Behandling och omvårdnad är en stor utmaning för intensivvårdsteamet p.g.a. den intensivvårdskrävande patientens komplexa behov. Mobilisering av patienten är en omvårdnads-åtgärd som används för att optimera patientens fysiska och psykiska status. Kunskapen om mobiliseringens eventuella nytta kommer från kunskap om immobiliseringens negativa effekter d.v.s. att sängliggande leder till risker för komplikationer.

Landskapsarkitekt är ett yrke i tiden. Många människor har fått upp ögonen för detta spännande yrke och allt fler människor söker sig till landskappsarkitektutbildningen. Men när man frågar någon vad en landskapsarkitekt egentligen gör så väcks det fler frågor än svar. Detta beror nog till stor del på att arbetsområdet är så brett att det går att finna många olika nischer inom detta. Allmänheten tror för det mesta, på gott och ont, att en landskapsarkitekts arbetsuppgift till största delen består av att i dekorationssyfte pynta olika miljöer med vegetation.

This study concerns how organizations manage various problematic areaswhen implementeing Business Intelligence and experiences from BusinessIntelligence project failures on management level. In order to highlightthese questions, we have carried out interviews with four organizationswhich have great experience in working with Business Intelligence on adaily basis.The result of the study shows that all organizations deal with difficultiesregarding cost-benefit issues and justification concerning BusinessIntelligence investments. The result also showed that the organizationsfaced difficulties with integration concerning time and cost. Documentingand securing support systems presented different attitudes between theorganizations, primary in the question about sub complements to BusinessIntelligence and in the way that they were documented. In the discourse oflegal issues and privacy the majority of the organizations chose not to storepersonal information relative to legal security demands.

Trots att anläggningsprojekt har bedrivits under lång tid och att ett flertal studier utförts inom området, är det än idag vanligt förekommande att projekt av denna typ misslyckas. Studier tyder på att bakomliggande orsaker kan vara att anläggningsprojekt involverar flera aktörer och kompetenser som ska samverka, är svåra att standardisera, har strikta tidsramar samt rymmer en stor osäkerhet i planeringen av dess budget och genomförande. Mineralkoncernen LKAB har en lång erfarenhet av att arbeta i projekt och bedriver två av Sveriges i dagsläget största anläggningsprojekt. Ett av dessa är Kiruna Under Jord 1365 som avser byggnation av en ny huvudnivå i berget Kiirunavaara. Projektet är budgeterat för 12,4 miljarder kronor, involverar omkring 500 personer och beräknas pågå i tio år.

Detta examensarbete har utförts hos Projekt AB i Stockholm. Företaget är ett kvalificerat projektledningsföretag som arbetar med alla typer av byggprojekt oberoende av komplexitet och storlek. Företaget grundades 1993 och är idag ett av de ledande projektledningsföretagen i Storstockholm.Bakgrunden till arbetet ärt att företaget har velat kartlägga den psykosociala arbetsmiljö som råder bland projektmedarbetare inom olika projekt i företaget. Målgruppen i denna studie är beställaren, dvs. företagets ledning.

Fokus för denna uppsats ligger i möjligheten för skog och mark att användas som verktyg i klimatarbetet. Syftet är att analysera funktionen av kol bundet via skogsprojekt inom handelssystem för koldioxid, samt kalkylera kostnaden att binda ett ton kol i svensk skogsmark. Ökad efterfrågan på skogsresurser ur produktion och miljöaspekt kräver åtgärder som ökar virkesvolymen i skogen. Nya möjligheter att reducera koldioxid i atmosfären har gjort kolsänkor till en viktig del i internationella Kyotoprotokollet. Uppsatsen diskuterar möjligheter och hinder för koldioxidkrediter skapade inom skogsbruk att inkluderas i ekonomiskt effektiva handelssystem såsom EU ETS, vilket kan bli aktuellt inom en snar framtid.

Det här är ett examensarbete i Landskapsarkitektur. Arbetet handlar om tillkomsten av en förskolegård och landskapsarkitektens intentioner jämfört med hur resultatet, den färdiga gården, används av barnen. I den jämförelse som utförts mellan arkitektens intentioner och det utfall som observerats under ett antal tillfällen på plats kan man se att det är svårt att fullt ut sätta sig in i barnens relation till den utemiljö de vistas i. Även om det nästan blir som arkitekten tänkt sig finns det flera återkommande moment som riskerar att påverka designprocessen på ett dåligt sätt. Några risker som förefaller uppenbara är att man ägnar kraft åt att skapa miljöer för särskilda tillfällen som samlingar och scener för avslutningar, platser som man inte använder i vardagsleken. En annan är att man tar avstamp i den vuxnes syn på utemiljön där ord som säkerhet, skönhet och ekonomi får stor betydelse. Miljöpromenader tillsammans med barnen är ett bra sätt att starta upp planeringsprocessen. Observationer är lämpliga som avslutning av arbetet.

Kadmiumkällor och risker med exponering för kadmium beskrivs. Svenska nationella och Stockholms kommunala miljömål som rör kadmium gås igenom och analyseras ur olika aspekter. Två olika modeller för flödesanalyser beskrivs och jämförs. Beräkningar för kadmiumflöden i Stockholm 1995 genomförs enligt den ena flödesmodellen. Beräkningarna redovisas i ett Microsoft Excelark tillsammans med några enkla analysverktyg.

