Med genteknik Àr det möjligt att Àndra gensammansÀttningen i vÄra livsmedel och applikationen har vÀckt stort intresse, inte minst bland allmÀnheten. Genmodifierade (GM) livsmedel har varit föremÄl för diskussion sedan 1970-talet. Syftet med denna uppsats Àr att studera olika uppfattningar och representationer om genmodifierade livsmedel. Enligt teorin om sociala representationer har representationer dubbla funktioner. Den ena Àr att konventionalisera objekt och den andra innebÀr att representationerna intar en förutbestÀmd form.

Under de senaste tio Ären har ett nytt segment öppnats pÄ fastighetsmarknaden,nÀmligen marknaden för samhÀllsfastigheter. Politiska beslut frÄn tidigt 90-tal hargjort det möjligt för privata aktörer att etablera friskolor och Àldreboenden.Reformerna har möjliggjort att Àven investera i verksamheternas lokaler. Vid dessaförvÀrv brukar ett relativt lÄngt hyreskontrakt medfölja och det finns ett starktsamband mellan den förhandlade hyran och försÀljningspriset. NÀr förvÀrvet Àrgenomfört och kontraktet sedan löper ut kan det bli problematiskt att avgöra vilkennivÄ den nya hyran bör ligga pÄ.HyresgÀstens betalningsförmÄga Àr en central del i analyserna i denna uppsats.UtrÀkningen av kommunens sÄ kallade skolpeng respektive omsorgspeng kartlÀggsför att dra slutsatser om vilka marginaler respektive part har att förhÄlla sig till och hurdet pÄverkar den förvÀntade hyran.I denna uppsats diskuterar vi ocksÄ huruvida hyressÀttningen av samhÀllsfastigheterkan Äterkopplas till olika kombinationer av hyresrelationer. Incitament till att ta ut enviss hyra kan variera beroende pÄ fastighetsÀgarens syfte med innehavet.

I vÄrt samhÀlle finns mÄnga miljöproblem och olyckor av olika slag intrÀffar som pÄverkar vattens kvalitet. Till exempel översvÀmningar eller oljeutslÀpp kan leda till att vattendirektivets mÄl, en god vattenstatus, inte kan uppnÄs eller bevaras i en vattenförekomst. Att förstÄ, förebygga och ÄtgÀrda sÄdana hÀndelser Àr en viktig del av vattenhanteringen. I denna uppsats gör jag ett försök att koppla samman tvÄ huvudinriktningar som kan urskiljas i diskussionen om risker. Det Àr ett traditionellt naturvetenskaplig perspektiv som i uppsatsen benÀmns som ett objektivistiskt perspektiv och som representeras av teknisk riskanalys, samt ett perspektiv som har sin grund i sociologin och som tar ett konstruktivistiskt grepp om riskfrÄgor, hÀr representerat av miljökonstruktivism.

Risker och risktagande Àr en central del i det dagliga arbetet hos banker. Diskussionerna har varit mÄnga vad gÀller om banker pÄ ett effektivt sÀtt arbetar för att minimera riskerna. AllmÀnheten Àr beroende av banker samtidigt som bankerna Àr lika beroende av sina kunder. DÀrför har vi valt att i denna uppsats studera hur riskhanteringen i banker fungerar samt att se om dessa metoder har förÀndrats sedan finanskrisen. Syftet med uppsatsen Àr att studera riskhanteringen under finanskrisen och vad som gjorts för att minimera riskerna pÄ nÄgra av Swedbanks lokala kontor i Sverige. Den metod vi har anvÀnt oss av Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat sex personer frÄn tre olika kontor och pÄ olika positioner inom banken. DÄ vi ville fÄ respondenternas personliga Äsikter var det hÀr den metod som passade vÄr studie bÀst.

Arbetet handlar om strategisk fastighetsförvaltning med fokus pÄ underhÄllsplanering i Stockholms Hamns fastighetsbestÄnd i Frihamnen. Fastighetsföretagandet analyseras med hjÀlp av en modell framtagen av Sveriges kommuner och landsting. Modellen Àr utformade som en punktlista dÀr brister eller fördelar med fallstudiens egna system för underhÄllsplanering framkommer.Inledningsvis beskrivs fastighetsförvaltarens roll, dels i frÄga hur arbetet har förÀndrats över tid men Àven vikten av att underhÄlla fastigheter för att undvika höga framtida kostnader.En förklaring ges till fastigheter dÀr verksamheten styr lokalanvÀndningen och en insyn i offentligt fastighetsföretagande dÀr stat, kommun och landsting Àr en av de största aktörerna pÄ fastighetsmarknaden i Sverige. Lagen om offentlig upphandling beskrivs dÀr syftet att frÀmja konkurrens alltför ofta istÀllet blir konkurrensbegrÀnsande vid planering och bestÀllning av entreprenader hos Stockholms Hamn.Arbetets fallstudie och applicering av modellen utgÄr frÄn Stockholms Hamn fastighetsbestÄnd och tre stycken fastigheter plockas ut ur bestÄndet för att representera varsin fastighets typ. Magasin 2 Àr kÀrnfastigheten, Magasin 6 Àr en osÀker fastighet som ej har nÄgot att göra med kÀrnverksamheten och Hus P Àr en övrig fastighet som pÄ sikt skall rivas.Modellen tittar nÀrmare, för respektive fastighet, pÄ verksamhetsplanering och underhÄllsplanering, respektive fastigheters förutsÀttningar, funktion och framtid och vilka avtal som kontrollerar ansvarsomrÄdena mellan hyresgÀst och hyresvÀrd avseende underhÄllet.Jag kommer fram till att Stockholms Hamn Àr ett vÀlskött företag med större potential Àn vad de idag utnyttjar.

