Denna rapport Àr en jÀmförande studie av sjukvÄrdsutbildningen MedicalCare och hur den fungerar i verkligheten. Till sjöss Àr ?lÀkaren? en sjöman, med endast ett fÄtal veckors sjukvÄrds-utbildning bakom sig och en erfarenhet som inte gÄr att jÀmföra med den samlade sakkunskap som finns pÄ ett sjukhus iland. Det stÀlls snarlika krav pÄ sjömannen ombord som pÄ lÀkaren iland vad gÀller omhÀndertagande av den skadade.Internationellt sett finns det en konvention som styr hur MedicalCare-utbildningen skall vara konstruerad. Dessa direktiv Àr satta för att sjömÀn vÀrlden över skall ha samma riktlinjer att utbilda sig efter och fÄ en likvÀrdig kompetens nÀr kursen Àr genomförd.Studien har anvÀnt sig av en kvalitativ intervjustudie för att samla in information.Resultatet av denna undersökning visar att MedicalCare-kursen skiljer sig Ät mellan skolorna, trots att alla arbetar efter samma regler. .

Personlighetstest Àr idag en vanligt förekommande urvalsmetod vid rekryteringssammanhang pÄ den svenska arbetsmarkanden. En av anledningarna kan vara att studier visat att företag som anvÀnder sig av personlighetstester generellt sÀtt har större avkastning och en bÀttre utveckling. Den hÀr typen av vetskap kan leda till att personlighetstest utnyttjas alltför okritiskt. Vid testanvÀndningen bör dock vissa etiska riktlinjer beaktas för att garantera att den arbetssökande inte utsÀtts för en obehaglig eller krÀnkande situation. Studiens syfte var sÄledes att undersöka hur den arbetssökande upplever en rekrytering dÀr personlighetstester Àr en urvalsmetod.

Sociala medier har ökat lavinartat sedan internet nÄdde mÀnniskors hem under  90-talet. Enbart det sociala mediet Facebook har  243 miljoner anvÀndare i Europa. Sociala medier har Àven blivit ett primÀrt val för de flesta anvÀndare för interaktion med varandra. I en vÀrld dÀr informationsflödet och varje relation Àr konstant uppmÀrksammades en brist i hur sociala medier interagerar med anvÀndaren. För att undersöka hur individer upplever notifikationerna i sociala medier anvÀndes grundaffekterna av Silvan Tomkins som kompletterades via en litteraturstudie.

Syftet med följande arbete Àr att öka förstÄelsen för vad en likvÀrdig bedömning och betygssÀttning i gymnasieskolan innebÀr, samt studera förutsÀttningarna för att en sÄdan skall vara möjlig. I arbetet presenteras riktlinjer för hur dagens betygssystem Àr tÀnkt att uppfattas. Dessutom ges en översikt av tidigare forskning som pÄ ett eller annat sÀtt behandlar frÄgor kring bedömning och betygssÀttning. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi undersöka hur gymnasielÀrare resonerar kring bedömning och betygssÀttning. I undersökningen har bÄde lÀrare som undervisar elever pÄ studieförberedande program och lÀrare som undervisar elever pÄ yrkesförberedande program kommit till tals.

Rapporten behandlar utvecklingsarbetet av ett nytt gÄbord i samarbete med Skaraborgs sjukhus. MÄlet med arbetet var delvis att lokalisera och lösa de problem som fanns med det befintliga gÄbordet. Samt utöver detta utveckla och göra bordet ergonomiskt anpassat för bÄde vÄrdare och patient. Arbetet Àr uppdelat i bakgrund, förstudie, idégenerering, konceptutveckling och till sist ett resultat. I förstudien har de olika gÄbord som finns pÄ marknaden studerats och vilka problem det finns med dessa genom intervjuer med berörda parter.

