De sista decennierna har modern hjarnavbildningsteknik borjat anvandas allt mer flitigt for att svara pa fragor om moraliskt beslutsfattande. Det har lett till en explosion av data som ror korrelativa samband mellan neural aktivitet och moraliskt beteende. Studier med bl.a. fMRI har genererat data som antyder att tva delvis skilda processer ar inblandade i moraliskt beslutsfattande. Den ena mer deliberativ eller kognitiv och den andra mer emotionellt orienterad.

I dagens skolpolitik är det, och har det varit, debatt kring musikämnet. I den nya läroplanen för gymnasieskolan, GY11, har nämligen den estetiska verksamheten tagits bort som obligatoriskt ämne. Detta har således vart debatterat bland såväl lärare som politiker. För en blivande musiklärare väcker detta tankar och funderingar kring musikämnets utveckling. Kanske kan detta även komma till att bli en konsekvens i grundskolan? Syftet med denna uppsats var att kartlägga musikundervisningen utifrån ett historiskt perspektiv med hjälp av de olika kursplanerna i musik.

Med den bruna våg som sköljt in över Sverige och Europa har främlingsfientligheten aldrig känts mer aktuell att undersöka. I Sverige har det främlingsfientliga partiet Sverigedemokraterna fått fäste och en negativ inställning till individer födda i andra länder är en vardag för många. Syftet med denna studie var att undersöka om samma indikatorer gick att förklara främlingsfientliga attityder i dagens Sverige som i början av 80-talet. Det sätt på vilket detta har undersökts är genom en kvantitativ metod där statistik insamlad av World Values Survey stod som grund för analyserna som gjordes med hjälp av statistikprogrammet SPSS(Statistical Package for the Social Sciences). Sambandsanalyser genomfördes för att se om det gick att finna statistiska signifikanta samband mellan de oberoende variablerna utbildningsnivå, boendeortens storlek, hur stolt individen är till sin nationalitet, ålder, kön och den beroende variabeln främlingsfientlighet.Resultatet som gick att finna i analyserna var att det på 80-talet endast var statistiskt signifikant samband mellan ålder och främlingsfientlighet där äldre tenderade att vara mer främlingsfientliga.

Syftet med denna studie är att se om metoden upprepad läsning kan ha någon effekt på elevers läsbeteende, attityd och motivation till läsning. Studien består av en teoretisk del och en empirisk del där elever deltagit i en fyra veckor lång intervention och där elever, föräldrar och lärare intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Elevers attityd, motivation och läsbeteende kan påverkas i positiv Riktning vid användandet av lästräningsmetoden upprepad läsning. Detta sammanfattar kort resultatet av denna studie. I litteraturen framhålls flera beståndsdelar som kan påverka en elevs attityd och motivation till läsning. Inre och yttre motivation är två beståndsdelar som styr till exempel varför och av vilken anledning som en elev läser.

Vad som skiljer en organisation från mängden kan i många fall vara hur god kapacitet som finns för att bemöta det hot en kris kan utgöra. Därför är det viktigt för organisationen att hela tiden aktivt arbeta med att förbättra denna kapacitet, genom att på ett så brett plan som möjligt försöka förbereda sig för de potentiella kriser som kan drabba organisationen. Således blir det en strategisk fråga att ha crisis management-kapacitet, och för att etablera denna måste ledningen styra organisationen i rätt Riktning. Därigenom kan en kris hindras från att fortplanta sig som ringar på vatten, och drabba en allt större del av organisationen. Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur en organisation, ur ett styrningsperspektiv, kan etablera eller förbättra sin crisis management- kapacitet.

Uppsatsen har ett undersökande syfte där tillämpningen av ?Lagen om offentlig upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader? (LOU, 2007:1091) och ?Lagen om offentlig upphandling inom området vatten, energi, transporter och posttjänster? (LUF 2007:1092) undersöks med utgångspunkt i en decentraliserad kommunal organisation. Syftet med uppsatsen är att undersöka om regelverkets utformning och tillämpning påverkar kommunerna i en Riktning mot ett ökat tjänstemannainflytande under upphandlingsprocessen. Maktförhållandet mellan tjänstemännen och lokalpolitikerna under upphandlingsprocessen är det förhållande som särskilt undersöks. Detta för att kunna förstå hur den moderna kommunala organisationen har kommit att utvecklas, i en tid då allt fler kommunala förvaltningsområden upphandlas.

När ett bygglov beviljas, d v s när en byggnad förändras, rivs alternativt nybyggs, kan det i sin tur innebära att kommunens kartmaterial inte längre stämmer överens med verkligheten. Syftet med detta examensarbete är därför att framställa en beskrivning för hur Gävle kommun arbetar med uppdateringen av sin kartdatabas. Det är när ett bygglov beviljas som Gävle kommun får vetskap om att en byggnad eventuellt kommer att förändras och därför kontrolleras de beviljade byggloven ute i fält en gång per år. Då kontrolleras om byggarbetet är påbörjat, klart eller inte alls påbörjat. Då en förändring av en byggnad har skett och beroende på vad det är för någonting som skall mätas in sker mätningsarbetet normalt på tre olika sätt, alternativt någon kombination av dessa.

