interaktion skapades en bakgrund för att medhjÀlp av den kunskapen kunna ge ett förslag till morgondagens Internetavtal som kanskydda bÄde anvÀndare och Àgare. Med kunskapen frÄn teori som grund granskadessedan dagens avtal pÄ Facebook, YouTube och MySpace.

I pensionssparandet har individen möjlighet att vÀlja mellan tvÄ olika sparformer, traditionellt eller fondsparande. Traditionellt Àr ett riskfritt sparande som man inte behöver vara aktiv i medan ett fondsparande Àr riskfullt och krÀver att man ska vara aktiv vid val av fonder. Det har lett till att förvaltarna har utvecklat olika typer av fonder med olika risker och avgifter.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka skillnaden av pensionsfonders avgifter, risk samt avkastning hos AMF respektive SEB Trygg Liv.Studien anvÀnder sig av olika teorier sÄ som sharpekvot, standardavvikelsen samt hypotesprövningar för att ta reda pÄ skillnaden mellan de olika fonders avkastning och risk. Kostnaderna och skillnaderna för de olika fonderna hittar vi genom företagens hemsidor pÄ Internet.Undersökningen har kommit fram till att AMF:s pensionsfonder har lÀgre risk och lÀgre avgifter i jÀmförelse med SEB fonder men avkastning Àr större hos SEB Trygg Liv..

AnvÀndandet av celebriteter som talesmÀn har utvecklats till en allmÀn marknadsföringsstrategi pÄ mÄnga hÄll i vÀrlden och företag spenderar alltmer pengar pÄ att knyta sina produkter och varumÀrken till kÀnda personer. Syftet med denna uppsats Àr att belysa företags anvÀndande av celebriteter som talesmÀn i marknadsföringen av sina produkter. Vi valde att studera Nike Sverige AB och Svenska Spel AB och intervjuer genomfördes med marknadscheferna pÄ respektive företag. Undersökningen visar att företag anvÀnder celebriteter som talesmÀn för att de skapar uppmÀrksamhet och ger trovÀrdighet Ät produkten. Vidare vÀljer företag celebriteter som Àr pÄlitliga och har attraktiva egenskaper, likvÀl som en tydlig koppling till produkten och mÄlgruppen.

Bakgrund och problemdiskussion: Risker Àr nÄgonting som har stor pÄverkan pÄ företagets lönsamhet. Riskerna kan gÀlla alltifrÄn finanskriser till medvetna fel frÄn ledande befattningshavare eller medarbetare. Enron var en skandal som fick betydande konsekvenser i vÀrlden. USA införde en ny lagstiftning som en följd av det intrÀffade. Avsikten var att minska risken för bristande rapportering.

Undersökningens syfte Ă€r att studera hur lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r kan anvĂ€nda sig av arbetssĂ€ttet storyline som ett komplement i undervisningen. Storyline Ă€r ett arbetssĂ€tt dĂ€r eleverna arbetar pĂ„ ett Ă€mnesintegrerat vis i grupper. Mycket plats lĂ€mnas Ă„t fantasin i denna metod. Studien undersöker Ă€ven pĂ„ vilka sĂ€tt storyline kan frĂ€mja eller hĂ€mma elevers lĂ€rande. Åtta personer intervjuades, fyra verksamma lĂ€rare med erfarenhet av storyline och fyra elever i Ă„r sex.

Det senmoderna samhÀllets komplexitet har gjort organisationers riskhantering till en viktig men svÄrstrukturerad aktivitet. I en förstudie (Sparf, 2004) har en riskhanteringsmetod utifrÄn sociologisk systemteori utarbetats (STRIM). I föreliggande uppsats Àr syftet dels att ge en bild av och exempel pÄ hur riskhantering kan gÄ till i teori och praktik och dels att testa den empiriska giltigheten hos STRIM. De bakomliggande systemteorierna rekapituleras och dÀrtill har teorier om riskhantering lagts. Den empiriska undersökningen har utgjorts frÀmst av tvÄ intervjuomgÄngar med fem informanter i varje.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ huruvida generaliseringar om kön pÄverkar uppfattningen om texter. 1979 gjordes en undersökning som visade att en och samma text blev mottagen pÄ olika sÀtt beroende pÄ vem som sades vara textens kÀlla. Genom att upprepa 1979 Ärs undersökning Àmnar denna uppsats att ta reda pÄ om det har skett nÄgon förÀndring gÀllande generaliseringarna sedan dess, samt att vidare diskutera orsaker samt eventuella risker med detta. Undersökningen 2008 kan konstatera försÀmrade eller oförÀndrade resultat för den kvinnliga kÀllan gÀllande samtliga egenskaper, medan den kan pÄvisa förbÀttringar för den manliga. Det gÄr dock att diskutera det faktum att det i mitt material finns tendenser till att skillnaderna i resultaten mellan den kvinnliga kÀllan och den manliga tycks ha minskat..