Syftet med studien har varit att analysera grundskoleelevers syn pÄ sin modersmÄlsundersvisning och dess betydelse för deras sprÄk- och identitetsutveckling utifrÄn Bourdieus teori om kulturellt kapital. En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr fem grundskoleelever har intervjuats för att besvara mina frÄgestÀllningar. Resultatet visade att elevernas erfarenheter varierade men ett gemensamt mönster gick dock att finna. Samtliga elever uppfattade undervisningens utformning i olika utstrÀckningar som anstrÀngande och omotiverande. Detta resulterade i de flesta fallen till negativa uppfattningar om undervisningens betydelse för deras sprÄk-och identitetsutveckling.

SammanfattningIntern kontroll innebÀr att företaget har system för kontroll, sÄ att risken att det förekommer omedvetna fel och oegentligheter minskas. Systemet byggs oftast upp genom införandet av attestregler, rapportsystem samt en strukturerad ansvars- och arbetsfördelning i verksamheten. En avvÀgning mÄste alltid göras mellan kostnaderna för den interna kontrollen och de fördelar den Àr avsedd att ge företaget. Revisorns uppgift Àr att granska den interna kontrollen i ett företag, kontrollera om den fungerar och Àr anpassad efter verksamheten, med syfte att uppnÄ de mÄl och den lönsamhet som företaget efterstrÀvar.Mot bakgrund av att det inte fanns nÄgon tidigare forskning pÄ omrÄdet, tyckte vi att det vore intressant att undersöka revisorers syn pÄ god intern kontroll samt revisorns roll vid granskning av intern kontroll och om den interna kontrollen i Sverige har pÄverkats av den internationella utvecklingen pÄ omrÄdet. Vi valde Àven att studera om det förekommer intern kontroll i mindre bolag.För att besvara vÄr problemformulering genomförde vi, parallellt med litteraturstudier, ett antal personliga intervjuer med auktoriserade revisorer.

Underbehandlad postoperativ smÀrta Àr idag ett stort problem vÀrlden över. Trots att det de senaste Ären har uppmÀrksammats och forskats mer i Àmnet kvarstÄr problematiken, att patienterna inte erhÄller en tillrÀckligt bra postoperativ smÀrtbehandling. Sjuksköterskan har ett stort ansvar i det postoperativa skedet. Det Àr hon/han som dagligen möter patienter med postoperativ smÀrta. Sjuksköterskan ska utifrÄn ett helhetsperspektiv bedöma patientens smÀrta.

Denna rapport beskriver designprocessen och utvecklingen av en mobilapplikation kallad Gruppis. Rapporten syftar till att redogo?ra fo?r hela processen fra?n konceptualisering av ide?n till en slutgiltig interaktiv hi-fiprototyp. Syftet med applikationen a?r att underla?tta kommunikation och informationsspridning mellan personal och va?rdnadshavare i fo?rskola, skola eller andra barngrupper.Arbetsprocessen innefattade fo?rarbete i form av fokusgrupp och PACT-analys fo?r att fa? en uppfattning om anva?ndarna och deras behov.

SammanfattningDet examensarbete vi utfört var att skapa en ny hyresgÀstinformation för Kommunfastighet i Eskilstuna. Detta i form av en broschyr som ska anvÀndas till att informera nyinflyttade hyresgÀster inom bolaget. Analyser och utprovningar av det befintliga informationsmaterialet resulterade i att vÄrt material förÀndrades och förbÀttrades, jÀmfört med bolagets, det blev ocksÄ mer komplext i sitt innehÄll.Flera undersökningar har skett pÄ det befintliga och det nya materialet under arbetets gÄng. Resultatet av dessa undersökningar ligger till grund för den slutgiltiga produkten. Till skillnad frÄn Kommunfastighets material har vi varit konsekventa i text och utformning.

Idag stÀlls det allt högre krav pÄ en webbplats Àn vad det gjordes för 10 Är sedan. Det Àr idag viktigt att innehÄllet pÄ en webbplats Àr tillgÀnglig för anvÀndarna. Denna studie Àr till för att belysa och skapa en förstÄelse för de problem som finns idag för att göra en webbplats tillgÀnglig i de olika webblÀsarna som finns. För att hantera de problemen kommer vÄrt resultat som Àr förslag pÄ riktlinjer kunna anvÀndas av personer som arbetar med webbdesign dÀr behov av kunskapen saknas för att skapa tillgÀngliga webbplatser. För att ta reda pÄ hur man bör arbeta för att gör webbplatser tillgÀngliga har vi först gjort en litteraturstudie för att sedan kunna genomföra en empiriskstudie i form av kvalitativa intervjuer.

