Evidensbaserade riktlinjer är en del i vårdkontexten vilka tillsammans med strukturer inom utbildning, ekonomi och ledarskap finns för att stärka sjuksköterskans omvårdnadsutförande och patientens möjlighet att få god vård. Patientgruppen som vårdas på akutmottagningen till följd av drogpåverkan har ett komplext vårdbehov vilket förutsätter ett kunskapsbaserat och professionellt omhändertagande. Kompetensen vad gäller vården till dessa individer är dock bristfällig och patientgruppen möts ofta av stigmatiserande attityder från vårdpersonal. Behovet av evidensbaserade riktlinjer för att säkerställa vårdkvaliteten till denna patientgrupp är därför påtaglig. Syftet med studien är att kartlägga förekomsten av kliniska omvårdnadsriktlinjer specifika för patienter som söker vård till följd av drogpåverkan, samt bedöma dess evidensgrad.

Att höja kvalitén inom arbetet med missbruk- och beroendevård är ett prioriterat område, så väl i Göteborg som i resten av Sverige. Det är viktigt att detta arbete bygger på bästa tillgängliga kunskap, därför har socialstyrelsen gett ut riktlinjer för dem som arbetar inom området. Förutom dessa riktlinjer finns mycket kunskap inom området både i form av yrkeskunskap och i form av forskning. Vi anser att man måste beakta alla aspekter för att erbjuda en socialtjänst som följer de övergripande målen och värderingarna inom SoL (Socialtjänstlagen)..

Syftet är att granska i vilken utsträckning företag som upprättar hållbarhetsredovisning följer riktlinjerna på området. Vi har genomfört fallstudier, i vilka vi studerat tre olika företags hållbarhetsredovisningar. Dessa har vi jämfört med GRI:s riktlinjer och med varandra. För att få inblick i företagens tankar om GRI och dess framtida roll har vi gjort intervjuer, via e-post, med nyckelpersoner på två av de tre fallföretagen. Kvalitativ metod har använts för att få en helhetsbild av fenomenet hållbarhetsredovisning.

Inledning: Ett hjärtstopp sker plötsligt och kräver akuta insatser som hjärt- lungräddning (HLR). På sjukhus finns alltid personal närvarande som är redo att gripa in utifrån riktlinjer för hur HLR ska utföras om ett hjärtstopp sker. Bakgrund: Patienter upplever det positivt med närståendes närvaro under HLR. Samtidigt saknas tydliga riktlinjer över hur närståendeska tas om hand. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av närståendes närvaro under HLR.

Syfte. Att kartlägga distriktssköterskors användning av hemblodtrycksmätning (HBTM) i sitt arbete.Bakgrund. HBTM förbättrar personens kontroll över sitt blodtryck och stärker personens empowerment och delaktighet i sin vård. Med hjälp av HBTM får personer i större utsträckning en effektivare behandling för sin hypertoni, en välbehandlad hypertoni minskar risken att drabbas av kardiovaskulära händelser.Metod. Enkätstudie med kvantitativ ansats som inkluderade distriktssköterskor på hälsocentraler i Skellefteå kommun (n=49).

Inledning: I Sverige drabbas årligen ca 10 000 personer av hjärtstopp, av dem överlever ca 300 personer. Under 2005- 2008 drabbades 2973 personer av hjärtstopp på sjukhus, av dessa kunde endast 30 % skrivas ut levande. Bakgrund: De första fallen av närståendes närvaro vid återupplivning inträffade vid Foote Hospital i Michigan, USA, 1982. Personalen blev då tvungna att ifrågasätta sina egna riktlinjer som uteslöt närstående vid återupplivning. Internationella riktlinjer för hjärt- lungräddning (HLR) rekommenderar att närstående bör få närvara vid återupplivning.

Hälso- och sjukvårdspersonalen utsätts dagligen för risk att drabbas av stick- och skärskador. Det finns idag ett flertal lagar och riktlinjer som förordnar hur man som hälso- och sjukvårdspersonal skall arbeta för att undvika detta. Tidigare forskning visar dock att följsamheten till rutiner och riktlinjer kring patienter med blodsmitta är bristfällig. Syftet med studien var att i den vetenskapliga litteraturen identifiera faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till riktlinjer i vård av patienter med blodsmitta. Studien som genomförts är en littera-turstudie där tio artiklar granskats.

Riskbedömning är en väsentlig del av klinikerns vardag. Varje patient ska riskbedömas och riskgrupperas, vilket sedan utgör grund för val av behandling, behandlare och revisionsintervall. I tandvården i Sverige idag används det ett flertal olika stödsystem eller riktlinjer för riskbedömning av oral hälsa. Syftet med studien var att ta reda på vilka stödsystem/riktlinjer som finns för riskbedömning av oral hälsa i Sverige idag och ge en beskrivning av de mest frekvent använda systemen samt göra en jämförelse av dessa. Syftet var också att undersöka huruvida dessa system är evidensbaserade och utvärderade samt att kartlägga kunskapsläget, gällande evidensbasering och utvärdering av stödsystem/riktlinjer, för riskbedömning av oral hälsa.

