Syftet med den här studien har varit att undersöka vilken avkastning som följer ett fastställt betyg från Morningstars ratingsystem, och om det finns en relation mellan ett fastställt betyg och efterföljande avkastning. Kärnhypotesen i undersökningen har alltså varit om ett högt betyg på en fond också resulterar i en högre avkastning i förhållande till en fond med ett lägre betyg. Då Morningstar hävdar att deras ratingsystem kan vara till god hjälp för att hitta duktiga fondförvaltare letade vi även efter samband som skulle kunna verifiera detta uttalande. I undersökningen ingick 123 fonder från tre olika riskkategorier, från låg till hög risk. Undersökningsintervallet var 46 månader med start från januari 2002.

Intresset och möjligheterna för att exponera sitt kapital mot fastigheter har funnits länge men ökat under de senaste årtiondena. Historiskt sett har bara direkta investeringar skapat denna exponering men idag finns andra alternativ så som fastighetsfonder och börsnoterade fastighetsbolag. På Stockholmsbörsen finns det idag 18 fastighetsbolag som har haft en varierande effektiv avkastning. Då flertalet av dessa bolag profilerar sig på ett liknande sätt kan det uppstå svårigheter att verkligen förstå vad som skiljer bolagen åt och förstå vilken risk bolagen utsätter sig för.I kombination med en viss strategi följer en riskprofil som kan vara mer eller mindre attraktiv för en investerare. För att urskilja mönster måste en analys ske på nyckeltalsnivå och det går inte att enbart rekommendera ett bolag utifrån en viss strategisk inriktning på grund av att nyckeltalen kontinuerligt förändras.Att investera i ett bolag med god direktavkastning, hög belåning och en betydande substansrabatt har historiskt visat sig vara lönsamt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska pensionsfonder presterat under perioden 2005-01-01 till 2009-12-07. Detta vill vi undersöka då det sker stora förflyttningar av pensionskapital i stundande tid inom det svenska pensionssystemet. Undersökningen innehåller ett urval på 25 svenska pensionsfonder hos sju av de stora svenska pensionsförvaltarna. Fyra fondtyper har använts i undersökningen: En aktiefond, en blandfond och två olika räntefonder. Utifrån historisk data har vi tagit fram avkastning och risk för aktuell tidsperiod hos fonderna.

Denna uppsats utgörs av en jämförande studie vars mål var att utröna huruvida åtta stycken utvalda investmentbolag på Stockholmsbörsen hade varit ett konkurrenskraftigt alternativ som sparform eller inte med avseende på risk och avkastning. Detta jämfört med SIX Return Index och den riskfria räntan under en tidsperiod på tio år, 2001-01-01 till 2010-12-31.Syftet med undersökningen var att den i slutändan skulle mynna ut i generella slutsatser kring investmentbolag som sparform utifrån de data som hämtats in från de berörda investmentbolagens hemsidor.Författarna kunde efter avslutad undersökning dra slutsatsen att investmentbolagen historiskt sett hade klarat sig mycket bra och kunnat uppvisa resultat som varken marknaden eller den riskfria räntan var i närheten av. Även om vissa av investmentbolagen hade presterat sämre än jämförelsemåtten så var dock den samlade bilden att de som grupp hade varit ett mycket fördelaktigt investeringsalternativ. Detta med en genomsnittlig totalavkastning som överträffade index med drygt åtta procent.  .

Abstrakt Syftet med uppsatsen är att empiriskt undersöka om Föreningssparbanken lyckats generera riskjusterad överavkastning genom utgivna aktieindexobligationer. Detta kommer att undersökas genom att räkna ut Sharpe kvoten för respektive aktieindexobligation och jämföra den mot den underliggande tillgångens Sharpe kvot. Undersökningsdata är beräknade på månadsbasis och sträcker sig över drygt tio år för att fånga produkten i upp samt nedgångar på börsen. Vi har med hjälp av vedertagna ekonomiska jämförelsemått undersökt om det går att påvisa någon skillnad i Sharpe kvot för aktieindexobligationerna och dess underliggande tillgång. Resultaten av studien visar att Föreningssparbanken inte lyckats generera en högre riskjusterad avkastning än de underliggande tillgångarna.

Purpose: The purpose of this study is to investigate how three banks country funds are performing relative to each other in regard to risk and return. And to find out if there is any underlying factor that may have affected the stock exchange in the different countries.Methodology: The study is based on secondary data and will apply the quantitative method, based on a deductive approach. The sample consists of three major Swedish banks and from them we have selected three country funds. The calculation formulas that have been applied are: Sharpe ratio, standard deviation and Arithmetic Average.Conclusion: The Writers concluded that Sweden funds had the highest yield to lowest risk in both periods in all three major banks. We have also concluded that the underlying factors affecting a country fund.

InledningFondsparande är idag den vanligaste sparformen i Sverige. Den svenska fondförmögenheten uppgick fjärde kvartalet 2007 till ca 1 416 miljarder kr, och privatpersoner står för ca 80 procent av denna.ProblemområdeFondförmögenheten är det totala värdet av fondens tillgångar och likvida medel. När fondförmögenheten ökar kan detta innebära att fondens tidigare investeringsstrategier inte längre fungerar på grund av prispåverkan på de aktier som köps och säljs. Detta kan ha negativ inverkan på fondens avkastning.SyfteHuvudsyftet med denna uppsats var att undersöka eventuella samband mellan fondstorlek och avkastning. Delsyftet var att undersöka hur stora och små fonder skiljer sig med avseende på förvaltningsavgift och risk.MetodHuvudsakligen har vi utgått ifrån en kvantitativ ansats i uppsatsarbetet.

