The purpose of this paper is to examine and analyze past development of mutual funds in large and small mutual fund companies and see if there are any differences between these two segments. Limitations on the number of funds have been made by choosing Nordic mutual fund companies that invest in emerging markets over an 11-year period. The study is made on 66 mutual funds managed by 13 mutual fund companies in which the segment of small fund companies includes seven fund companies with assets under management less than 100 billion SEK and the segment of large mutual fund companies includes six fund companies with assets under management more than 400 billion SEK. In the comparison of the segments the Sharpe ratio has been used to calculate the risk-adjusted return. The study shows small differences of the risk-adjusted return between the segments.

Capital Asset Pricing Model (CAPM) är den prissättningsmodell som mest frekvent används av aktörer på den finansiella marknaden samt i litteratur för att förklara sambandet mellan risk och förväntad avkastning. Teorin grundades under 1960-talet av William Sharpe och tidiga empiriska tester av modellen visade att den med hög förklaringsgrad kunde estimera en framtida förväntad avkastning givet en viss risknivå. På senare år har dock CAPM fått stark kritik eftersom nya empiriska undersökningar demonstrerat att modellen inte längre verkar visa en rättvisande avkastning i förhållande till risk.För att undersöka om den över 40 år gamla modellen fortfarande visar någorlunda rättvisande beskrivningar av verkligheten har vi ställt oss frågan: Går det att med hjälp av historiska data förutspå en riskfylld tillgångs avkastning på den svenska aktiemarknaden?Vid besvarade av denna fråga har studien syftet Att med hjälp av portföljer studera huruvida sambandet mellan risk och avkastning, vilket postuleras av CAPM, stämmer på den nutida svenska aktiemarknaden.Vi har utifrån vår kunskapssyn kritisk rationalism använt oss av en kvantitativ metod för att försöka ge svar på problemställningen, vilken angreps med ett deduktivt tillvägagångssätt. Den teoretiska referensramen behandlar teorier som portföljval, den effektiva marknadshypotesen och CAPM.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka om en höjning respektive sänkning av ett kreditbetyg, runt publiceringsdatumet, medför onormal avkastning på den underliggande aktien. Vi har även för avsikt att undersöka om det finns något samband mellan ett företags soliditet samt branschtillhörighet och storleken på den onormala avkastningen. I uppsatsen används en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. I undersökningen har vi endast använt oss av sekundärdata i form av vetenskapliga artiklar, börshistorik, Internet etc. Undersökningen baseras på en eventstudie som undersöker om någon onormal avkastning uppstår.

Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns en påvisbar onormal avkastning omkring det datum då företagsledningen annonserar om utdelningsförändring. Studien syftar även till att analysera om det kan finnas någon skillnad i onormal avkastning mellan de fall Affärsvärldens utdelningsprognoser stämmer överens med de faktiska utdelningarna, och de fall de inte gör det. För att undersöka om det fanns någon onormal avkastning har en eventstudie genomförts. Händelsefönstret i eventstudien består av dagen för offentliggörandet samt tre dagar innan och efter. För att testa om eventuella onormala avkastningar är signifikanta har vi använt oss av hypotesprövning och t-test.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om onormal avkastning genereras vid offentliggörandet av bud angående företagsförvärv för det förvärvande företagets aktieägare. Vidare jämför vi om avkastningen blir annorlunda beroende på företagens storlek, vilken bransch de tillhör samt vilken typ av företag som förvärvas.Studien utförs genom ett kvantitativt angreppssätt med hjälp av en eventstudie. Data består av aktiekurser från 34 bolag som jämförs med index. Eventfönstret som studeras är tio dagar, fyra dagar innan budet offentliggörs, buddagen samt fem dagar efter buddatumet. Studien baseras på bolag noterade på Stockholmsbörsen.

Jämfört med andra branscher har fastighetsmarknaden låg avkastning på totala tillgångar, de utnyttjar istället en hävstångsstrategi för att skapa mer effektiv utväxling på eget kapital. Det finns många riskvariabler kopplat till fastighetsbranschen och flera sätt att differentiera sig från den osystematiska risken. De kommunala fastighetsbolagen har en finansieringskälla Kommuninvest, som enbart vänder sig till allmännyttiga bolag och inte privata aktörer.Syftet med uppsatsen är att historiskt analysera hur risk och avkastning genererats av kommunala och privata fastighetsbolag. Metoden är kvantitativ, kombinerat med en deduktiv metod och som har en förklarande ansats.Utifrån teori har vi formulerat tre hypoteser för att undersöka om vi kan finna indikatorer på hur kommunala och privata fastighetsbolag skiljer sig till från varandra. För att genomföra undersökningen har uppsatsen utgått från en kvantitativ metod och statistiska test har gjorts för att kunna analysera utfallen.Resultaten indikerar på att det finns en signifikant skillnad mellan kommunala och privata fastighetsbolag i två av hypoteserna.

I denna uppsats undersöks hur alternativa viktningsmetoder av OMXS30 har presterat mellan 2004-2010. Studien har sin utgångspunkt i teorierna kring Capital Asset Pricing Model och Effektiva Marknadshypotesen. Syftet med studien är att undersöka huruvida ett kapitalviktat index är effektivt i enlighet med dessa teorier. I studien konstrueras fem stycken index, ett kapitalviktat, två fundamentalviktade, ett riskviktat och ett kombinationsviktat index. För att avgöra indexens historiska prestation analyseras de utifrån utvärderingsmått som mäter riskjusterad avkastning.