Syftet med studien Àr att bidra till kunskap och förstÄelse kring fenomenet gamification. Denna kartlÀggning bidrar till att klargöra för- och nackdelar, möjligheter och risker samt eventuella fallgropar med gamification. Om en organisation Àr medveten om dessa aspekter kring fenomenet minskar riskerna för att nÄgonting ska gÄ fel, vilket potentiellt skulle kunna bli kostsamt.Studien vilar pÄ en teoretisk referensram hÀmtad frÄn sÄvÀl managmenent- som psykologiforskningen. FörvÀntansteorin, self determination theory, flow, McGregors Teori X och Y, principal-agentteorin Àr nÄgra av de teorier som anvÀnds för analysen av gamification.DÄ det handlar om en kartlÀggning kring ett relativt nytt fenomen behandlas flera exempel pÄ gamification hÀmtade frÄn företag som verkar inom branschen. En intervju med speldesignern Henrik Englund finns ocksÄ med, samt en fallstudie kring polismyndighetens omskrivna anvÀndning av spelelement.

Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur reklambyrÄer strategiskt tÀnker och praktiskt anvÀndersig av syn, hörsel, lukt, smak och kÀnsel i marknadsföring av sina kunders varumÀrken samt undersöka vilka möjligheter och risker som finns med sinnesmarknadsföring.Metod: Studien följer den hermeneutiska vetenskapsinriktningen och har genomförts utifrÄn en kvalitativmetodansats dÀr litteraturstudier och intervjuer genomförts.Teoretisk referensram: Studien utgÄr bland annat ifrÄn boken ?Sinnesmarknadsföring? med fokus pÄ anvÀndningav de fem mÀnskliga sinnena syn, hörsel, lukt, smak och kÀnsel. Referensramen bestÄr av information, fakta och exempel kring upplevelserummet och sinnena. DÀrefter behandlas ÀmnesomrÄdet varumÀrkesstrategi i kombination med sinnesmarknadsföring.Empiri: Empirin grundar sig pÄ genomförda intervjuer med sex respondenter frÄn fem olika reklambyrÄer i Norrköping och Linköping samt en intervju med Niklas Broweus, sinnesmarknadsföringsexpert, som alla bidrar med information och Äsikter kring arbetet med sinnesmarknadsföring.Analys: Analysen bestÄr av svar pÄ om och hur byrÄerna arbetar med sinnesmarknadsföring i sitt dagliga arbete men Àven vilka anledningar det finns till att de i vissa fall inte gör det. DÀrefter behandlas hur sinnesstrategier anvÀnds i olika upplevelserum för att skapa upplevelser hos konsumenter samt hur sinnesstrategier anvÀnds för att stÀrka ett varumÀrke.

Under 2000-talet infördes nya kapitaltÀckningsregler (Basel II) för svenska banker för att skapa stabilitet, bÀttre riskhantering och rÀttvisare konkurrens pÄ den internationella markanden. KapitaltÀckning Àr viktigt för att skydda spararnas kapital. Kvoten som banken tÀcker skiftar beroende pÄ vilka risker som hotar banken vid ett givet tillfÀlle. Vid oroliga tider och med ökade risker mÄste bankerna hÄlla inne mer kapital i banken och kan inte lÄna ut det. Under lÄnga hög- och lÄgkonjunkturer befaras reglerna förstÀrka cyklerna eftersom riskerna mÀts med sannolikheter om framtida ekonomiska utsikter.

