Denna uppsats handlar om Riskanalyser i projekt. Riskanalyser har länge funnits inom olycksutredningar och i processen att förebygga olyckor. Riskhanteringen används numera också i projekt. Risk kan innebära både hot och möjlighet, men det är oftast hot man fokuserar mest på när det gäller risker. Det kan vara lika viktigt att uppskatta den positiva sidan av risk, som kan ge möjligheter istället för negativa effekter.

För att en maskin ska anses som säker för användning krävs det att den uppfyller maskindirektivet. Maskindirektivet är väldigt generellt och kortfattat. Därför finns det standarder som förklarar mer specifikt maskindirektivets olika delar. Uppfylls inte standarderna så uppfylls inte maskindirektivet för respektive område och därmed är maskinen inte redo för användning.Examensarbetet har utförts på Rapid Granulator AB. Företaget är idag en av världens största producenter av granuleringskvarnar.

Examensarbetets mål var att ta fram en riskhanteringsprocess för SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås och implementera den i det nya ledningssystemet. Avsikten med riskhanteringsprocessen var att den skulle kunna användas till alla typer av risker.Risker avseende arbetsmiljö och miljö användes som bas för riskhanteringsprocessen och examensarbetet genomfördes i form av en litteraturstudie, en inventering av potentiellt tillämpliga lagar, en nulägesanalys avseende SPs riskhantering och en övergripande inven-tering av förekommande risker. För att göra det möjligt för SP att genomföra ett kontinuerligt och holistiskt riskarbete togs ett förslag till verktyg för Riskanalyser fram och verktyget användes vid två fallstudier. Riskhanteringsprocessen med framtaget verktyg förbereddes därefter för att kunna implementeras i ledningssystemet.Det konstaterades att det under arbetstid var stor skillnad mellan vilka risker olika personer och grupper av personer utsatte sig för. Om även resa till och från arbete inkluderades, var trafikolycka sannolikt den största risken för den övervägande delen av SPs personal.

Samhällets utveckling i kombination med förändringar inom hälso- och sjukvården ökar risken att drabbas av en allvarlig händelse. Hälso- och sjukvården måste därför anpassas för att kunna hantera situationer med ett stort skadeutfall, i samma utsträckning som en oväntad minskning av tillgänglig kapacitet, till exempel vårdplatsbrist. Genom att hitta svagheter i verksamheten så ökar möjligheterna att åtgärda dessa och därmed förmågan att kunna upprätthålla de ordinarie målen för vård och behandling av patienter vid en allvarlig händelse. Syftet med denna studie var att utveckla och testa en arbetsmetod för att systematiskt kunna analysera och utvärdera katastrofmedicinsk beredskap, samt identifiera, orsaksbestämma, åtgärdsanalysera och mäta förmågan att hantera de för Landstinget i Östergötland (LiÖ) väsentliga områdena av katastrofmedicinskt beredskap. För detta ändamål utvecklades en arbetsmetod genom att kombinera en av Katastrofmedicinskt Centrum skapad strukturmall med den metod som Patientsäkerhetsenheten inom LiÖ använder sig av vid Riskanalyser.

Inledning: Strukturerade professionella riskbedömningar för våld, vilka inom polisen benämns som Riskanalyser, är numera ett krav och en viktig del i det brottsförebyggande arbetet inom polisen i Sverige. Polisen använder i huvudsak tre checklistor för att bedöma risk: SARA: SV, SAM samt PATRIARK, vilka generellt upplevs som praktiskt användbara. Dock är det få polismyndigheter som arbetar aktivt och ändamålsenligt med dessa. Inom Polismyndigheten i Gävleborgs län arbetar personsäkerhetsenheten för att främja tillämpningen av Riskanalyserna och vi önskar bidra till att utveckla detta arbete. Syfte: Utifrån polisers upplevelser undersöka förutsättningar för och begränsningar av de strukturerade Riskanalysernas tillämpning inom Polismyndigheten i Gävleborgs län.

Om en organisation i dagens samhälle ska leva och utvecklas bör den vara flexibel och öppen för att arbeta på andra sätt än vad den många gånger är van vid. Att förändra ett arbetssätt är oftast lättare sagt än gjort, vilket organisationen bör vara beredd på. En förändring av arbetssätt kan komma att påverka hela kulturen inom organisationen. Något som blir mer aktuellt vid genomförandet av interna förändringsprojekt. När det finns en risk att ett projekt påverkar den egna organisationen kan man uppleva det som mycket viktigt att undersöka de risker och förändringar som skulle kunna påverka själva projektet.

Att arbeta i projekt anses som en engångsuppgift som används för att t.ex. uppnå ett eller flera prestationsmått. Denna arbetsform har blivit vanligare över tiden och används av olika organisationer och företag för att nå optimal vinst. Då projekt som arbetsform har blivit mer vanligt undgår den inte från problem. Ett vanligt hinder i arbete med projektform är då företag har multiprojekt, problemet ligger främst att kunna prioritera vilket projekt som skall bedrivas före ett annat.