Att bilkörning och alkohol inte hör ihop kan nog de flesta skriva under på. Vad vi kan konstatera via statistik är att förare som åker dit för rattfylla har ökat. I Västerbottens län vid polismyndigheten i Skellefteå påbörjades ett projekt 1999 tillsammans med beroendeenheten samt socialtjänsten som kom att kallas ?Skelleftemodellen?. Den gick ut på att erbjuda personer som gjort sig skyldig till rattfylleri hjälp och stöd att ta itu med sina alkoholproblem.

Sverige ses idag som ett av de sämsta länderna på integration i Europa, klyftorna mellan rika och fattiga vidgas och segregationen bara ökar mellan etniska svenskar och personer med utländsk härkomst. För att vända denna negativa utveckling av det svenska samhället har ett flertal olika sociala projekt startats men endast ett fåtal av dessa har senare blivit permanenta. Ett av dessa projekt fick en fantastisk respons och är idag en fast verksamhet vid namn Yalla Trappan. Yalla Trappan var från början ett arbetsintegrerande socialt projekt, men numera bedrivs verksamheten som ett framgångsrikt socialt företag i Rosengård, Malmö. Genom teoretisering av begreppet integration som vi sedan ställt i relation till segregation, arbete och socialt företagande har vi försökt utreda vad integration kan innebära.

Syftet med detta projekt ar att undersoka mojligheten attkommunicera med en militar GPS-mottagare via serieportsgranssnittetRS-232 fran en mobil enhet. Malet ar att endastanvanda existerande hardvara som inte kraver att enhetensfasta programvara eller operativsystem byts ut. Smarttelefoneroch pekplattor har blivit allt vanligare och de erbjuderi regel hogre grad av barbarhet och battre batteritidan traditionella barbara datorer, samtidigt som derasberakningskapacitet ar likvardig. De tva storsta systemenpa marknaden idag ar Android och iOS. Jag valde darforatt undersoka deras mojligheter att anslutas till kringutrustninggenom RS-232.

Detta examensarbete är ett förarbete till en utveckling av en kalkylmodell för regionnät. Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar ett projekts utfall samt att ge förslag på hur Linjemontage kan utveckla sin organisation och ett förslag på en ny tidrapport har framtagits, för att få en klarare bild av hur stor del av projektets olika delmoment verkligen tog, i förhållande till uppskattad tid.De faktorer som anses vara påverkande vid ett projekts utfall är markägare, som kan vara svåra att komma i kontakt med, och svåra att nå en gemensam lösning med. Även avbrottstider planerade enligt förprojekteringen vilka inte accepteras av elnätsägaren. Material som blir fellevererat och förseningar av leveranser. Fel i handlingar till exempel bygghandlingar och felaktig design av konstruktörer.

Uppsatsen behandlar riskbedömningen vid förvärv av noterade respektive onoterade bolag ur investmentbolags synvinkel. Vidare undersöktes om det föreligger några skillnader beträffande specifika företagsrisker och marknadsrisker beroende på om de tilltänkta förvärven är noterade eller onoterade bolag. Intervjuer gjordes med investmentbolagen Investor och Ratos. Investor är Sveriges största investmentbolag och investerar nästan uteslutande i noterade företag medan Ratos är ett av de mindre och har en uttalad strategi att bara äga onoterade företag. Den främsta skillnaden mellan noterade och onoterade bolag låg i själva riskbedömningen.

Detta examensarbete har varit inriktat på att studera nyttan av att omstrukturera ett mjukvarusystem till ett moderniserat system.Frågan som skulle besvaras av detta projekt var: vad är fördelarna med komponentiseringen av ett legacysystem, med avseende på utvecklingstid som krävs för vidareutveckling av systemet? Denna fråga besvarades med hjälp av en analys av forskningsfronten över ämnet samt att en fallstudie genomfördes. Det som framkom under analysen av forskningsfronten tydde väldigt mycket på att detta var lönsamt att göra. Trots att fallet var för en specifik aktör var det väldigt relevant att genomföra det för detta projekt för att på sätt få ett praktiskt exempel som hjälpte till att besvara forskningsfrågan. Genom att genomföra dessa undersökningar besvarade vi forskningsfrågan.

Att som ambulanssjuksköterska behandla patienter med hypoglykemi i hemmet är en vanlig åtgärd, i relation till den ökade belastningen på akutmottagningarna är det viktigt att kunna identifiera vilka patienter som behöver transporteras in till sjukhus. De flesta av patienterna vill stanna kvar i hemmet efter behandling, att vara medveten om vilka potentiella risker som finns om patienten stannar kvar hemma kan göra att det är lättare att bedöma vilken patient som bör åka med till sjukhus.Syftet med denna studie är att belysa riskerna med att patienter som behandlas för hypoglykemi kvarstannar i hemmet. Studien genomfördes i form av en litteraturstudie. Sökningar gjordes i databaserna PubMed samt Cinahl. Dessa sökningar resulterade i fyra artiklar som inkluderades i resultatet.Under analysen av artiklarna framkom två problemområden, risk för återkommande hypoglykemi samt bristande uppföljning. För att kunna identifiera de patienterna som har ökad risk för återkommande hypoglykemi krävs en adekvat bedömning av sjuksköterskan samt att det finns beslutsstöd till hjälp.