I denna studie har jag tittat nÀrmre pÄ hur lÀrare arbetar med att individualisera undervisningen för elever i behov av sÀrskilt stöd och för elever i den traditionella skolan. Jag har ocksÄ tittat pÄ hur en teoretisk lÀrare arbetar med individualisering i den traditionella skolan och vad som skiljer i den teoretiska lÀrarens arbetssÀtt jÀmfört med den praktiska lÀraren (idrottslÀraren). Vad innebÀr ett individualiserat arbetssÀtt för idrottslÀraren och vad finns det för skillnader i att arbeta individualiserande pÄ en traditionell grundskola jÀmfört med en sÀrskola. Mina resultat i denna uppsats tyder pÄ att för bÄde idrottslÀraren och den teoretiska lÀraren stÀller en individualiserad undervisning krav pÄ planering och förberedelser inför lektionstillfÀllena. Ett individualiserat arbetssÀtt behöver dock inte vara mer tidskrÀvande Àn traditionell planering.

Huvudsyftet med projektet var frÄn början att digitalisera och mata in data för sÀrskilda arkeologiska utredningsomrÄden, att skanna rapporter som hör till utredningarna och lagra rapporterna pÄ ett sÄdant sÀtt att de blir tillgÀngliga direkt frÄn ArcMap via hyperlÀnk. Syftet förÀndrades dock nÄgot med tiden sÄ att det istÀllet blev att skapa ett inmatningshjÀlpmedel i form av en applikation.Arbetet med att skapa polygoner av utredningsomrÄden grundar sig pÄ sÄ kallad skÀrmdigitalisering, och nÄgon högre noggrannhet krÀvs alltsÄ inte. Att koordinater och annan spatial information kan erhÄllas ur varje polygon fÄr anses vara av mindre vikt i detta projekt. Geodatabasen som skapades i projektet bestÄr av en Feature Class, samt nio stycken sÄ kallade Object Classes. För att begrÀnsa möjligheten att mata in data pÄ fler Àn ett sÀtt, har vi anvÀnt domÀnnamn i geodatabasen.

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka om kommunala chefstjÀnstemÀn som delar politisk Äsikt med kommunens styrande politiker i högre utstrÀckning Àn andra chefer ocksÄ ?gör det lilla extra? pÄ arbetet. Syftet Àr Àven att se om det Àr tillit till de styrande politikerna snarare Àn politiska Äsikter som Àr viktigast för att förklara benÀgenheten att göra det lilla extra pÄ arbetet. Detta undersöks genom att studera beteenden, prestation och engagemang pÄ arbetet. Urvalet bestod av chefen för utbildningsförvaltningen (eller motsvarande) i Sveriges samtliga kommuner och undersökningen baserades pÄ data insamlat med hjÀlp av webenkÀter under hösten 2014.

Globaliseringen och informationsrevolutionen har förÀndrat vÄr omvÀrld, sÄvÀl har Àven mycket Àndrats för organisationer. Vi har gÄtt frÄn hierarkiska till platta organisationer med enheter som styr sig sjÀlva. FrÄn regelstyrning till mÄlstyrning, frÄn fasta kontorstider till distansarbete och projekt. Idag Àr det allt vanligare att ledare Àr frÄnvarande frÄn sin arbetsplats, och detta stÀller nya krav pÄ bÄde medarbetarna och ledaren. Mycket ledarskapslitteratur understryker vikten av att en ledare Àr nÀrvarande.

Ungdomarna har en positiv attityd till hÀlsosam mat men en negativ attityd till att Àta den. De referensgrupper som ungdomarna har en interaktion med och som Àr nÀrvarande vid köp Àr ocksÄ de som har störst pÄverkan. Externa faktorer pÄverkar beteendet snarare Àn intentionen..

I Sverige har vi lagstadgad rÀtt att pÄverka vÄr arbetsmiljö, det kan t.ex. innefbÀra höj och sÀnkbara skrivbord och ergonomiskt riktiga kontorsstolar. Inom de flesta yrken anses detta som en sjÀlvklarhet och grundtanken Àr att genom anpassade arbetsplatser minska förslitningsskador och i lÀngden Àven höga kostnader för sjukskrivningar samt bidra till mer vÀlmÄende personal. Inom vissa yrken Àr detta inte lika sjÀlvklart utan dÀr verkar man istÀllet rÀkna de kortsiktiga kostnaderna snarare Àn det lÄngsiktiga vÀlbefinnandet hos sina anstÀllda. I samma land dÀr vissa av oss sitter och ?rattar? in rÀtt höjd pÄ vÄra kontorsstolar sitter en annan yrkeskÄr snett i sina bilar, vandrar runt med skavande arbetsredskap och sliter ut sina kroppar i förtid.

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

Syftet med studien var att undersöka hur elever pÄ gymnasiet i Ärskurs 1-3 anser sig bli motiverade till att delta i Àmnet idrott och hÀlsa. Visionen med Àmnet i skolan Àr att fÄ eleverna till ett livslÄngt fysiskt aktivt liv. Vi ville undersöka om de blev motiverade med inre eller yttre faktorer av lÀrarna. Tidigare forskning visar att eleverna anser att betygen Àr till för andra Àn de sjÀlva. De ansÄg att lÀrarna snarare anvÀnde betygen för att kontrollera eleverna och informera förÀldrarna.

