Titel: NÄgot alla vill ha? ? En kvalitativ analys av berÀttandet om begreppet public service Författare: Kaj Sveningson Kurs: MK1500, Examensarbete i medie-­? och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Marie Grusell Sidantal: 52 Syfte: Att analysera hur man i ett antal artiklar i svenska tidningar berÀttar om och beskriver begreppet ?public service?. Metod: Kvalitativa textanalyser Material: Tio (10) artiklar hÀmtade ur BorÄs Tidning, Dagens Industri, Dagens Nyheter, Dala-­?Demokraten, Göteborgs-­?Posten, Metro, Resumé samt Svenska Dagbladet.

Forskning har visat att lÀroboken stÄr i centrum för undervisningen och att det vetenskapliga innehÄllet i en lÀrobok kan sakna noggrannhet och förstÀrka felaktiga förestÀllningar hos eleverna. DÀrför Àr det viktigt att undersöka om lÀroböcker Àr lÀmpliga informationskÀllor för bÄde elever och lÀrare. Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka hur begreppen vÀrme och temperatur framstÀlls i svenska gymnasieskolans lÀroböcker och att med utgÄngspunkt i vanligt förekommande felaktiga förestÀllningar om vÀrme och temperatur, undersöka om det finns grogrund för dessa felaktiga förestÀllningar i lÀroböckerna. Som vetenskaplig metod valdes kvalitativ textanalys. För att analysera texten skapades ett analysverktyg som sedan anvÀndes pÄ fem gymnasielÀroböcker i fysik.

Tiden vi lever i Àr fylld av teknik och snabb utveckling. Vi kommer dagligen i kontakt med teknik utan att lÀgga vidare fundering kring att den faktiskt ens finns dÀr. Vi tar den för given, troligen eftersom det blivit en sÄ naturlig del för oss att interagera med den. Hur kommer dÄ tekniken och mÀnniskan samverka i framtiden, och hur gestaltas detta i en populÀrkulturell text sÄ som TV-serien Futurama? Vi Àr intresserade av hur mÀnniskan kan tÀnkas anvÀnda sig av teknik i framtiden och hur synen pÄ tekniken ser ut.

Artificiell intelligens integreras idag i alltfler tekniska system. Trots det, ?r det fortfarande sv?rt att i praktiken implementera modeller fr?n grunden p? grund av h?ga resurskrav i form av data och ber?kningskraft. Detta motiverar s?kandet efter effektivare modeller. I denna artikel unders?ks Kolmogorov Arnold Networks (KANs), en alternativ arkitektur av neurala n?tverk och j?mf?rs med traditionella arkitekturer som multilayer perceptrons (MLPs) och faltningsn?tverk.

Bakgrund - Bernstein et al. (2011) menar att kunder vill ha breda sortiment men att detta leder till problem för det tillverkande företaget. Större utbud attraherar fler kunder, speciellt pÄ en konkurrensutsatt marknad men samtidigt som detta ger positiva effekter medför det Àven en mer komplex produktion. Ett större sortiment tenderar att minska efterfrÄgan pÄ individuella produkter och företaget förlorar möjligheten med skalfördelar dÄ stora produktionsbatcher i detta fall medför stor lagerhÄllning. En metod för att göra produktionen av dessa artiklar mer kostnadseffektiv Àr att anvÀnda ett standardsortiment.Syfte - Syftet med studien Àr att ta fram ett standardsortiment och sedan identifiera de ekonomiska produktionskvantiteterna för det framtagna standardsortimentet.

En Tapetsaga Àr ett projekt som vill lyfta fram omsorg om och konstnÀrlig nÀrvaro i mönsterprodukter. Projektet har resulterat i en tapetkollektion innehÄllande fyra mönster i flera fÀrgstÀllningar vardera. MÄlet har varit att ta fram en tapetkollektion dÀr mönstret, fÀrgen och trycktekniken samspelar, och dÀr alla av dessa komponenter spelar en lika viktig roll. Tapeten skall visa pÄ noggrann avvÀgning och balans nÀr det gÀller harmoni i rapporteringar, fÀrgsÀttning och komposition i mönstret. Det skall finnas en konstnÀrlig nÀrvaro i sÄvÀl helhet som detaljer.