There are various investments to suit different investors, what affects the investor is the risk he/she takes with the investment and also the awareness  the investor has. According to different theories a higher risk gives even a higher yield to compensate for the extra risk the investor takes.In this paper, we discuss and compare two different forms of savings, Swedish closed-end funds and Swedish mutual funds to examine what alternative that generates highest returns in relation to the risk.To help, we use different evaluation measures that adjusts the different investments risk so that you can compare how well the investments have performed regardless of the risk they have. This will give us an answer about what investment form that have performed the best between 2002.01.01-20010.12.31. Five Sweden mutual funds and five closed-end funds have been selected to participate in the survey.To evaluate this, it is primarily quantitative data, analyzed in the evaluation measures. The results obtained in the survey show that Swedish closed-end funds have performed far better during the selected time period.

Background: In 1999 the Swedish pension system was reformed with an aim to create a stable and high return on pension assets. First, Second, Third and Fourth general pension funds, hereby referred to as AP1-AP4, had an important part in the reform. AP1-AP4, also called the buffer funds, was assigned to secure long-term, big parts of the pension capital. The funds objective is by law, to manage the fund's assets in a manner that provides maximum benefit for the state pension. The funds will also invest pension assets with an overall low level of risk while achieving a sustainable high return.Aim: The purpose of this study is to investigate whether the First-Fourth AP-Funds is meeting its objectives regarding risk and return according to Swedish law.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur resultatet skiljer sig åt mellan stora och små fondbolags Sverigefonder. Skillnaden försöker vi förklara med avseende på organisationsstruktur och förvaltningsstrategier.Vi har valt ut tre svenska aktiefonder som förvaltas av tre olika storbanker i Sverige, samt tre svenska aktiefonder som förvaltas av tre mindre fondbolag. Vi har beräknat dessa fonders risk samt avkastning för att se vilka fonder som klarat sig bäst. De mått och modeller vi använt är standardavvikelse, beta, aktiv risk, CAPM, Alfa, Treynorkvoten och Sharpekvoten.Vi har försökt ta reda på hur de olika fondbolagen arbetar genom intervjuer, information från hemsidor på Internet och annat skriftligt material.Empirin består av presentationer av fondbolagen, fakta om de olika fonderna samt den information vi samlat in om förvaltningsarbete. Det sistnämnda innefattar hur många som arbetar med fonderna, hur de interagerar med varandra och hur det går till när de avgör vilka aktier som ska ingå i fonderna.Efter att ha räknat ut alla riskmått och avkastningsmått stod det klart att bankerna har presterat betydligt sämre än de mindre fondbolagen.

Purpose: The main purpose of this study is to study the 45 funds, divided into three differentdivisions, then the result will provide a greater understanding of how returns change with ahigher risk.Methodology: The study is based on a quantitative approach. The survey was conducted bygathering raw data from databases and secondary data from literature, printed and electronicsources.Theoretical perspectives: The study is based on the theory: the efficient markethypothesis, which argues that future returns can not be calculated as the market is fullyinformed. The study is therefore studying historical yields.Empirical foundation: Empirical data are acquired from www.morningstar.se, andtherefore also treated on this page. The material is then divided into documents and time axes.Conclusions: The study has shown that high-risk funds give a higher percentage returns thanmedium-and low-risk funds. However, does not imply a higher risk automatically earn ahigher return when the low-risk funds have shown a higher yield than medium-risk funds.

Vad är avkastning? Trots att de flesta är bekanta med ordet är det ett svårdefinierat begrepp.Avkastning kan även definieras på olika sätt i olika sammanhang. Detta kan illustreras med hjälp av ett exempel i form av en investering i en andel i ett aktiebolag. Bolagets vinst kan komma aktieägarna till del på två sätt, dels i form av utdelning, dels i form av att aktien ökar i värde. Ett snävt synsätt på avkastning skulle omfatta endast utdelningen, medan ett vidare begrepp inkluderar värdeökningen.Normalt tänker man sig att avkastningen av viss egendom tillfaller egendomens ägare, och att denne är fri att förfoga över densamma.

Målet med en hedgefond är att i alla marknadslägen generera positiv avkastning vilket även brukar kallas absolut positiv avkastning. Det finns en rad olika investeringsmetoder även kallade hedgestrategier som förvaltarna använder sig av för att uppnå detta mål. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka de olika investeringsstrategierna på den nordiska marknaden med fokus på överavkastning och riskjusterad avkastning. För att få perspektiv på hedgestrategiernas utveckling kommer de även jämföras med ett lämpligt marknadsindex. Den undersökta perioden begränsas till 2004-01 till 2007-01 vilket ge tillräckligt mycket data för att kunna använda likaviktade avkastningsindex för varje enskild hedgestrategi Undersökningen visar att inga av hedgestrategierna lyckades att generera en bättre snittavkastning än marknadsindex under den sammanlagda perioden.

På grund av turbulenta tider på börsen med kraftiga svängningar under 2007/2008 har intresset för hedgefonder ökat. Detta ökade intresse har fått genomslag i media och ofta kommenteras hedgefondernas avgiftsstruktur. Författarna ifrågasätter om hedgefonder anses vara en dyr investering för investerarna och hur stor förvaltaravgiften uppger sig att vara. För att förtydliga för investerarna ställer sig författarna följande fråga: Hur mycket betalar investeraren i förvaltaravgift för en svenskrelaterad hedgefond? I studien ingick 19 stycken svenskrelaterade hedgefonder och med hjälp av en kvantitativ studie beräknades total förvaltaravgift som jämfördes med avkastning samt 3-månaders statsskuldsväxel (SSVX-90).

Genom en eventstudie undersöks huruvida onormal avkastning i samband med pressrelease angående företagsförvärv genereras i händelsefönstret hos det förvärvande företaget. Vidare testas valda koefficienters signifikansnivå för den onormala avkastningen genom en multipel regressionsanalys..