 Denna uppsats innehåller min tolkning av filmen Import/Export (2007) av Ulrich Seidl i syfte att skapa ökad förståelse för människan och kulturen i dagens Öst- och Västeuropa och att få fram de föreställningar som präglar kulturmöten mellan öst- och västeuropéer. Undersökningen genomfördes med hjälp av en hermeneutisk metod i kombination med Emile Durkheims funktionalistiska teori, postkoloniala teorier och Geert Hofstedes teori om kulturdimensioner. Undersökning visade att både öst- och västeuropeiska samhällen i filmen präglas av anomi. Värden grupperade kring dikotomierna individualism/kollektivism, maskulinitet/femininitet och osäkerhetsundvikande framställs tydligast i filmen. Livsåskådningsanalys visade att en materialistisk verklighetsuppfattning dominerar i både Öst- och Västeuropa tillsammans med övervägande pessimistisk och negativ grundhållning, vilket i sin tur påverkar både karaktärernas människosyn och deras handlingar.

Introduktion: Det finns kunskap om ungdomars sömnbehov. Tidigare forskning visar att hälsokonsekvenser kan uppstå om sömnbehoven inte tillfredställs. I en dialog med skolsköterskan har ungdomar en möjlighet att samtala om levnadsvanor såsom sömn. Ungdomars syn på sin sömn och upplevelser av dess påverkan i vardagslivet kan komma att bidra till ny kunskap. Denna kunskap kan ge skolsköterskan en ökad förståelse för hur ungdomar uppfattar sammanhanget och ge en värdefull Riktning på hur och var hälsosamma insatser bör initieras.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som inverkar på personalens relation till brukarna på ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men också utifrån ett självetnografiskt förhållningssätt. Analysmetoden som använts är Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vårdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivå av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna på korttidshemmet. Den relationella tryggheten påverkas i sin tur av vårdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vårdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.

Förlossningsvårdens processer har vanligen utvärderats med jämförelsetal samt statistik över bakgrundsfaktorer och interventioner. Utvärderingarna har använts som argument för att likna vården vid normal förlossning med den som krävs vid komplicerade förhållanden. WHO (1996) rekommenderade och kategoriserade vård vid normal förlossning. Ett instrument fanns utvecklat som använts i ett kvalitetsutvecklingsarbete för att kartlägga förlossningsvård i förhållande till WHO: s rekommendationer. Studiens syfte var att kartlägga barnmorskors dokumenterade vård enligt WHO: s rekommendationer om vård vid normal förlossning tre år efter föregående kartläggning.

Förlossningsvårdens processer har vanligen utvärderats med jämförelsetal samt statistik över bakgrundsfaktorer och interventioner. Utvärderingarna har använts som argument för att likna vården vid normal förlossning med den som krävs vid komplicerade förhållanden. WHO (1996) rekommenderade och kategoriserade vård vid normal förlossning. Ett instrument fanns utvecklat som använts i ett kvalitetsutvecklingsarbete för att kartlägga förlossningsvård i förhållande till WHO: s rekommendationer. Studiens syfte var att kartlägga barnmorskors dokumenterade vård enligt WHO: s rekommendationer om vård vid normal förlossning tre år efter föregående kartläggning.

Ett återkommande problem är att IT-verksamheten fungerar som en stat i staten: att IT-verksamheten inte är i enhetlighet med affärsverksamheten som den ska stödja. Det finns forskningsområden där teorier utvecklats för att kunna hantera detta problem och jag har titta på Alignment och IT-management. Istället för att kalla det Alignment har jag valt att kalla detta för länkning: att man ska länka samman IT-verksamhet med affärsverksamhet så att de går i samma Riktning. Jag har förstått att det mest grundläggande, när det handlar om länkning, är att via strategier försöka få IT-verksamheten att harmonisera med affärsverksamheten. Men strategier är artefakter och det är IT-personal som utför arbetet som ska stödja affärsverksamheten.

Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning ända sedan införandet av KL på 1920- talet. Kopplingen innebär att beskattningen i de allra flesta fall baseras på företagens redovisning. Redovisningen är dynamisk eftersom den i hög utsträckning styrs av rekommendationer och god redovisningssed är ett begrepp som är skapat att passa en stor massa av företag i många olika branscher. Detta gör att företagen har möjligheter att tolka och styra hur olika transaktioner redovisas, och därmed när de skall tas upp till beskattning. Vårt syfte med uppsatsen är att se om det är av redovisningskvalitativt intresse att ha god redovisningssed som rättsstandard i både redovisningen och beskattningen.

Dagens och framtidens avancerade vård flyttas alltmer ut i patientens hem. Utskrivning från den slutna vården sker i allt snabbare takt, större krav ställs på hemsjukvården. Överlämning och rapportering av patienten mellan olika funktioner och personal skall ske så att patientens omvårdnadsbehov tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Studiens syfte var att beskriva överlämnande och rapportering i patientens hem från distriktssköterska till ambulanspersonal. Postenkät, med slutna frågor av Likert typ och med möjlighet att motivera svaren, har använts i studien.