Med hjÀlp av postmodernistisk och sociokulturell teori, understödd av forskning kring begreppen demokrati och elevinflytande har ett fritidshem, med metoderna intervju och observation, studerats under fyra dagar. Studien har Àmnat hitta svar pÄ frÄgor kring vad elever tycker om sitt inflytande, den demokrati som erbjuds i verksamheten samt personalens arbete med demokrati och elevinflytande. I analysen ser vi att eleverna blivit sÄ pass invaggade i fritidshemmets dominerande verksamhet, den fria leken, att andra moment - till exempel rÄd och demokratiska samtal - blir till ett hinder för just den fria leken, snarare Àn till nÄgot intressant och berikande. Detta identifierar vi som problematiskt dÄ fritidshemmet i likhet med skolan ska förbereda eleverna för det demokratiska samhÀllet. Vi kommer fram till att eleverna bör trÀnas i demokrati, men att denna trÀning Àven bör prÀglas av faktisk demokratisk makt för att ge demokratiska moment relevans och lust för eleverna..

Regeringen förordar och Svensk NÀringsliv föresprÄkar om mÄngfald och nolldiskriminering pÄ arbetsplatsen. Det leder till att organisationer riktar sin verksamhet till mÄngfald, dÀr kunskaperna bedömas inte efter kön, ursprung, trosuppfattningar eller hudfÀrg, utan individuellt förmÄga att prestera.MÄnga företag har redan tagit en stor del av denna förÀndring men vissa fortfarande agerar med stort försiktighet. Bland de företagen som tÄg medvetet steg att förÀndra Àr Skanska som Àr en av de aktörerna inom byggbranschen.För sjÀlva företaget sÄdan övergÄng innebÀr förÀndringar inom organisationen, snarare sagt förÀndringen av kulturen inom företaget och integrationen av de nya normerna. Hur vÀl lyckas organisationer att implementera nerskrivna normer och förverkliga sina mÄl Àr teman för den hÀr undersökningen. Undersökningen riktar sig till att följa upp och förstÄ effekterna av företagets övergÄng frÄn en typ av organisationskultur som uppfattas som maskulin och monokulturell till en annan som Àr mÄngfald och heterogen..

LÀrande har i alla tider stÄtt i fokus. Idag har man ett nytt sÀtt att se pÄ kunskap, och hur man kan nÄ denna kunskap genom hela livet, med just det livslÄnga lÀrandet som grund. Utvecklingen i dagens samhÀlle och skola gÄr mer och mer mot att se eleverna som enskilda individer med egna förmÄgor, erfarenheter och möjligheter, snarare Àn att se dem som tomma kÀrl som förvÀntas fyllas med allehanda kunskap. Den stora frÄgan blir dÄ hur en pedagog kan arbeta med elevens lÀrande utifrÄn ett lÀslustsperspektiv? VÄrt gemensamma intresse för lÀsning och svenska som helhet, har lett oss till att undersöka hur pedagogerna funderar kring begreppet lÀsning.

Detta examensarbetes syfte Àr att undersöka hur valda restriktioner för PDOP-vÀrdet samt val av antal observationer pÄverkar precision, noggrannhet och tidsÄtgÄng vid mÀtning med Riksskogstaxeringens GPS-utrustnig (Geoexplorer II) i tvÄ dimensioner. Försöket utfördes kring en av SLU utmÀtt punkt i Lill-Janskogen nÀra SLU i UmeÄ. Försöksytan Àr belÀgen i en svag nordvÀstlig sluttning ungefÀr 200 meter frÄn ett krön och karaktÀriseras av grov granskog. MÀtningar utfördes pÄ försöksytans centrumpunkt under tio timmar 08°0-16°0, tvÄ olika dagar, den 27:e februari och den 15:e mars. Under en och samma timma, 12°0-13°0 bÄda dagarna mÀtte ocksÄ sex andra mottagare, placerade i en kvadrat med sidan 20 meter runt centrumpunkten, sin position.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka Àmnesdidaktiken bakom retorik och praktik vid undervisning av mÄngkulturella barngrupper i grundskolan. FrÄgorna vi stÀllde till pedagogerna var de Àmnesdidaktiska frÄgorna Vad?, Hur? och Varför? de utformar sin undervisning som de gör, samt hur det tar sig uttryck vid den praktiska undervisningen av flersprÄkiga barngrupper. Den empiriska undersökningen genomfördes pÄ tvÄ mÄngkulturella skolor med olika pedagogiska inriktningar. Det empiriska materialet Àr insamlat genom observationer och intervjuer under tvÄ dagar pÄ varje skola.