Vårt syfte är att studera och jämföra den riskjusterade avkastningen för miljöfonder. Detta för att undersöka om miljöfonder ger en bättre eller sämre avkastning än marknadsindex. Vi beaktar även om det förekommer skillnader mellan olika miljöfonders avkastning och risk med hänsyn till fondernas placeringsinriktningar. Metodmässigt bygger vårt arbete på en kvantitativ metod, där den riskjusterade avkastningen nämligen Sharpe, Treynor och Jensens avkastningsmått studeras för respektive miljöfond, utifrån de totalt sätt 11 stycken miljöfonderna, som finns på den svenska fondmarknaden. Som jämförelseindex används för övrigt SIX Avkastningsindex.

Bakgrund: Strukturerade produkter har kommit att bli ett av Sveriges populärasteplaceringsalternativ och enligt Euroclear är den utestående emitterade volymen cirka160 miljarder kronor. Utan att använda sig av komplexa modeller är det mycket svårt attbilda sig en uppfattning om hur många av dessa produkter kommer att prestera underolika marknadsförhållanden.Relevans: Studien utgör ett underlag för potentiella investerare i struktureradeprodukter. Den erbjuder även ett informationsbidrag till de företag som arbetar medfinansiell rådgivning. Vår uppdragsgivare, Finansinspektionen, har även de ett intresseav studien då de anser att det är svårt för en konsument att bedöma en struktureradprodukts villkor och egenskaper samt bedöma sannolikheten för ett visst utfall.Syfte: Syftet är att utvärdera strukturerade produkters egenskaper ur ett risk- ochavkastningsperspektiv och utifrån det erbjuda potentiella investerare ett underlag införinvesteringsbeslutet.Genomförande: Studien bygger i huvudsak på att ett urval av aktuella struktureradeprodukter simulerats mot historiska data för att ge en bild av dess avkastningspotentialoch risk. Vi har även genomfört en dokumentstudie på relevanta finansiella teorier ochkompletterat med empiriska undersökningar.Slutsats: Genomförda simuleringar ger en informativ bild av sannolikheten för olikaavkastningar i strukturerade produkter.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka storbankernas etiska fonder. Samtliga fonder jämfördes med varandra och med marknaden för att undersöka hur dessa har presterat i avseende på risk och avkastning. Uppsatsen syftar även till att vägleda bland storbankernas etiska fonder, d.v.s. kunna erbjuda läsaren en bild av vilka fonder som kan vara intressanta ur ett placeringsperspektiv. Studien är av kvantitativ karaktär och utfördes med hjälp av fonddata inhämtad från respektive storbank.

Syfte: Syftet med denna undersökning är att göra en komparativ studie mellan Sverige-och global aktiefonder för att vidare analysera vilka aktiefonder som ger högst avkastning.Metod: Uppsatsen bygger på en statistisk analys vilket sekundärdata ligger till grund för våra beräkningar. Genom tillämpning av kvantifierbar hård data där bland annat historiska aktiekurser ingår, så har en kvantitativ studie använts. Befintliga teorier och modeller har tillämpats.Slutsats: Studien visar i stort sett att högre risk ger en högre avkastning. Under period 1 presterade Latin Amerika fonderna bäst varefter Sverige fonder presterade bättre under period 2. Dessa marknader kan vara väldigt oberoende av varandra och tenderar därmed inte att följa varandras kursutveckingen.

Bakgrund: De flesta svenskarna sparar i form av värdepapper för att investera sina pengar och få en avkastning. Vilket placeringsalternativ ska de välja mellan investering i traditionella eller speciella fonder? De traditionella fonderna har en relativ avkastning och en stor risk, medan de speciella eller hedgefonderna har en lägre risk och en absolut positiv avkastning oavsett marknadsläge.I denna studie kommer att undersökas om hedgefonders avkastningsmönster är trovärdig, och om deras målsättning har uppnåtts under åtta års period.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan olika svenska hedgefonders investeringsstrategier och avkastningsmönster samt undersöka hur dessa hedgefonder skiljer sig från de traditionella fonderna och marknadsindexet. Delsyftet är att studera två olika perioder och urskilja hur fonderna presterar under hög respektive låg konjunktur läge.Metod: Studien är baserad på forskningsstrategin kvantitativa metoden. Sekundär data i form av historiska avkastningssiffror för åttaårsperiod är avhämtad.

Hedgefonder är en relativt ny investeringsform på den svenska marknaden. Dessa fonder karakteriseras av att oavsett marknadsutvecklingen uppnå en positiv absolut avkastning med låg risk. Hedgefonder är en förvaltningsform med stor variation vilket medför att de kan karakteriseras som en heterogen grupp av fonder, dock med vissa gemensamma drag. I denna studie har jag valt att jämföra fyra olika hedgestrategier med traditionell förvaltning i riskjusterad avkastning. Då hedgefonders avkastningsmönster ofta inte är normalfördelade tappar Mean-Variance måtten sin exakthet.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs SSA133Vt 2012Handledare: Hans LandqvistExaminator:.

Background:Investments in different forms have always been popular to every human being. For the most common investments, such as stocks and bonds, there are loads of information to gather for the investor. Historical data like risk, return, dividends and fundamental data like annual reports are often very easy to find, regarding these kinds of investments. The background of this thesis is the lack of market information in residential real estate investments. A problem with this investment is that there is lack of information regarding risk adjusted return for real estates, which this thesis intends to present.Objective:The objective with this thesis is to study which alternative, directly-owned residential estates or stocks, who generates the highest risk adjusted return.