Navigering med UAV:er krÀver att farkostens och eventuellt ett mÄls position gÄr att mÀta ut under flygtillfÀllet. I det allra flesta fall önskas en sÄ hög noggrannhet som möjligt pÄ positionen. DECCA Àr ett pensionerat system som var konstruerat för att lÀsa av fasförÀndringar mellan multiplar av en grundfrekvens. Systemet hade analoga mÀtare som gav utslag pÄ förÀndringen av fasen och positionen kunde mÀtas ut pÄ speciella kartor med inteferenslinjer som motsvarade en viss fasskillnad. GPS ger idag en precision ner pÄ ett par meter, men med optimeringstekniker DGPS gÄr det att komma ner i centimeternoggrannhet.

Navigering med UAV:er krÀver att farkostens och eventuellt ett mÄls position gÄr att mÀta ut under flygtillfÀllet. I det allra flesta fall önskas en sÄ hög noggrannhet som möjligt pÄ positionen. DECCA Àr ett pensionerat system som var konstruerat för att lÀsa av fasförÀndringar mellan multiplar av en grundfrekvens. Systemet hade analoga mÀtare som gav utslag pÄ förÀndringen av fasen och positionen kunde mÀtas ut pÄ speciella kartor med inteferenslinjer som motsvarade en viss fasskillnad. GPS ger idag en precision ner pÄ ett par meter, men med optimeringstekniker DGPS gÄr det att komma ner i centimeternoggrannhet.

Under mina första Är som obehörig lÀrare har jag arbetat med en elev med lindrig utvecklingsstörning. Eleven har genom sin lindriga utvecklingsstörning svÄrt att ta emot lÀngre instruktioner, hamnar eleven i nya situationer blir eleven stressad och eftersom eleven genomför sina uppgifter med stor noggrannhet hamnar eleven efter med skolarbetet. Syftet med studien var att se hur en elev som har lindrig utvecklingsstörning utvecklas genom att trÀna med ett arbetsminnestrÀningsprogram som heter Robomemo och hur resultaten kan sÀttas i ett integreringsperspektiv. Resultatet visade att eleven hade en stor utveckling bÄde om jÀmförelsen sker utifrÄn medelindexutvecklingen samt utifrÄn sitt eget startindex. Slutsatserna som kunde dras utifrÄn studiens resultat var kopplingen mellan arbetsminnet och möjligheten till inlÀrning Àr tydlig och att arbetsminnestrÀning kan ha en mycket positiv pÄverkan pÄ elever med lindrig utvecklingsstörning som Àr integrerade.

AttborraraktochmedrÀttdjupharvisatsigvarasvÄrareÀnmantror.KandidatexamensarbetetsompresenterasidennarapporthardÀrförsommÄlatttaframettkonceptföreneftermarknadsproduktsomkanmÀtaborrdjupetochvinkeln,samtpresenteradettaföranvÀndaren.MÄlgruppenförproduktenidentifieradessomhemma--?fixaren,somuppskattarliknandetillvalsprodukter.ArbetetinnefattarenlitteraturstudieavolikaalternativateknikerföravstÄndsmÀtningochpositionering.Studienresulteradeiattettkonceptmedultraljudskullevaramestfördelaktigtsetttillekonomiochfunktion.ParallelltmeddennakonceptutvecklingtillverkadesÀvenenreellprototypföravstÄndsmÀtningisamarbetemedettkandidatexamensarbeteinommekatronik.HÀrförenkladesfunktionentillattbaragÀllaavstÄndsmÀtningiettledförattpraktisktutvÀrderateknikenochdessfunktion.FokuslÄgiattutredahuruvidaultraljudgÄrattanvÀndainomteknikapplikationersomkrÀvernÄgorlundaprecisaavstÄndsmÀtningar.Prototypenuppvisaderesultat,medennoggrannhetpÄca1mm,somstÀrktetesenattultraljudgÄrattanvÀndaisÄdanasituationer..