Uppsatsen vill ge svar pÄ vad den svenska bilindustrin bör tÀnka pÄ i framtiden för att möta den alltmer miljömedvetna kunden. Intervjuer har genomförts med Volvo och Saab, branschexpertis samt konsumenter för att belysa olika synsÀtt kring dagens och framtida miljöproblem. Det vi kom fram till var att sÄvÀl Volvo som Saab bör fokusera pÄ fÀrre antal attribut. Företagen stÀrker sin miljöprofil om man ytterligare framhÄller bilens miljöpÄverkan snarare Àn andra, för mÄnga sjÀlvklara, attribut. Företagen stÀrker ocksÄ trovÀrdigheten i sin miljöpolitik om en ökad satsning pÄ mindre och brÀnslesnÄlare bilar genomförs.

Detta examensarbete avser att undersöka studiemotivation inom Àmnet samhÀllskunskap. Arbetet inleds med bakgrundsfakta vad motivation och studiemotivation Àr för att sedan gÄ in pÄ litteratur och tidigare forskning i Àmnet. Undersökningen i arbetet syftade snarare till att kartlÀgga olika faktorer fem gymnasieelever ansÄg pÄverkade deras studiemotivation att prestera i samhÀllskunskap Àn att mÀta de olika faktorerna exakt. Med hjÀlp av tvÄ intervjutillfÀllen i en fokusgrupp kunde sju kategorier utkristalliseras av de mÄnga olika faktorer som eleverna ansÄg pÄverkade deras studiemotivation i samhÀllskunskap. De sju kategorierna var: LÀraren, Àmnet/uppgifter och studiematerial, valmöjligheter/tydliga mÄl och möjlighet att pÄverka, skolmiljö, betyg och belöningar, klasskamrater och förÀldrar.

Det hÀr arbetet handlar om hur lÀrare i Ärskurs nio arbetar med svenskÀmnet. DÄ kursplanen Àr ganska öppen och inte ger nÄgra direktiv om hur undervisningen bör gÄ till kan det vara svÄrt att fÄ en enhetlig bild av svenskÀmnet.Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ vilka Àmneskonceptioner som gÄr att finna i lÀrarnas undervisning och kursplanen, samt om de Àr förenliga med varandra. Genom kvalitativa intervjuer har jag försökt fÄ lÀrarnas syn pÄ Àmnet. Jag har utgÄtt frÄn teoretiska Àmneskonceptioner och analyserat dessa intervjuer och Àven grundskolans kursplan i svenska.Resultatet av arbetet visar att det finns en rad olika konceptioner som gör att det inte gÄr att tala om ett enhetligt svenskÀmne. Det finns heller inga renodlade Àmneskonceptioner, utan snarare en kombination av flera olika.

Enligt teorin för den sÄ kallade miljökuznetskurvan Àr samband mellan inkomst per person och mÀngden föroreningar till en början positiv. Efter att inkomsten per person nÄtt en viss nivÄ minskar istÀllet föroreningsnivÄn med ökad inkomst per person. En tÀnkbar orsak Àr att individerna efterfrÄgar en bÀttre miljö nÀr inkomsten ökar. Enligt politiska modeller, till exempel medianvÀljarmodellen, Àr det inte medelinkomsten som Àr relevant för politiska beslut utan snarare medianinkomsten. Denna studie testar en medianvÀljarmodell pÄ svaveldioxidmÀngden i luften genom att ta hÀnsyn till inkomstfördelningen som mÀts med ginikoefficienten.

Gruvdriftkoncernen Loussavaara Kiirunavaara Aktiebolag tillverkar och levererar förÀdlade rÄvaror av jÀrnmalm vilket Àr en eftertraktad produkt vÀrlden över. För att tillgodose den höga efterfrÄgan mÄste en hög produktionstakt hÄllas uppe. LKAB:s mÄl Àr att till Är 2015 leverera minst 37 miljoner ton jÀrnmalm per Är. JÀrnmalmen som tas upp frÄn LKAB:s gruvor fraktas med tÄg till fram till hamnarna i Narvik och LuleÄ, transporten fortsÀtter sedan vidare med bÄt till kunder runt om i vÀrlden. LKAB har utvecklat en ny malmvagn dÀr en serie pÄ över tusen jÀrnvÀgsvagnar Àr levererade av Kockums Industrier.

