Kartläggning av distriktssköterskors användning av hemblodtryck i sitt arbete
-en enkätstudie
Syfte. Att kartlägga distriktssköterskors användning av hemblodtrycksmätning (HBTM) i sitt arbete.Bakgrund. HBTM förbättrar personens kontroll över sitt blodtryck och stärker personens empowerment och delaktighet i sin vård. Med hjälp av HBTM får personer i större utsträckning en effektivare behandling för sin hypertoni, en välbehandlad hypertoni minskar risken att drabbas av kardiovaskulära händelser.Metod. Enkätstudie med kvantitativ ansats som inkluderade distriktssköterskor på hälsocentraler i Skellefteå kommun (n=49). Analysen utfördes med hjälp av statistikprogrammet SPSS.Resultat. Rådet HBTM gavs mer än en gång i månaden av två tredjedelar av deltagarna. Av de som inte hade riktlinjer om HBTM på sin arbetsplats skattade hälften att det skulle underlätta deras arbete. Deltagarna i studien upplevde HBTM som resurssparande, att det stärker patientens förmåga till egenvård och är förenligt med god vård. Av deltagarna upplevde två tredjedelar motstånd från patienten vid rekommendationen HBTM. Inget samband hittades mellan tillgången till riktlinjer och distriktssköterskans frekvens att rekommendera HBTM. Ett samband fanns mellan tillgången till riktlinjer vid hälsocentralen och distriktssköterskans upplevelse av att känna sig bekväm med att rekommendera HBTM.Betydelse för omvårdnaden och distriktssköterskans arbete. Riktlinjer för HBTM kan bidra till omvårdnadsmetoder som främjar patienters hälsa och livskvalitet. Distriktssköterskan har ett stort ansvar att undervisa patienter så de känner sig trygga i sin egenvård. Med ytterligare omvårdnadsforskning kring HBTM kan metoden utvecklas och bli evidensbaserad. Det gör att distriktssköterskan får en ökad kompetens och känner sig mer bekväm att rekommendera HBTM.Slutsats. Riktlinjer för HBTM kan vara ett stöd och bidra till att distriktssköterskor känner sig bekväma att rekommendera metoden till patienter. Nyckelord: hemblodtryck, distriktssköterska, riktlinjer, kvantitativ, enkätstudie, primärvård