Uppdragsgivaren VÄgab AB i Karlstad sÀljer vÄgutrustningar för mobil vÀgning.Examensarbetet behandlar de tvÄ uppdragen lastindikator för bladfjÀdrade lastbilar och en lastvÀxlarvÄg för lastbilar.Lastindikatorn Àr tÀnkt som ett billigt alternativ för att uppskatta lastad vikt pÄ bladfjÀdrade lastbilar nÀr andra alternativ saknas. VÀgningen utgÄr frÄn att mÀta fjÀderhöjden i hjulupphÀngningen med ultraljudsutrustning. Vid ökad vikt pÄ lastbilsflaket minskar fjÀderhöjden vilket anvÀnds för att indikera lasten. Arbetet med lastindikatorn syftar till att utröna hur noggrann denna typ av vÀgning Àr möjlig att göra samt hur de mÀtgivare som anvÀnds bÀst ska placeras.Arbetet resulterade i ett koncept för lastindikation vilket visade sig ha möjlighet att registrera lastad vikt med en noggrannhet upp till 1700 kg för en total last pÄ 16400 kg.Arbetet med lastvÀxlarvÄgen syftar till att utveckla alternativ till den befintliga vÄg av typ LLV 4 x 6 ton som i dagslÀget monteras pÄ lastvÀxlare för vÀgning av lastvÀxlarflak.Arbetet resulterade i ett konstruktionsunderlag för en lastvÀxlarvÄg 4 x 8 ton..

Denna studie syftar till att öka förstÄelsen för islamiskt grundade vÀrderingar om könsroller, genom att undersöka muslimska mÀns kvinnosyn och förvÀntningar pÄ kvinnan som framtida hustru. Intervjuer med Ätta muslimska mÀn besvarar frÄgestÀllningar kring förvÀntningar pÄ kvinnan, könsroller och Àktenskapet. I denna studie undersöks muslimska mÀns syn pÄ skillnaden mellan könen. SekulÀr och muslimsk feministisk teori anvÀnds för att analysera empirin. I studien framkommer hur praktiserande muslimer som vill leva efter Koranen, kan uppleva en viss social press kring att leva upp till sin könsroll som ofta framstÀlls som medfödd.

Gemenskap och utbyte av erfarenhet Àr ledorden för kollektivhuset i Stadshagen. HÀr bor flera mÀnniskor som tycker om att odla och bygga, framförallt i trÀ. Huset som vilar pÄ Stadshagens tunnelbaneuppgÄng har kontakt med gatan genom en materialhandel med minibrÀdgÄrd. I vÄningen under finns en verkstad som vem som helst enkelt kan hyra en arbetsplats. Detta Àr ett kollektivhus med verksamheter som öppnar upp sig mot gatan och allmÀnheten, nÄgonting som skiljer sig frÄn de traditionella, privata kollektivhusen.

Möjligheten att bestÀmma sin position med ett par meters noggrannhet varhelst pÄ jordklotetman befinner sig har med tillgÄngen till GPS blivit möjligt för alla som investerar i en GPSmottagare,sÄledes Àven Försvarsmakten. GPS har dock begrÀnsningar som gör att tillgÄngentill tjÀnsten kan blockeras med enkla medel av sÄvÀl systemets Àgare som andra. I Försvarsmaktenfinns det anvisningar inför anskaffandet av satellitpositioneringssystem som gör gÀllandeatt detta endast skall utgöra ett komplement till andra redundanta metoder. För militÀraÀndamÄl har GPS ofta integrerats tillsammans med tröghetsnavigering dÀr de bÄda metodernakompletterar varandra. Utan tillgÄng till GPS kommer positionsfelet i ett sÄdant system efteren kortare tid vÀxa sig stort.

NÀr ett mobilspel anvÀnder sig av GPS-koordinater för att positionera anvÀndaren kan det uppstÄ problem vid eventuella GPS-bortfall. En del spel hanterar det genom att frysa spelet till dess att GPS-kontakten kommer tillbaka. I detta arbete har möjligheten att istÀllet positionera anvÀndaren med telefonens inbyggda sensorer undersökts. Detta dÄ tanken Àr att en offline-positionering skall kunna ta över vid GPS-skuggor för att skapa jÀmnare gameplay för anvÀndaren. För att avgöra hur vÀl offline-positioneringen fungerade i jÀmförelse med GPS-positioneringen har en rutt tagits.