Inledning: Strukturerade professionella riskbedömningar för våld, vilka inom polisen benämns som Riskanalyser, är numera ett krav och en viktig del i det brottsförebyggande arbetet inom polisen i Sverige. Polisen använder i huvudsak tre checklistor för att bedöma risk: SARA: SV, SAM samt PATRIARK, vilka generellt upplevs som praktiskt användbara. Dock är det få polismyndigheter som arbetar aktivt och ändamålsenligt med dessa. Inom Polismyndigheten i Gävleborgs län arbetar personsäkerhetsenheten för att främja tillämpningen av Riskanalyserna och vi önskar bidra till att utveckla detta arbete. Syfte: Utifrån polisers upplevelser undersöka förutsättningar för och begränsningar av de strukturerade Riskanalysernas tillämpning inom Polismyndigheten i Gävleborgs län.

Projektledarskap är en relativt ny företeelse och som akademiskt ämne är det ännu yngre. Detta innebär att det inte finns mycket forskat inom detta område. Projektformen är idag en arbetsform som blir allt vanligare bland företagen, främst då IT-företagen. Att projektformen blir allt vanligare beror på att vinsterna blir stora tack vare att ledtiden från analys till resultat blir kortare. Leda ett projekt är inte en enkelt uppgift.

Slutsatsen av studien, som baserar sig på 11 vetenskapliga artiklar, blir att AIMS ökar patientsäkerheten samt bidrar till att tillförlitligheten och kvalitetssäkringen av anestesiologisk dokumentation säkras. Denna slutsats baseras på de gemensamma faktorer som framkommit i resultatet av de artikelgranskningar som genomförts inom ramen för studien. De olika faktorerna är: ? tiden som den anestesiansvarige lägger ned på dokumentation ? brist på korrekt och tillförlitlig registrering av vitala parametrar i anestesijournalen ? utslätning av hemodynamiska värden för att uppnå en försköning av anestesijournalens utseende. ? artefakter ? hjälpmedel vid Riskanalyser ? mera korrekt och objektiv rapportering av patientens hemodynamiska data ? utbildning..

Information är en oumbärlig tillgång i all affärsverksamhet och är ofta nyckeln till organisationers tillväxt och framgång. Korrekt information vid rätt tidpunkt kan betyda skillnaden mellan vinst och förlust, framgång eller misslyckande. Eftersom affärsvärlden idag är integrerad och därigenom sårbar är det viktigt att verksamheter skyddar sig mot angrepp. Informationssäkerhet identifierar och skyddar organisationens tillgångar samtidigt som verksamhetens utveckling och fortlevnad säkerställs. För att visa kunder och övriga intressenter att informationssäkerhetsarbetet har en central del i organisationen kan ett ledningssystem för informationssäkerhet implementeras och certifieras.

Risk analysis in connection with transportation of dangerous goods is associated with great uncertainty. In addition there are a number of specific problems that the risk analyst faces when risks associated with transportation of dangerous goods are to be analysed. In this report those problems and uncertainties are described.One of the most important conclusions in this report is that uncertainty analysis within risk analysis in connection to transportation of dangerous goods has to be made more effective..

Som främsta motiv till offshoringen angav de två företagen i studien kostnadseffektivisering. Båda företagen i studien, Bulls Tryckeri AB och Trelleborg Protective Products, uppvisar en medvetenhet kring en rad riskaspekter som kan vara, och är, närvarande vid offshoring av produktion. Respektive offshoringprojekt föregicks av en bedömning av både kvalitativa och kvantitativa aspekter relaterade till offshoringen. De två bedömningarna, om ej kompletta Riskanalyser, uppvisar klara kopplingar till analysering av risk och dess eventuella konsekvenser. Både Bulls Tryckeri AB samt Trelleborg Protective Products arbetar aktivt med att reducera risk i sin offshoringrelation genom riskreduceringsstrategier såsom målkongruens, spackling och horizontal chunkification..

Sammanfattning Titel: Riskanalys i Utvecklingsprojekt Författare: Marina Mattsson, Johanna Olofsson, Louise Larsson Handledare: Eva Lövstål Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Med utgångspunkt från problemdiskussionen är vårt syfte att ta fram dimensioner som är lämpliga för att beskriva hur utvecklingsprojekt gör Riskanalyser och vad dessa innehåller. Metod: Vi har i vår uppsats använt oss av en kvalitativ metod. Vi har genom muntliga intervjuer försökt reda ut hur man i produktutvecklingsprojekt gör Riskanalyser. Vi har läst forskningsartiklar och litteratur för att sedan gå ut och göra vår empiriska undersökning. Detta för att göra jämförelser mellan författarna och projekten.

Syftet med denna rapport var att ta fram underlag som ska kunna ligga till grund för en eventuell framtida standardisering av brandvattentillgången på rangerbangårdar klassade som farlig verksamhet. Detta har gjorts genom litteraturstudie på ämnen rörande rangerbangårdar, farligt godsolyckor, brandvattenförsörjning samt lagstiftning som styr anläggningar klassade som farlig verksamhet. Utöver en omfattande litteraturstudie har intervjuer med två räddningstjänster genomförts för att få deras syn på brandvattenförsörjning av rangerbangårdar. I Sverige finns 13 rangerbangårdar som alla ägs av Trafikverket som enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) är skyldig att i skälig omfattning hålla och bekosta utrustning för släckning av brand. Konsulter har på uppdrag av Trafikverket utfört Riskanalyser på några av de rangerbangårdar som är klassade som farlig verksamhet och kommit fram till att brandvattensystemen på flera av rangerbangårdarna måste utredas vidare då de anses vara underdimensionerade och otillräckliga.