KORTFATTAD SAMMANFATTNINGEn av de grundlÀggande faktorerna för kommunen i sin bostadsplanering Àr dess demografiska utveckling. Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga SödertÀlje kommuns nybyggnation av antalet bostÀder Ären 2000 till och med 2006 samt att utforska hur SödertÀlje kommuns bostadsplanering beaktar den demografiska utvecklingen. Jag svarar Àven pÄ frÄgan: Planerar kommunen för de som bor dÀr eller för dem de vill ska bo dÀr? I metoden för att nÄ syftet och svara pÄ frÄgestÀllningen har jag anvÀnt mig av kartor, diagram och textanalys. Mina huvudsakliga kÀllor Àr statistik insamlad genom Statistiska centralbyrÄn och kommunen samt dokument som rör kommunens bostadsplanering.

Bakgrund: Sverige befann sig i en rÄdande högkonjunktur med stigande börskurser, allthögre fastighetspriser, vÀxande sysselsÀttning och ett blomstrande nÀringsliv medrekordvinster. För att under hösten 2007 övergÄ till en oviss lÄgkonjunktur medlikviditetsbrist och en totalt avstannad marknad (BÀckström & Forsell, 2008). En finansiellkris pÄverkar mÄnga företag vÀldigt kraftigt, speciellt med avseende pÄ deras bokföring ochderas finansiella rapporter. Eftersom revisorns uppgift Àr att granska och kvalitetssÀkrainformationen i dessa finansiella rapporter för bolagets olika intressenters rÀkning, varuppsatsens utgÄngspunkt att finanskrisen ocksÄ borde pÄverka revisionen.ProblemfrÄgestÀllning: Hur pÄverkades revisionen i noterade bolag av den globalafinanskrisen och förÀndrades i sÄ fall revisorns fokus?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur revisionen pÄverkades i noterade bolag av denglobala finanskrisen.

Den hÀr uppsatsen har till syfte att undersöka om fusioner och fusionsvÄgor i Sverige mellan 1986 och 2013 kan förklaras av felvÀrderingsteorin. Enligt teorin uppstÄr fusioner mellan en köpare som Àr relativt övervÀrderad jÀmfört med mÄlbolaget pÄ en övervÀrderad marknad. FusionsvÄgor uppstÄr dÄ fusionsaktiviteten under en period Àr ovanligt hög. Vi undersöker felvÀrderingen med hjÀlp av en uppdelad ?Market-to-Book? dÀr tvÄ komponenter ingÄr: en kortsiktig och en lÄngsiktig felvÀrdering.

Syftet med uppsatsen har varit att studera om det som stod i Lgr62 gÀllande aritmetik ansÄgs som progressivt och nyskapande för sin tid eller om lÀroplanen bara bekrÀftade tidigare Äsikter som förekommit i dokument som fanns riktade mot folkskolan. Vidare var syftet Àven att bÀttre förstÄ vad Frits Wigforss i realiteten verkligen menade gÀllande aritmetikÀmnet i matematikundervisningen. Detta skulle inte bara ske genom övergripande resonemangen utan avsikten var att vi bÀttre skulle förstÄ vad han verkligen menade i sina lÀroböcker.VÄr huvudsakliga slutsats var att Lgr62 snarare bekrÀftade ett sÀtt att se pÄ skolmatematikens innehÄll och metodik som redan fanns Àn att lÀroplanen pÄbörjade en förÀndring. Vidare kom vi Àven fram till att  Wigforss faktiskt kunde realisera sina tankar frÄn sin metodbok till skapandet av lÀroböckerna. .

Den hÀr uppsatsen handlar om bildförstÄelse, eller snarare om hur man kan arbeta med bildförstÄelse. Det Àr inte en uppsats om den metodik som förordas av mig, utan en undersökning som försöker se hur olika lÀrare arbetar med bildförstÄelse, samt jÀmföra deras olika metoder pÄ nÄgon slags gemensam grund. Jag har anvÀnt mig av olika intervjuer, inspelade och nedskrivna, samt insamlat övningar om bildförstÄelse frÄn de lÀrare jag intervjuat. Vidare har jag försökt sÀtta mig in i dessa lÀrares situation genom litteraturstudier. Det har visat sig att samtliga lÀrare agerar med eftertanke, och att deras övningar Àr jÀmförbara.