I Volvo Personvagnars tillverkningsanlÀggning i Torslanda utanför Göteborg tillverkas personbilar av flera modeller och en mÀngd olika varianter av varje modell. I dagslÀget Àr produktivitetskraven höga vilket medför risker för belastningsbesvÀr eller skador föroperatörerna som monterar ihop bilen. SÄledes blir belastningsergonomi en viktig del i arbetsmiljöarbetet.Man har pÄ Volvo Personvagnars slutmonteringsanlÀggning i Torslanda utvecklat en berÀkningsmodell för att beskriva belastningsergonomin i tillverkningen som man kallar BME (BerÀknings Modell Ergonomi). Problemet bestÄr i att utvÀrdera validiteten hos BME utifrÄn ettpersonalekonomiskt perspektiv, det vill sÀga huruvida kostnader relaterade till sjukfrÄnvaro,sjukskrivningar, rehabilitering, personalomsÀttning och omplaceringar kan knytas till belastningsergonomi med hjÀlp av BME. Genom litteraturstudier, undersökningar om hur den belastningsergonomiska situationen förÀndrats sedan BME infördes samt genom studier av hur sjukdomsbilden ser ut kunde samband stÀllas upp mellan belastningsergonomisk tyngd ochförekomst av skador..

Det senmoderna samhÀllets komplexitet har gjort organisationers riskhantering till en viktig men svÄrstrukturerad aktivitet. I en förstudie (Sparf, 2004) har en riskhanteringsmetod utifrÄn sociologisk systemteori utarbetats (STRIM). I föreliggande uppsats Àr syftet dels att ge en bild av och exempel pÄ hur riskhantering kan gÄ till i teori och praktik och dels att testa den empiriska giltigheten hos STRIM. De bakomliggande systemteorierna rekapituleras och dÀrtill har teorier om riskhantering lagts. Den empiriska undersökningen har utgjorts frÀmst av tvÄ intervjuomgÄngar med fem informanter i varje.

Bakgrund och problem: Det nya förslaget pÄ leasingnormen innebÀr att alla leasingavtal kommer att redovisas som tillgÄngar i leasingtagarens balansrÀkning. GrÀnsdragning mellan operationella och finansiella leasingavtal tas bort. Om leasegivaren överför de betydande riskerna och förmÄnerna hÀnförliga till den underliggande tillgÄngen skall bolaget redovisa en försÀljning istÀllet för leasing. Redovisning av operationella leasingavtal i leasingtagarens balansrÀkning innebÀr att nyckeltalen förÀndras vilket kan ha pÄverkan pÄ lÄnerÀntan. DÀrför Àr det av betydelse att undersöka vilken pÄverkan den nya leasingstandarden har pÄ redovisning inom rederibranschen.Syfte: Att redogöra för de viktigaste förÀndringarna som den nya normen innebÀr för redovisning inom rederibranschen.

Hyrköp av fast egendom Àr en relativt ny företeelse pÄ fastighetsmarknaden. Hyrköpet innebÀr att en hyresgÀst trÀffar hyresavtal med ett bostadsbolag som erbjuder en hyrköpsmodell och avtalet kombineras med en optionsrÀtt. OptionsrÀtten innebÀr att hyresgÀsten, ?hyrköparen?, ges en rÀtt att inom optionstiden förvÀrva fastigheten i frÄga.Sedan lÀnge har fastighetsrÀtten i Sverige varit kringgÀrdat av formkrav. Formkravets primÀra syfte har varit att inte belasta köpare och sÀljare mer Àn nödvÀndigt men tvinga parterna till att reglera vissa minimikrav för att ett giltigt fastighetsförvÀrv skall komma till stÄnd.

Är poliser mer spĂ€nningssökande Ă€n andra? Det Ă€r frĂ„gan som ligger till grund för studien dĂ€r syftet Ă€r att jĂ€mföra poliser med lĂ€rare i vilken utstrĂ€ckning de söker spĂ€nning. Studien genomfördes med hjĂ€lp av ett frĂ„geformulĂ€r bestĂ„ende av 28 pĂ„stĂ„enden som kommer ifrĂ„n redan vedertagna skalor. Dessa Ă€r Eysenck Personality Inventory och Zuckerman?s Sensation Seeking Scale.