Det uppdrivna tempot under bÄde arbetstid och fritid resulterar i att allt fler drabbas av fysisk- och psykisk ohÀlsa. LÄngdragen överbelastning kan leda till ett tillstÄnd av fullkomlig utmattning hos individen. Utmattningen kan diagnostiseras som utmattningssyndrom. Diagnosen inrymmer ett flertal kroppsliga och mentala obehag samt symptom och kan enklast förklaras som den sista fasen av stress. Rehabilitering av utmattningssyndrom kan ske i en hÀlsotrÀdgÄrd.

Syftet med vÄr studie var att se om lÀrarna i Är f - 6 i sin matematikundervisning följde de intentioner som Lpo 94 ger angÄende individualisering. Vi ville Àven se vilken innebörd ordet individualisering hade för olika lÀrare och om de ansÄg att det fanns nÄgra svÄrigheter med att individualisera sin matematikundervisning. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar gjorde vi fyra intervjuer och en enkÀtundersökning med lÀrare pÄ Ätta olika skolor i södra Sverige. EnkÀtundersökningen byggde vi utifrÄn svaren vi fÄtt frÄn vÄra intervjuer för att fÄ bekrÀftelse pÄ om Äsikterna var gÀllande för flertalet lÀrare. Vi redovisar vad tidigare forskning sÀger om kunskap, inlÀrning och individualisering.

Detta examensarbete utfördes pĂ„ uppdrag av akademin för innovation, design och teknik vid MĂ€lardalens Högskola och undersöker hur mikrosensorteknik med stöd av regelverk anvĂ€nds och kan komma att anvĂ€ndas för det tillĂ€mpade tillstĂ„ndsbaserade underhĂ„llet inom flygbranschen frĂ„n ett underhĂ„llsperspektiv. Syftet Ă€r att introducera den oinsatte i tekniken med dess möjligheter och begrĂ€nsningar. Arbetet gjordes i tre faser. Först generella efterforskningar och kĂ€llsökning, dĂ€refter fördjupning med förfrĂ„gningar till bolag och slutligen sammanstĂ€llning av insamlade kunskaper. Även om förhoppningen var att fĂ„ mer respons frĂ„n tillfrĂ„gade bolag, sĂ„ pĂ„visar Ă€ndĂ„ frĂ„nvaron en viss indikation pĂ„ den slutsats som dragits om det relativt lĂ„ga intresset hos slutanvĂ€ndaren i dagslĂ€get.

Denna studie har haft till uppgift att behandla hur nya medarbetare introduceras till sitt arbete inom Vattenfall Norden. Detta med anledning av att man stÄr inför stora rekryteringsbehov och pÄ grund av detta upplevt ett behov av en homogenisering av introduktionen av nyanstÀllda. Undersökningen har utgjorts av intervjuer med representanter för HR pÄ Vattenfall Nordens olika enheter, av en enkÀtundersökning bland nya medarbetare och litteraturstudie inom arbetsintroduktionsrelaterad forskning och pedagogiska teorier.Slutsatserna Àr att det finns stora möjligheter för HR Norden inom Vattenfall att sÀtta upp gemensamma riktlinjer för introduktionen, och att förbÀttra och tydliggöra strukturen. Större vikt bör Àven lÀggas vid att erbjuda de nyanstÀllda ett socialt stöd frÄn sÄvÀl mer erfarna medarbetare som jÀmlikar nÀr de börjar.För att introduktionen ska bli framgÄngsrik Àr det viktigt att den följs upp regelbundet och att den Àr flexibel för förÀndringar, men ocksÄ att det sÀtts press pÄ introduktionen frÄn en högre nivÄ, att chefer och ledningen uttrycker att det Àr viktigt..