Many workplaces around the world use some kind of presentation software as an aid during presentations. At Westinghouse Fuel Service in Västerås they experienced that they didn´t know how to use this medium to its fullest extent. They wanted to increase awareness of presentation skills with PowerPoint among the employees, to improve their internal and external communication. A desire they are certainly not alone to have in the working life.My research studied how to design guidelines for the use of presentation software, so the users can easily absorb the message and find motivation to use the guidelines. In order to adapt the guidelines to their users, and thus create major opportunities for them to absorb the message, I based my study on the concepts legibility, readability and reading value.

Detta examensarbete utgörs av en brukarorienterad utvärdering med syfte att kartlägga patienters upplevelse av bemötande från beroende-verksamheten alConsulta. Examensarbetet har genomförts på uppdrag av verksamheten. Syftet är att jämföra resultatet med Priebe et al:s (2011) fem grundläggande riktlinjer för ett gott bemötande och en god kommunikation samt utreda om det finns någon annan viktig faktor utöver de riktlinjer som beskrivs av Priebe et al. (2011). Utvärderingen har skett i form av intervjuer med tidigare patienter hos alConsulta.

Titel: Fyra kommuner och fyra riktlinjerFörfattare: Patrik MöllhagenProgram: InformatörsprogrammetPeriod: VT12Universitet: Högskolan i GävleSyfte: Syftet med uppsatsen var att jämföra fyra svenska kommuner av ungefär samma storlek och innehållet i deras riktlinjer för arbete med sociala medier. Samt jämföra hur väl deras riktlinjer avspeglar de riktlinjer som tagits fram av en svensk myndighet på uppdrag av staten. Detta för att se vilka organisatoriska och kommunikativa skillnader och likheter det finns bland de fyra kommunerna. Syftet fullgörs genom att studera de fyra kommunernas riktlinjer utefter en uppsättning specifikt utformade frågor. Teori: Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är hämtade ur ämnena medie- och kommunikationsvetenskap och organisationskommunikation. Den första teoretiska utgångspunkten berör kommunikation som en process för att överföra meddelanden från en punkt till en annan, fokus läggs på tydlighet som ska underlätta för mottagaren att avkoda meddelandet.

Introduktion: Sepsis är en sjukdom med hög dödssiffra och förekomsten fortsätter att öka. År 2004 introducerades Surviving Sepsis Campaign i syfte att förbättra sepsisvården. Följsamheten har dock visat sig vara låg. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjukvårdspersonal identifierar sepsis hos patienter samt att belysa vikten av tidig vård för att minska sjukdomens dödlighet. Metod: Elva artiklar med kvantitativ design analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt.

Användarupplevelser är en gren inom användbarhetsområdet som på senare år kommit att studeras alltmer. Orsaken till detta är att ny teknik medför andra krav på produkter än att produkter som sådana ska vara lätthanterliga. Produkten kan likväl ha som syfte att vara rolig att använda sig av.Studiens syfte var att studera användarupplevelser beträffande Surface-computing teknologi.Företaget Interactive Institutes innovativa Surface-computing produkt Virtual Autopsy Table fick exemplifiera Surface-computing teknologi i publika miljöer. Genom att använda denna uppmärksammade produkt som underlag är syftet att undersöka vilka designmoment som kan anses vara kritiska för upplevelsebaserad design. Studiens frågeställning blev:Vilka riktlinjer kan tas fram för att vägleda en designprocess att bli mer fokuserad påanvändarupplevelser vad gäller Surface-computing system?Med utgångspunkt från studiens datamaterial, så var en del av studiens syfte att ta fram riktlinjer.

Bakgrund: Att arbeta i en miljö där hälsofarlig rök och risk för smitta förekommer innebär en risk för operationssjuksköterskans hälsa. På universitetssjukhuset finns riktlinjer om när mun- och andningsskydd ska användas.Syfte: Att undersöka om operationssjuksköterskorna på universitetssjukhuset har fullgoda kunskaper om sjukhusets riktlinjer angående mun- och andningsskydd. Att undersöka förutsättningarna för operationssjuksköterskorna att kunna följa riktlinjerna, deras upplevelse av riktlinjernas tillgänglighet samt vilka faktorer som avgör operationssjuksköterskornas val av mun- och andningsskydd.Metod: Studien är en deskriptiv enkätstudie med tvärsnittsdesign och kvantitativ ansats. Enkäter delades ut till operationssjuksköterskor på universitetssjukhuset vilka är verksamma på operationssal. För att bli godkänd i sin kunskap krävdes att respondenten hade 100 % rätta svar på kunskapsfrågorna.

Fokus i denna uppsats ligger i att jämföra fyra organisationers hållbarhetsredovisningar och se i vilken utsträckning de uppfyller GRI:s riktlinjer för ekonomisk påverkan. De fyra organisationer som granskas är Sveriges storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Eftersom att de agerar inom den finansiella sektorn har en avgränsning gjorts till det ekonomiska ansvaret eftersom det är det mest relevanta och intressanta att titta närmare på. Problemformuleringen i denna uppsats lyder: På vilket sätt, i sina hållbarhetsredovisningar, tillämpar Sveriges fyra storbanker GRI:s riktlinjer för ekonomisk påverkan? Syftet är att se hur bankerna har presenterat sin ekonomiska påverkan enligt GRI:s riktlinjer och jämföra dessa med varandra. För att få fram information om detta har respektive banks hållbarhetsredovisning för år 2010 granskats och tolkats.