MÄnga företag idag Àr inte medvetna om hur mycket de skulle kunna spara om de hade ett vÀl fungerande materialhanteringssystem. Det finns idag inga standardlösningar för att optimera materialhanteringen hos företag som ger tillrÀcklig noggrannhet och som företag kan applicera till lÄga kostnader.Genom kartlÀggning av problemstÀllningar inom svensk industri och handel avseende materialhantering faststÀlls att den största kunskapsbristen inom materialhanteringsomrÄdet kommer att bli inom lagerhantering. Arbetet begrÀnsas dÀrför till att bara behandla detta omrÄde.Detta arbete presenterar en generell modell för analys och framtagning av lösningar till lagerhanteringsproblem. Modellen Àr lÀttanvÀnd, lÀttförstÄelig och tar inte mycket tid i ansprÄk. Modellen presenteras som ett enkelt polÀrdiagram.Denna modell blir givetvis inte en perfekt spegling av verkligheten dÄ det Àr en förenklad modell.

LÀkemedelsassisterad underhÄllsbehandling för opiatberoende har sedan 1966 bedrivits i Sverige, och har genom tiderna varit föremÄl för diskussioner och debatter. Syftet med denna studie Àr att granska hur debatten kring underhÄllsbehandling utformats i media och genom vilka aktörer. Det empiriska materialet bestÄr av texter frÄn svensk storstadspress, under tidsperioden 2010-2013. Studien utgÄr frÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Analysen utgÄr frÄn Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, och frÀmst frÄn dennes tredimensionella modell som innefattar textanalys, analys av diskursiv praktik samt social praktik.

Denna uppsats handlar om vad som hÀnder nÀr ett företag rÄkar ut för en kris som skakar sjÀlva grunden för dess existens. Syftet Àr att ta reda pÄ vilka framgÄngsfaktorer som kan förklara att Skyddsprodukter AB lyckats flytta sina resurser och sina kompetenser till ett nytt affÀrsomrÄde och att bedöma vilken möjlighet som denna nysatsning har för att vÀxa ytterligare. UtifrÄn SP:s erfarenheter kan vi fÄ fram vilka faktorer som Àr avgörande för att företag skall kunna ta sig ut ur en alvarlig strategisk krissituation. Med hjÀlp av den teori som finns kring kÀrnkompetens, resurser och hot analyserar vi Skyddsprodukter för att frÄn detta dra generella slutsatser om vilka framgÄngsfaktorer som Àr kritiska för överflyttning till ett nytt affÀrsomrÄde. Den centrala egenskapen hos ett företag som klarar att byta affÀrsomrÄde Àr ledarens roll.

Alla elever i den svenska skolan ska varje termin ha ett utvecklingssamtal dÀr lÀrare, elev och förÀldrar diskuterar elevens utveckling. Den individuella utvecklingsplanen (IUP) ska stödja elevens fortsatta lÀrande och fr.o.m. juli 2008 infördes krav pÄ skriftliga omdömen i elevens IUP. Bedömningen ska enligt skolverket ha en formativ funktion d.v.s. att beskriva elevens nuvarande kunskaper i förhÄllande till de kursmÄl man arbetat mot och förslag pÄ hur elevens fortsatta lÀrande ska ske.

I samhÀllet finns mÄnga verksamheter dÀr avancerad teknik och mÀnniskor skapar komplexa system som förvÀntas fungera pÄ ett sÀkert sÀtt. Som en del av det arbete mot förbÀttrad sÀkerhet som stÀndigt pÄgÄr i dessa system kan olyckor som intrÀffat bli föremÄl för en utredning. Statens Haverikommission har som uppgift att utreda olyckor inom bland annat transportdomÀnerna med avsikten att klarlÀgga hÀndelseförlopp och orsak till en hÀndelse samt att beskriva resultaten i en rapport. Som ett medel för att förbÀttra sÀkerheten kan rekommendationer lÀmnas till respektive tillsyns- eller sÀkerhetsmyndighet med avsikten att fungera som underlag för beslut om lÀmpliga ÄtgÀrder för att om möjligt förhindra att en liknande olycka ska intrÀffa i framtiden.Det Àr viktigt att en olycksutredning sker pÄ ett rationellt och systematiskt sÀtt sÄ att olycksredovisningen inte snedvrids av förutfattade meningar eller favorithypoteser. Teorier gör gÀllande att utredare har egna olycksmodeller, d.v.s.

VÄrdrelaterade infektioner Àr ett globalt problem, patienter i utvecklingslÀnder Àr speciellt utsatta pÄ grund av att mÄnga sjukhus har begrÀnsade resurser. DÀrför kom idén upp att göra en studie som belyser hur sjuksköterskor hanterar handhygien med avseende att förebygga vÄrdrelaterade infektioner pÄ Bulongwa Lutheran Hospital i Tanzania. Data samlades in genom en observationsstudie som varade i fyra dagar. Anteckningar frÄn observationen skrevs ner i löpande text och analyserades genom en detaljerad innehÄllsanalys. I analysen vÀxte ett antal kategorier fram, vilka resulterade i fyra övergripande teman: tvÀttmöjligheter, handtvÀtt, handskanvÀndning och övriga hygienaspekter.