 Bakgrund och problem: Den svenska börsutvecklingen har de senaste 10 Ären haft stora svÀngningar, varav tvÄ höga toppar och tvÄ bottnar. Fonderna som följer börsutvecklingen har olika fondkaraktÀr i avseende om risker och avkastningar. Trots mÄnga turbulenta Är i vÀrlden, fortsÀtter fondspararna i Sverige att investera i fonder som blivit allt populÀrare som investeringsalternativ. Men vilken Sverige- eller Rysslandsfond har gÄtt bÀst under perioderna?Syfte: Syftet Àr att utvÀrdera Sverige- och Rysslandsfonder under tvÄ perioder dÀr börsen stiger samt tvÄ perioder dÄ börsen sjunker med hjÀlp av utvÀrderingsmÄtt.AvgrÀnsning: AvgrÀnsning utförs genom att vÀlja de fyra största Rysslandsfonderna respektive Sverigefonderna.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de skÄnska kustkommunerna planerar för de kustnÀra omrÄdena. Undersökningen utgÄr ifrÄn framtida exploateringar och fritidshus, erosionsrisker och havsnivÄhöjningar samt lÀnsstyrelsens rekommendationer. För att genomföra undersökningen har studien baserats pÄ kommunernas översiktsplaner.Resultatet pÄvisar att kommunerna försöker förhÄlla sig till miljöbalkens riksintresse rörande kustzonen i största utstrÀckning som möjligt, dock visade det sig att nÄgra kommuner hade planeringar som inte var helt samstÀmmig med riksintressets villkor. Samtidigt sÄ hÀnvisade kommunerna till att exploateringarna inte skulle skada kustens vÀrde. Kommunerna menar pÄ att fritidshusomrÄden inte ska byggas inom kustomrÄdet, dock finns det kommuner som planerar in sÄdana omrÄden.

Vi lever i ett samhÀlle som förÀndras i snabbare takt Àn tidigare. Vikten av att identifiera risker som kan drabba organisationer Àr högst relevanta. Den kommunala verksamheten bedriver sin verksamhet i en publik miljö dÀr avvikelser frÄn det tÀnkta kan fÄ negativa konsekvenser. De kommunala bolagens syfte Àr att tjÀna dess invÄnare och skapa ett attraktivt samhÀlle samt föra en prissÀttning i linje med ett nollresultat. Skulle det ovÀntade intrÀffa sÄ medför detta att kommunen exempelvis mÄste skjuta till mer pengar till bolagen vilket i sin tur kan resultera i mindre medel för andra verksamhetsgrenar.

Titel: AnvÀndning av LCC. Vad krÀvs för att utforma en LCC-modell?Bakgrund: Försvarsmakten Àger och anskaffar komplicerad materiel som ska fungeraunder en lÄng livslÀngd. Materielförsörjningen ska vara kostnadseffektiv ochkostnaderna kÀnda ur ett livscykelperspektiv i största möjligaste mÄn. Life Cycle Cost(LCC) Àr en metod som kan bidra hÀrtill.

Kommuner Àr en verksamhet som pÄverkar oss medborgare dagligen och finansieras av skatteintÀkter som vi betalar in. Under de senaste Ären har det rapporterats om skandaler inom kommunal verksamhet som har berott pÄ bristfÀlliga kontroller inom verksamheten och att rutiner inte har följts vilket har fÄtt konsekvenser. Det har Àven presenterats en rapport frÄn Europakommissionen om att mutor Àr förekommande inom kommunal verksamhet Àven i Sverige vilket kan leda till att den makt kommunerna har anvÀnds pÄ ett felaktigt sÀtt. Dessa problem kan anses vara risker för den kommunala verksamheten att nÄ sina mÄl och det kan dÀrför finnas ett behov förbÀttra ledningen av verksamheten för att ÄtgÀrda riskerna. Ett sÀtt att förbÀttra ledningen Àr att anvÀnda sig av riskhantering vilket Àr ett ledningsverktyg som har blivit allt mer förekommande för att hantera risker och effektivisera verksamheterna.

Bakgrund och problem: MÄnga företag satsar stora resurser pÄ forskning och utveckling, eftersom den verksamheten förvÀntas ge företaget konkurrens fördelar och möjlighet till lÄngsiktig överlevnad. För att kunna allokera resurser till olika projekt inom forskning och utveckling, behöver företagen anvÀnda sig av nÄgon form av ekonomistyrning ofta baserad pÄ budgetering. Att styra forsknings- och utvecklingsenheter Àr förknippade med svÄrigheter, dÄ det krÀvs flexibla lösningar för att hantera risker som uppstÄr i verksamheten. De risker som företagen tar Àr Àven kopplade till osÀkerhet angÄende projektens utfall och pÄverkar möjligheterna till att styra och kontrollera verksamheten.För att hantera de problem som uppstÄr vid styrning och budgetering av forskning och utveckling, Àr det viktigt att vara medveten om vilka dessa problem Àr. I denna uppsats ges beskrivningar pÄ vilka problem som Àr förknippade med budgetering av forskning och utveckling i sÄvÀl teorin som praktiken.

Det Àr vÀl kÀnt att hygien har stor betydelse för att minimera risker för posto-perativa infektioner och i förlÀngningen minska lidande och öka patientsÀkerheten. Risker för utvecklandet av postoperativa infektioner Àr flera och en ensam förklaring gÄr oftast inte att finna. PersonalmÀssiga faktorer Àr dock en del av problemet. Följsamhet till hygienrutiner bland personalen visar sig ofta bristande i kÀnd forskning och dess förklaring Àr komplex. Operations-sjuksköterskors omvÄrdnadsarbete och ansvar syftar till skydda patienten ge-nom att förebygga postoperativa infektioner men deras handlande och erfaren-heter nÀr det gÀller följsamheten till hygienrutiner Àr studerat i mycket liten omfattning.